På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Tack Blixten f. Mustangkrig mot telefoner och de vänliga orden.....
Vi seglar vidare -
Vår gode Günther är överförtjust. Med de två tankbåtarna på flyglarna – och alla ’’marscherande
i linje’’ kan han mer än fördubbla bredden på sitt sökdrev efter fienden. Han beordras från Berlin operera i regionen 39N – 46W. (Alltså i västra delen av Halifaxkonvojernas färdväg)
Bunkringen slutförs den 12:e och och den lilla flottiljen sätter ny kurs.
På vänsterflygeln, UCKERMARK, sedan SCHARNHORST – GNEISENAU och med ERMLAND på högerflygeln.’’Lucka’’ mellan fartygen är 30 sjömil så Lütjens breda ’’kratta’’ har avspaning av hela 220 km’s Atlant på sin framfart.......
På kvällen den 11:e har amiralen fått nya order från Seekriegsleitung i Berlin. Han skall bara operera
mot Halifaxkonvojerna till den 18:e.
Då skall pansarskeppet ADMIRAL SCHEER och kryssaren HIPPER försöka hembrytningen i Atlanten under nymåneperioden och Lütjens styrka behövs som diversion för att avleda Royal Navy’s uppmärksamhet.
B-Dienst informerar att slagkryssaren REPULSE, hangarfartyget FURIOUS med två jagare, redan lämnat Gibraltar med västlig kurs.....
Den bästa diversionen, rekommenderar B-Dienst – är att Lütjens slagskepp sätter kurs mot Brest i
Frankrike för att avleda den engelska uppmärksamheten från gapen Färöarna-Island och Danmarksundet mellan Island och Grönland. (Fat chance! Men bägge lyckades = dåligt väder & sikt!)
För både HIPPER’s och SCHEER’s del – gällde det en ’’hembrytning’’ – kryssaren befann sig i Brest efter en Atlantutflykt och – flydde tillbaka till Tyskland via Danmarkssundet och Norge.
SCHEER var på ......
hemresa efter en framgångsrik kryssning i Atlanten och Indiska Oceanen sedan November 1940 och valde också Danmarksundet för spurten hem. Och – kom också oantastad till Bergen i Norge.
Bägge slagskeppen ’’topptankas’’ den 12:e mars.
Den 15:e siktar UCKERMARK ,
ute på babordsflygeln - en konvoj av, mest tankfartyg – dom har ingen eskort!
I likhet med de tidigare offren den 22:a februari – har Lütjens haft den otroliga turen stöta på ännu en barlastad oeskorterad konvoj – OB 294, som sex dagar tidigare detacherats från sin eskort för att enskilt uppsöka sina olika destinationshamnar efter att ha lämnat Clyde (Glasgow) den 6:e mars.
Men bonusen är att här handlar det om stora och dyrbara tankbåtar.......
Klappjakten kan börja!
forts.
Varjag
Vi seglar vidare -
Vår gode Günther är överförtjust. Med de två tankbåtarna på flyglarna – och alla ’’marscherande
i linje’’ kan han mer än fördubbla bredden på sitt sökdrev efter fienden. Han beordras från Berlin operera i regionen 39N – 46W. (Alltså i västra delen av Halifaxkonvojernas färdväg)
Bunkringen slutförs den 12:e och och den lilla flottiljen sätter ny kurs.
På vänsterflygeln, UCKERMARK, sedan SCHARNHORST – GNEISENAU och med ERMLAND på högerflygeln.’’Lucka’’ mellan fartygen är 30 sjömil så Lütjens breda ’’kratta’’ har avspaning av hela 220 km’s Atlant på sin framfart.......
På kvällen den 11:e har amiralen fått nya order från Seekriegsleitung i Berlin. Han skall bara operera
mot Halifaxkonvojerna till den 18:e.
Då skall pansarskeppet ADMIRAL SCHEER och kryssaren HIPPER försöka hembrytningen i Atlanten under nymåneperioden och Lütjens styrka behövs som diversion för att avleda Royal Navy’s uppmärksamhet.
B-Dienst informerar att slagkryssaren REPULSE, hangarfartyget FURIOUS med två jagare, redan lämnat Gibraltar med västlig kurs.....
Den bästa diversionen, rekommenderar B-Dienst – är att Lütjens slagskepp sätter kurs mot Brest i
Frankrike för att avleda den engelska uppmärksamheten från gapen Färöarna-Island och Danmarksundet mellan Island och Grönland. (Fat chance! Men bägge lyckades = dåligt väder & sikt!)
För både HIPPER’s och SCHEER’s del – gällde det en ’’hembrytning’’ – kryssaren befann sig i Brest efter en Atlantutflykt och – flydde tillbaka till Tyskland via Danmarkssundet och Norge.
SCHEER var på ......
hemresa efter en framgångsrik kryssning i Atlanten och Indiska Oceanen sedan November 1940 och valde också Danmarksundet för spurten hem. Och – kom också oantastad till Bergen i Norge.
Bägge slagskeppen ’’topptankas’’ den 12:e mars.
Den 15:e siktar UCKERMARK ,
ute på babordsflygeln - en konvoj av, mest tankfartyg – dom har ingen eskort!
I likhet med de tidigare offren den 22:a februari – har Lütjens haft den otroliga turen stöta på ännu en barlastad oeskorterad konvoj – OB 294, som sex dagar tidigare detacherats från sin eskort för att enskilt uppsöka sina olika destinationshamnar efter att ha lämnat Clyde (Glasgow) den 6:e mars.
Men bonusen är att här handlar det om stora och dyrbara tankbåtar.......
Klappjakten kan börja!
forts.
Varjag
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
I motsats till slakten den 22:a februari – blir denna stridskontakt mera enkel. Tankbåtskaptenerna
underkastar sig nästan genast de tyska prejskotten och signalerna. Troligen då ju alla tankfartyg –
även i barlast – har farligt brännbara gaser i tankarna. Och kaptenerna väl vet vad som kan hända
om en tom men gasfylld tank träffas.......hela hans fartyg kan bli ett eldhav på sekunder –
GNEISENAU kapar den norska s/t BIANCA (5688GRT) kl. 10.2o ....brittiska s/t SAN CASIMIRO (8046GRT) klockan 13.4o och den norska m/t POLYKARP (6405GRT) kl. 17.5o.
Prisbesättningar övertar alla tre fartygen med order att omedelbart försöka nå Bordeaux.
Två av dem misslyckas, BIANCA och SAN CASIMIRO hade oturen möta slagkryssaren
HMS RENOWN den 20:e mars – varefter bägge, enligt order – ’’drog ur dyvikan’’ och sänkte sina prisfartyg. SAN CASIMIRO tvekade sjunka – men RENOWN hjälpte henne skynda på med ett par välriktade 15-tums salvor - RENOWN fick nöja sig med att befria fyra dussin egna sjömän – och ta två dussin tyska fångar.
Men POLYKARP, byggd i Göteborg 1931 för Leif Høegh & Co * – hade bättre tur och nådde oskadad Bordeaux. den 23:e mars. Införlivades med Kriegsmarine som TAIFUN och slutade kriget – strandad
vid Kjelnør i Danmark efter flygangrepp den 3:e maj 1945. Bärgad 1946, åter till Norge och A/S Kristiansands Tankrederi, skrotad 1963.
forts.
Varjag
underkastar sig nästan genast de tyska prejskotten och signalerna. Troligen då ju alla tankfartyg –
även i barlast – har farligt brännbara gaser i tankarna. Och kaptenerna väl vet vad som kan hända
om en tom men gasfylld tank träffas.......hela hans fartyg kan bli ett eldhav på sekunder –
GNEISENAU kapar den norska s/t BIANCA (5688GRT) kl. 10.2o ....brittiska s/t SAN CASIMIRO (8046GRT) klockan 13.4o och den norska m/t POLYKARP (6405GRT) kl. 17.5o.
Prisbesättningar övertar alla tre fartygen med order att omedelbart försöka nå Bordeaux.
Två av dem misslyckas, BIANCA och SAN CASIMIRO hade oturen möta slagkryssaren
HMS RENOWN den 20:e mars – varefter bägge, enligt order – ’’drog ur dyvikan’’ och sänkte sina prisfartyg. SAN CASIMIRO tvekade sjunka – men RENOWN hjälpte henne skynda på med ett par välriktade 15-tums salvor - RENOWN fick nöja sig med att befria fyra dussin egna sjömän – och ta två dussin tyska fångar.
Men POLYKARP, byggd i Göteborg 1931 för Leif Høegh & Co * – hade bättre tur och nådde oskadad Bordeaux. den 23:e mars. Införlivades med Kriegsmarine som TAIFUN och slutade kriget – strandad
vid Kjelnør i Danmark efter flygangrepp den 3:e maj 1945. Bärgad 1946, åter till Norge och A/S Kristiansands Tankrederi, skrotad 1963.
forts.
Varjag
- Bilagor
-
- polykarp.jpg (23.19 KiB) Visad 4432 gånger
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Till de tre priserna tagna av GNEISENAU, sänkte hon också med kanoneld brittiska SIMNIA (6197grt.)
SCHARNHORST’s byte samma dag blev de engelska s/t ATHELFOAM (6554GRT)
och BRITISH STRENGTH (7139GRT). Bägge sänkta med sekundärartilleriet - 15 Cm's pjäser - för att spara ammunition och slitage
på de tunga kanonerna.
Denna 15:e mars, blir Lütjens Finaste Dag dittills – mera än 40 000GRT har dragits av Det Stolta Albions tonnagekonto.
Även om inte loggboken beskriver det – gissar vi lätt att det nickades nöjt över ett glas eller tre av Sekt i gunrummet på GNEISENAU den kvällen - forts.
Varjag
SCHARNHORST’s byte samma dag blev de engelska s/t ATHELFOAM (6554GRT)
och BRITISH STRENGTH (7139GRT). Bägge sänkta med sekundärartilleriet - 15 Cm's pjäser - för att spara ammunition och slitage
på de tunga kanonerna.
Denna 15:e mars, blir Lütjens Finaste Dag dittills – mera än 40 000GRT har dragits av Det Stolta Albions tonnagekonto.
Även om inte loggboken beskriver det – gissar vi lätt att det nickades nöjt över ett glas eller tre av Sekt i gunrummet på GNEISENAU den kvällen - forts.
Varjag
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Klockan 01.oo på natten till den 16:e purras amiralen med den glada nyheten att i nattmörkret har båda tankfartygen på flyglarna siktat skeppssilhuetter mot horisonten. Han beordrar sin styrka att falla in bakom konvojen, hålla känning och – invänta gryningen......
Vid soluppgången konstaterar tyskarna att dom igen – haft bondturen ha en till synes helt oeskorterad
konvoj - Bilden ovan är typisk för ''underkastelse'' - s/s MYSON, en engelsk ångare om 4564 GRT, har stoppat - propellern står stilla
och man ser tydligt hur maskinisterna blöder av ångtrycket på pannorna med s.k. ''rusånga''.
(eldrören t.h. på bilden är dubbellavettage av 10,5 cm Lv-kanoner)
Denna grupp av fartyg har också tillhört den ovan nämnda konvojen OB 294 och ombord på flera fartyg har man eftermiddagen innan – hört kanondunder i söder så nerverna var på helspänn.
När de tyska slagskeppen siktas och vattenfontäner från prejskotten skjuter upp framför många fartyg
tycks de flesta ganska snart ha funnit sig i sitt öde, stoppar och förbereder sig att överge sina skepp.
Av bildmaterialet (se ovan/nedan) var slagskeppen mycket nära sina offer vilket pekar mot att tyskarna
ville underlätta för besättningarna att bärgas av sina banemän......
Men – ingen regel utan undantag.
Ute på vänsterflygeln – girar ett litet motorfartyg – MOT tyskarna, sänder RRR-signal med sin position och identitet.....det är det moderna danska kylfartyget m/s CHILEAN REEFER tillhörig
Lauritzenrederiet i Esbjerg på 1831 grt. P.g.a. av kriget, seglar hon för Ministry of War Transport i London – men med dansk besättning.
Jag vet inte kaptenens namn – men han var en salt kille.
Istället för att fly undan – öppnar CHILEAN REEFER eld mot GNEISENAU med sin enda lilla
4-tums kanon!
Lütjens och GNEISENAU’s fartygschef KzS Otto Fein spärrar upp ögonen!
Är det en hjälpkryssare? Är det kanske ett spaningsfartyg för annalkande eskort?
Oron på GNEISENAU är påtaglig......och all möjlig eld koncentreras mot den uppstudsiga dansken.
Som givetvis snabbt dukar under, fattar eld och sjunker..... Danskarna överger fartyget. Nio man har dödats under den ojämna striden, tre sårade tas ombord
på slagskeppet. Men – 27 man i en livbåt föredrar ta sina chanser mot Atlanten och vägrar räddas.
Tyskarna har naturligtvis inte tid med såna petitesser – utan skyndar vidare.
(dessa 27 mannar – plockas upp samma kväll av slagskeppet HMS RODNEY)
RODNEY har uppfattat danskarnas RRR-signaller - och kommer forsande under forcering från nordväst........
forts.
Varjag
Vid soluppgången konstaterar tyskarna att dom igen – haft bondturen ha en till synes helt oeskorterad
konvoj - Bilden ovan är typisk för ''underkastelse'' - s/s MYSON, en engelsk ångare om 4564 GRT, har stoppat - propellern står stilla
och man ser tydligt hur maskinisterna blöder av ångtrycket på pannorna med s.k. ''rusånga''.
(eldrören t.h. på bilden är dubbellavettage av 10,5 cm Lv-kanoner)
Denna grupp av fartyg har också tillhört den ovan nämnda konvojen OB 294 och ombord på flera fartyg har man eftermiddagen innan – hört kanondunder i söder så nerverna var på helspänn.
När de tyska slagskeppen siktas och vattenfontäner från prejskotten skjuter upp framför många fartyg
tycks de flesta ganska snart ha funnit sig i sitt öde, stoppar och förbereder sig att överge sina skepp.
Av bildmaterialet (se ovan/nedan) var slagskeppen mycket nära sina offer vilket pekar mot att tyskarna
ville underlätta för besättningarna att bärgas av sina banemän......
Men – ingen regel utan undantag.
Ute på vänsterflygeln – girar ett litet motorfartyg – MOT tyskarna, sänder RRR-signal med sin position och identitet.....det är det moderna danska kylfartyget m/s CHILEAN REEFER tillhörig
Lauritzenrederiet i Esbjerg på 1831 grt. P.g.a. av kriget, seglar hon för Ministry of War Transport i London – men med dansk besättning.
Jag vet inte kaptenens namn – men han var en salt kille.
Istället för att fly undan – öppnar CHILEAN REEFER eld mot GNEISENAU med sin enda lilla
4-tums kanon!
Lütjens och GNEISENAU’s fartygschef KzS Otto Fein spärrar upp ögonen!
Är det en hjälpkryssare? Är det kanske ett spaningsfartyg för annalkande eskort?
Oron på GNEISENAU är påtaglig......och all möjlig eld koncentreras mot den uppstudsiga dansken.
Som givetvis snabbt dukar under, fattar eld och sjunker..... Danskarna överger fartyget. Nio man har dödats under den ojämna striden, tre sårade tas ombord
på slagskeppet. Men – 27 man i en livbåt föredrar ta sina chanser mot Atlanten och vägrar räddas.
Tyskarna har naturligtvis inte tid med såna petitesser – utan skyndar vidare.
(dessa 27 mannar – plockas upp samma kväll av slagskeppet HMS RODNEY)
RODNEY har uppfattat danskarnas RRR-signaller - och kommer forsande under forcering från nordväst........
forts.
Varjag
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Rodney hade ett kraftigt artilleri, men inte så mycke till fartresurser....varjag skrev: Tyskarna har naturligtvis inte tid med såna petitesser – utan skyndar vidare.
(dessa 27 mannar – plockas upp samma kväll av slagskeppet HMS RODNEY)
RODNEY har uppfattat danskarnas RRR-signaller - och kommer forsande under forcering från nordväst........
Ang Rodney's fart, när King Georg V (Tovey) och förstnämda (Dalrymple - Hamilton) möttes under Bismarckoperationen, utväxlades en rad signaler. En av dessa var Toveys fråga hur fort Rodney kunde gå. Han fick svaret att det äldre fartyget kunde prestera 22 knop, samma fart som King Georg V höll för ögonblicket. Tovey beslutade att man skulle gå med denna fart, men Rodney föll alltmer av bakom King Georg V och till slut kom en signal från Dalrymple - Hamilton: "Jag är rädd att era 22 knop är aningen snabbare än våra".
__________________________________
MVH
MVH
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Det är bråttom. GNEISENAU har spenderat hela 73 granater på att sänka den lilla CHILEAN REEFER och feta mål finns runtomkring.
i rask ordning ’’expedierar’’ de bägge slagskeppen den lilla norska s/s GRANLI - - men bärgar besättningen.... Samma väg går s/s EMPIRE INDUSTRY om 3721 GRT
ROYAL CROWN (4388), MANUKAI (4448), RIO DORADO (4507).......
i rask ordning ’’expedierar’’ de bägge slagskeppen den lilla norska s/s GRANLI - - men bärgar besättningen.... Samma väg går s/s EMPIRE INDUSTRY om 3721 GRT
ROYAL CROWN (4388), MANUKAI (4448), RIO DORADO (4507).......
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
REPORT ON LOSS BY ENEMY ACTION OF M. V. CHILEAN REEFER ON SUNDAY 16th MARCH 1941.varjag skrev:Det är bråttom. GNEISENAU har spenderat hela 73 granater på att sänka den lilla CHILEAN REEFER och feta mål finns runtomkring.
MVH
Hans
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Tack Hans för den intressanta rapporten. Notabelt - att CHILEAN REEFER skulle ha seglat oberoende alltså inte i konvoj.Hans skrev:REPORT ON LOSS BY ENEMY ACTION OF M. V. CHILEAN REEFER ON SUNDAY 16th MARCH 1941.varjag skrev:Det är bråttom. GNEISENAU har spenderat hela 73 granater på att sänka den lilla CHILEAN REEFER och feta mål finns runtomkring.
MVH
Hans
De tyska och brittiska uppgifterna om hennes agerande - skiljer sig en hel del.
Hennes kapten, T. Bell - var av namnet att döma engelsman - förvånande, jag trodde han var dansk -
GNEISENAU påstår sig ha tagit ombord tre sårade från CHILEAN REEFER - om vilket inget sägs i Kpt Bell's rapport.
De tyska farhågorna om fartygets identitet, hjälpkryssare etc. - fokuserades troligen mest på möjligheten att hon
hade torpedtuber. Vilket, med hänsyn till hennes utseende - förefaller en smula långsökt......
tycker varjagen
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Klappjakten fortsätter - ett efter ett sänks de allierade fartygen, tydligen efter att besättningarna har lämnat - och
i de flesta fall plockats upp av det sänkande tyska slagskeppet.
Från - SARDINIAN PRINCE (3491GRT) räddas hela besättningen - 44 man utan personförluster. Detsamma gäller den större
ångtankern - BRITISH STRENGTH om 7139 GRT. Ned I ''Davy Jones's Locker'' - skickas vidare
DEMETERTON 5251 grt
http://www.wrecksite.eu/wreck.aspx?173984
SILVERFIR 4347grt
http://www.wrecksite.eu/wreck.aspx?135695
och dagens största byte, 8000-tonnaren
MANKAI Det lider mot afton - när SCHARNHORST's radar plockar upp en ''blip'' i norr som närmar sig hastigt - bara minuter efter
radarrapporten - kommer en mäktig stridsmast över horisonten.
Det är slagskeppet RODNEY som äntligen har nått fram till valplatsen.
Som Battler skrev:
Men i mars 1941 - knappast orkade mera är 21......
Så fort hennes stridsmärs kommer över horisonten - kommer också snabba morsesignaler. Med strålkastare - inte
Aldislampa.......''What Ship"?????
Av okänd anledning bestämmer sig FC KzS Fein på GNEISENAU att leka lite med britterna....
GNEISENAU svarar: ''hms emerald'' -
RODNEY upprepar irriterat anropet - WHAT SHIP????
EMERALD är en gammal engelsk kryssare, sjösatt 1920 - och har en omisskännlig sulhuett med TRE skorstenar -
http://en.wikipedia.org/wiki/HMS_Emerald_(D66)
- utan någon som helst likhet med de tyska slagskeppen.
Men Lütjens har ingen önskan föra någon vidare conversation - han beordrar kontrakurs mot söder och slagskeppen
ökar sakta farten till sina maximala 31 knop.
Sakta - då ångturbiner inte är några bensinmotorer....det tar tid att ''arbeta upp'' till toppfarten.
Men tyskarna visar kvickt hälarna åt det engelska slagskeppet. Som får nöja sig med att söka efter och plocka upp
överlevande efter dagens massaker.
forts.
Varjag
i de flesta fall plockats upp av det sänkande tyska slagskeppet.
Från - SARDINIAN PRINCE (3491GRT) räddas hela besättningen - 44 man utan personförluster. Detsamma gäller den större
ångtankern - BRITISH STRENGTH om 7139 GRT. Ned I ''Davy Jones's Locker'' - skickas vidare
DEMETERTON 5251 grt
http://www.wrecksite.eu/wreck.aspx?173984
SILVERFIR 4347grt
http://www.wrecksite.eu/wreck.aspx?135695
och dagens största byte, 8000-tonnaren
MANKAI Det lider mot afton - när SCHARNHORST's radar plockar upp en ''blip'' i norr som närmar sig hastigt - bara minuter efter
radarrapporten - kommer en mäktig stridsmast över horisonten.
Det är slagskeppet RODNEY som äntligen har nått fram till valplatsen.
Som Battler skrev:
var hon en ganska trög dam i medelåldern som 1925 hade presterat modiga 23 knop för full maskin.Rodney hade ett kraftigt artilleri, men inte så mycke till fartresurser....
Men i mars 1941 - knappast orkade mera är 21......
Så fort hennes stridsmärs kommer över horisonten - kommer också snabba morsesignaler. Med strålkastare - inte
Aldislampa.......''What Ship"?????
Av okänd anledning bestämmer sig FC KzS Fein på GNEISENAU att leka lite med britterna....
GNEISENAU svarar: ''hms emerald'' -
RODNEY upprepar irriterat anropet - WHAT SHIP????
EMERALD är en gammal engelsk kryssare, sjösatt 1920 - och har en omisskännlig sulhuett med TRE skorstenar -
http://en.wikipedia.org/wiki/HMS_Emerald_(D66)
- utan någon som helst likhet med de tyska slagskeppen.
Men Lütjens har ingen önskan föra någon vidare conversation - han beordrar kontrakurs mot söder och slagskeppen
ökar sakta farten till sina maximala 31 knop.
Sakta - då ångturbiner inte är några bensinmotorer....det tar tid att ''arbeta upp'' till toppfarten.
Men tyskarna visar kvickt hälarna åt det engelska slagskeppet. Som får nöja sig med att söka efter och plocka upp
överlevande efter dagens massaker.
forts.
Varjag
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Amiralen är på ett strålande humör. Ödet har unnat honom en andra framgångsrik dag – under vilken
hans lilla eskader har sänkt ytterligare tio, av fiendens handelsfartyg – igen med ett sammanlagt
tonnage om mera än 40 000 ton.
Den 18:e möter dom igen UCKERMARK och ERMLAND för påfyllning av tankarna.
Samtidigt överförs 200 fångar till tankfartygen.
(200 är ju en jämn och rund siffra. Logiskt, bör antalet ha varit flera – om inte manspillan den
16:e varit mycket värre än det hävdats......[min anm.])
Lütjens bör även känt en viss lättnad – hans order från Sjökrigsledningen – är nu att sätta kurs
hemåt....till den franska hamnen Brest. Karlen är dock människa – och han vet att han har att se fram emot lite av Segerns Frukter efter sin framgångsrika framstöt mot fienden i Atlanten.
Nu gäller det ’’bara’’ att klara av sista etappen, utan att råka i delo med Engelska Flottan och
Brest ligger fortfarande långt borta.....
Dessvärre för honom, har B-Dienst de sista dagarna varit sparsamma med upplysningar om-
var - de brittiska enheterna befinner sig.
Dess bättre, vilken han inte kan veta – är att också det engelska Amiralitet – befinner sig i bryderi
om var Lütjens slagskepp befinner sig eller vad de tänker göra härnäst.
Den sista siktningen – den 16:e på kvällen av RODNEY ger inte mycken information – bägge
kontrahenterna famlar lite dimman de dagarna.
På morgonen den 19:e – efter fångöverföring och bunkring, faller SCHARNHORST in akter om
Flaggskeppet och kursen ställs mot Brest med ’’ekonomisk fart’’ om 23 knop.
På kvällen den 20:e siktar kortvarigt en Fairey Fulmar från HMS ARK ROYAL de tyska
slagskeppen (spanaren rapporterar 2 slagskepp och 1 kryssare
) cirka 600 Nautiska Mil WSW om Kap Finisterre med nordlig kurs.
Försämrad sikt hindrar flygplanet från att skugga fartygen vidare men rapporten vidarebefordras
till Amiralitetet. Som tyvärr inte har några slagfartyg i närheten. Jagare och kryssare alarmeras – men
anses ha föga chans hitta tyskarna i tid.
Om Fulmarplanet kunde se de tyska slagskeppen – måste tyskarna ha hört - om inte sett flygplanet.
Det är lätt föreställa sig att Lütjens fick kalla kårar efter den rapporten. Det var helt klart att flygplanet
kommit från ett hangarfartyg – och blotta tanken på att engelska torpedflygplan kunde uppenbara sig när som helst måste ängslat honom oerhört.
Klockan 20.2o den 21:a siktas tyskarna igen av engelsk flygspaning – denna gång har ’’kryssaren blivit en jagare’’ – och positionen är nu bara 130 N.M. från Brest med östlig kurs och beräknad fart av
20 knop.
Det är oklart om det första flygplanet, den 20:e – siktats av tyskarna. Men den andra – siktas och
rapporteras bums.
Och måste, igen, ha satt de tyska nerverna i dallring – så nära.....men ändå så långt – från säkerheten i hamn....
Samma dag, siktar slagskeppen pristankern POLYKARB som sakta och mödosamt, men hittills oantastad – stävar mot samma mål – den trygga hamnen i Bordeaux.
Men dom som inte vilar på hanen – är RAF’s Coastal & Bomber Command.
Natten 20-21:mars – startas inte mindre än 42 bombplan, det är Hampdens och Whitleys – för att
fälla minor i infarterna till Brest, Lorient och St. Nazaire!
Och bereda Lütjens hetast möjliga hemkomst.......
Vid middagstid den 21:a inväntar slagskeppseskadern flygeskort från Luftwaffe – tre stycken
Heinkel 115 – men dessa kunde inte starta förrän 16.30 på grund av dimma och tycks inte ha
hittat slagskeppen i den dåliga sikten.
Men klockan 19.oo siktar GNEISENAU två torpedbåtar i diset!!!!
ALARM...Klart Skepp!
forts.
Varjag
hans lilla eskader har sänkt ytterligare tio, av fiendens handelsfartyg – igen med ett sammanlagt
tonnage om mera än 40 000 ton.
Den 18:e möter dom igen UCKERMARK och ERMLAND för påfyllning av tankarna.
Samtidigt överförs 200 fångar till tankfartygen.
(200 är ju en jämn och rund siffra. Logiskt, bör antalet ha varit flera – om inte manspillan den
16:e varit mycket värre än det hävdats......[min anm.])
Lütjens bör även känt en viss lättnad – hans order från Sjökrigsledningen – är nu att sätta kurs
hemåt....till den franska hamnen Brest. Karlen är dock människa – och han vet att han har att se fram emot lite av Segerns Frukter efter sin framgångsrika framstöt mot fienden i Atlanten.
Nu gäller det ’’bara’’ att klara av sista etappen, utan att råka i delo med Engelska Flottan och
Brest ligger fortfarande långt borta.....
Dessvärre för honom, har B-Dienst de sista dagarna varit sparsamma med upplysningar om-
var - de brittiska enheterna befinner sig.
Dess bättre, vilken han inte kan veta – är att också det engelska Amiralitet – befinner sig i bryderi
om var Lütjens slagskepp befinner sig eller vad de tänker göra härnäst.
Den sista siktningen – den 16:e på kvällen av RODNEY ger inte mycken information – bägge
kontrahenterna famlar lite dimman de dagarna.
På morgonen den 19:e – efter fångöverföring och bunkring, faller SCHARNHORST in akter om
Flaggskeppet och kursen ställs mot Brest med ’’ekonomisk fart’’ om 23 knop.
På kvällen den 20:e siktar kortvarigt en Fairey Fulmar från HMS ARK ROYAL de tyska
slagskeppen (spanaren rapporterar 2 slagskepp och 1 kryssare
Försämrad sikt hindrar flygplanet från att skugga fartygen vidare men rapporten vidarebefordras
till Amiralitetet. Som tyvärr inte har några slagfartyg i närheten. Jagare och kryssare alarmeras – men
anses ha föga chans hitta tyskarna i tid.
Om Fulmarplanet kunde se de tyska slagskeppen – måste tyskarna ha hört - om inte sett flygplanet.
Det är lätt föreställa sig att Lütjens fick kalla kårar efter den rapporten. Det var helt klart att flygplanet
kommit från ett hangarfartyg – och blotta tanken på att engelska torpedflygplan kunde uppenbara sig när som helst måste ängslat honom oerhört.
Klockan 20.2o den 21:a siktas tyskarna igen av engelsk flygspaning – denna gång har ’’kryssaren blivit en jagare’’ – och positionen är nu bara 130 N.M. från Brest med östlig kurs och beräknad fart av
20 knop.
Det är oklart om det första flygplanet, den 20:e – siktats av tyskarna. Men den andra – siktas och
rapporteras bums.
Och måste, igen, ha satt de tyska nerverna i dallring – så nära.....men ändå så långt – från säkerheten i hamn....
Samma dag, siktar slagskeppen pristankern POLYKARB som sakta och mödosamt, men hittills oantastad – stävar mot samma mål – den trygga hamnen i Bordeaux.
Men dom som inte vilar på hanen – är RAF’s Coastal & Bomber Command.
Natten 20-21:mars – startas inte mindre än 42 bombplan, det är Hampdens och Whitleys – för att
fälla minor i infarterna till Brest, Lorient och St. Nazaire!
Och bereda Lütjens hetast möjliga hemkomst.......
Vid middagstid den 21:a inväntar slagskeppseskadern flygeskort från Luftwaffe – tre stycken
Heinkel 115 – men dessa kunde inte starta förrän 16.30 på grund av dimma och tycks inte ha
hittat slagskeppen i den dåliga sikten.
Men klockan 19.oo siktar GNEISENAU två torpedbåtar i diset!!!!
ALARM...Klart Skepp!
forts.
Varjag
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
När vardagen är sådär trist och grå
Vi från varjagen lysande underhållning få
Begreppet cliffhanger en ny mening han ger
Vi hoppas hans inlägg blir många och fler
MVH
Forumpoet Hans
Vi från varjagen lysande underhållning få
Begreppet cliffhanger en ny mening han ger
Vi hoppas hans inlägg blir många och fler
MVH
Forumpoet Hans
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Varjagen - och hans alldelse eget - sätt att skriva på.
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
varjagen bugar och tackar Forumpoeten Hans - för tidigare Dolda Talanger - visavi oss Skalmän!
Vem hade kunnat ana - att Furstendömet gömmer sin egen Hjalmar Gullberg, som understundom Byter Amiralshatten
- mot Baskern!! -
- och även gunship - för uppskattningen -
Storyn närmar sig sitt slut - men än finns några poster kvar att sätta på pränt -
.......Kanontornen vrids i angiven målriktning – centralsikten lika som dussintals kikare......
Men - spänningen varar bara i minuter – torpedbåtarna morserar igenkänningssignaler.
Det är de tyska ILTIS
och JAGUAR som skickats ut att möta - som anti-ubåtseskort.
Klockan 03.oo den 22:a , möter även jagare ur Brest-flottiljen upp med flygsäkring och utlovade
Heinkel 115 – och fyra timmar senare siktas hamninloppet till Brest.
Amiral Lütjens långa vinterseglats är över. Gratulationerna till en framgångsrik ’’Kreuzerfahrt’’
haglar som drivsnö......filmfotograferna från Deutsche Wochenschau’s kameror snurrar,
intervjuerna surrar........Det är feststämning i Brest den dagen.
SCHARNHORST angör Quai de la Ninon där tidigare det franska slagskeppet DUNKERQUE haft sin liggplats....Frivakten är uppställd på akterdäcket.
GNEISENAU ankrar på redden, hon måste in i Torrdockan No. 8 för trängande reparationer.
Två dagar senare, dockar ERMLAND och UCKERMARK i La Pallice och som jag skrivit ovan –
nådde även ’’pristankern’’ m/t/ POLYKARB Bordeaux den 23:e..... som jordgbben på Lütjens
tårta.
Hela företaget, kallat Operation Berlin – var en stor succé. Slagskeppen har loggat 17800 sjömil
(nära 32000 km) till sjöss under två månader (60 dygn).
Det är den längsta sjöresa något tyskt slagfartyg någonsin gjort.
forts.
Varjag
Vem hade kunnat ana - att Furstendömet gömmer sin egen Hjalmar Gullberg, som understundom Byter Amiralshatten
- mot Baskern!! -
- och även gunship - för uppskattningen -
Storyn närmar sig sitt slut - men än finns några poster kvar att sätta på pränt -
.......Kanontornen vrids i angiven målriktning – centralsikten lika som dussintals kikare......
Men - spänningen varar bara i minuter – torpedbåtarna morserar igenkänningssignaler.
Det är de tyska ILTIS
och JAGUAR som skickats ut att möta - som anti-ubåtseskort.
Klockan 03.oo den 22:a , möter även jagare ur Brest-flottiljen upp med flygsäkring och utlovade
Heinkel 115 – och fyra timmar senare siktas hamninloppet till Brest.
Amiral Lütjens långa vinterseglats är över. Gratulationerna till en framgångsrik ’’Kreuzerfahrt’’
haglar som drivsnö......filmfotograferna från Deutsche Wochenschau’s kameror snurrar,
intervjuerna surrar........Det är feststämning i Brest den dagen.
SCHARNHORST angör Quai de la Ninon där tidigare det franska slagskeppet DUNKERQUE haft sin liggplats....Frivakten är uppställd på akterdäcket.
GNEISENAU ankrar på redden, hon måste in i Torrdockan No. 8 för trängande reparationer.
Två dagar senare, dockar ERMLAND och UCKERMARK i La Pallice och som jag skrivit ovan –
nådde även ’’pristankern’’ m/t/ POLYKARB Bordeaux den 23:e..... som jordgbben på Lütjens
tårta.
Hela företaget, kallat Operation Berlin – var en stor succé. Slagskeppen har loggat 17800 sjömil
(nära 32000 km) till sjöss under två månader (60 dygn).
Det är den längsta sjöresa något tyskt slagfartyg någonsin gjort.
forts.
Varjag
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Sammanlagt har dom sänkt eller kapat tjugotvå fientliga fartyg med inalles 113690 bruttoregisterton.
Här en karta över den långa färdvägen med kontakter och framgångar...... Under näsan på Engelska Flottan har Churchills mardröm om ’’tyska slagskepp – lösa på Atlanten’’
blivit verklighet. Men inte bara det – Lütjens förband – har siktats av tre av Englands egna slagskepp
men – klarat sig undan utan en skråma.
Günther Lütjens har lyckats med något ingen tysk amiral gjort – varken förr eller senare!
Kriegsmarines högste chef, amiral Erich Raeder, har all anledning känna sig nöjd med sin fixering
på slagskeppen som Tysklands bästa vapen mot den brittiska sjöfarten.
När Lütjens sätter sig på tåget till Berlin har Raeder redan öronmärkt honom för hans nästa
kommendering, Operation Rheinübung
Det nya slagskeppet BISMARCK och den tunga kryssaren PRINZ EUGEN skall vara segelklara inom sex veckor.................
forts.
Varjag
Här en karta över den långa färdvägen med kontakter och framgångar...... Under näsan på Engelska Flottan har Churchills mardröm om ’’tyska slagskepp – lösa på Atlanten’’
blivit verklighet. Men inte bara det – Lütjens förband – har siktats av tre av Englands egna slagskepp
men – klarat sig undan utan en skråma.
Günther Lütjens har lyckats med något ingen tysk amiral gjort – varken förr eller senare!
Kriegsmarines högste chef, amiral Erich Raeder, har all anledning känna sig nöjd med sin fixering
på slagskeppen som Tysklands bästa vapen mot den brittiska sjöfarten.
När Lütjens sätter sig på tåget till Berlin har Raeder redan öronmärkt honom för hans nästa
kommendering, Operation Rheinübung
Det nya slagskeppet BISMARCK och den tunga kryssaren PRINZ EUGEN skall vara segelklara inom sex veckor.................
forts.
Varjag
- Johan Ekstrand
- Medlem
- Inlägg: 528
- Blev medlem: 23 februari 2004, 09:18
Re: På Vinterkryssning med Günther Lütjens
Följer, som vanligt, Varjagens trådar med största spänning!