Dom tyska och italienska blockadbrytarna, A > X

[varjag]

TMS TAIFUN (ex POLYCARP, ex FANNY HOEGH) 6.405 BRT - Bj. 1931
Tillhörig rederi Eugen Friedrich, Bremen.

POLYCARP hade en lång historia på det norska forumet ''Warsailors'' -

http://www.warsailors.com/singleships/polykarp.html

[varjag]

Bland alla de tyska, är naturligtvis de italienska betydligt färre - men tycker jag, förtjänar ändå lite belysning.
Den italienska handelsflottan, vid Italiens krigsinträde 1940, hade 786 fartyg med ett bruttotonnage över 500GRT, totalt cirka 3 318 000 bruttoton. Av dessa befann sig 212 representerande 1 216 000 ton utanför Medelhavet när Mussolini dåraktigt inträdde i kriget i juni 1940.

http://www.regiamarina.net/detail_text_ ... d=53&lid=1

Fascisterna kallade skrytsamt Medelhavet Mare Nostrum (vårt hav) men sanningen var att bägge inloppen dit - Suezkanalen och Gibraltar - behärskades av England, så i praktiken blev omedelbart alla italienska skepp utanför - hemlösa. Dom kunde inte längre nå sina hemmahamnar. Men - Italien hade ett kolonialvälde i Afrika; Eritrea och Somaliland med hamnarna Massawa och Mogadiscio dit många tog sin tillflykt. De andra alternativen var att uppsöka neutral eller japansk hamn. Därtill kom, ganska snart franska hamnar i det tyskockuperade Frankrike varifrån italienska laster kunde skickas vidare till Italien per järnväg. Det tycks också ha förekommit en viss transitering av laster i spanska hamnar (Cadiz?) till neutrala spanska fartyg som åtminstone under något år (1941??) kunde segla dem vidare till Genua.
Hur mycket inflytande italienarna själva hade över laster och befraktning av sina blockadbrytare - vet jag inte. Men mycket tyder på att tyskarna snart kom att dominera användningen, även av de italienska fartygen. Tre av dem;

Lloyd Triestiono HIMALAYA.jpg (10.55 KiB) Visad 6704 gånger

om 6240GRT med hemmahamn i Trieste, låg i Massawa.
När Eritrea föll till britterna 1941 var hon ett av de fartyg som stack iväg från Massawa den 1:a mars 1941. HIMALAYA lyckades smyga igenom det smala El Mandebsundet, undvika Royal Navy i Adengulfen - och via Godahoppsudden - nå Rio de Janerio i Brasilien den 4:e april. Det tog mycken tid att förhandla fram en ''payload'' från brassarna, men den 30:e juli avseglade hon med last av gummi,molybden och saltade hudar. Och nådde oantastad Bordeaux en månad senare.
Därefter dröjde det till april 1943, innan HIMALAYA var klar för att försöka ta sig till Japan - hon avseglade från La Pallice den 8:e. Men det gick bums åt helsike.....RAF Coastal Command ville ha ett ord med i laget, och dagen därpå träffades hon av en bomb, skadades och återvände till La Pallice. Efter Italiens kapitulation i september - övertogs fartyget av tyskarna och hon gjordes redo för ett nytt utbrytningsförsök i december 1943. Men avseglingsordern annulerades då riskerna blivit för stora och HIMALAYA slutade som blockskepp - sänkt i Girondemynningen.

Hennes systerfartyg, FUSIJAMA (6244 GRT) befann sig i Fjärran Östern när Italien förklarade krig....

loyd Triestinos FUSIJAMA.jpg (72.27 KiB) Visad 6704 gånger

...troligen i Dairen i den japanska lydstaten Manchukuo. Ganska snart efter Japans anfall mot Pearl Harbor, var hon lastad och avseglingsklar i Kobe som hon lämnade 7:e februari 1942. Även hon lyckades angöra Bordeaux den 26:e april - att döma av den långa seglingstiden valde hennes skeppare den ''långa vägen'' runt Kap Horn. Det nästa jag vet, är att on, i likhet med systern HIMALAYA gjordes klar för utbrytning i december 1943 - en avgång som också annulerades p.g.a. riskerna. Även FUSIJAMA slutade, sänkt som blockskepp i Girondemynningen i augusti 1944.

CORTELAZZO (5292GRT) var ett tredje av Lloyd Triestinos skepp som också började sitt krig i japansk hamn....

cortellazzo1.jpg (15.44 KiB) Visad 6704 gånger

I november 1941 avgår hon från Dairen med bl.a. last av gummi och halvädelmalmer - och angör Bordeaux 28:e januari 1942. Hon lastas för en ny resa till Japan på hösten s.å. och avgår från Bordeaux den 29:e november. Men hinner inte långt....två dagar senare i Biskayabukten, stumlar hon in i en brittisk konvoj från Sierra Leone, jagaren HMS REDOUBT kommer över för att undersöka....Besättningen går genast i livbåtarna och överger fartyget varpå REDOUBT sänker blockadbrytaren med en torped på position 44N 20W - finis Cortelazzo

Varjag

[varjag]

Som jag nämnt ovan - fanns det italienska marinbaser i östafrika. Massawa i Eritrea - var den viktigaste, men Regia Marina hade också stödjepunkter i Asmara, Mogadiscio och Kismayu, de tvenne senare i Somaliland. Krigsutbrottet - fångade ett par av ''Det Kungliga Italienska Bananmonopolet'' -s fartyg (Regia Azienda Monopole Banane) i Massawa. Och antagligen under intryck, av de tyska hjälpkryssarnas framgångar, ville ''mussolinerna'' inte vara sämre.....
RAMB I och RAMB II, var snabba moderna femtusentonnare med 18 knops fart för att förse italienarna med färska kylda bananer - men låg fångade av kriget i Röda Havet. Varför inte utrusta dom som hjälpkryssare - och emulera tyskarnas bedrifter på De Sju Haven

RAMB II snabb bananbåt.jpg (15.79 KiB) Visad 6679 gånger

Sagt och gjort....bägge fick ett par 12-centimeters kanoner (dom tyska HK hade 6 x 15 Cm ) och ett halvdussin halvtums kulsprutor - och gav sig ut på kaparfärd i Indiska Ossianen den 21 februari 1941. Av kaperi - blev det föga...
Bägge RAMBERNA - ett och två, lyckades smyga förbi den brittiska bevakningen av Mandelbsundet - sen.
Ja sen, lyckades RAMB II angöra Kobe i Japan den 23:e mars 1941. För RAMB I - gick det sämre, ja det gick åt helskotta som man säger....Den 27:e februari hittades hon av den nyazeeländska kryssaren HMNZS LEANDER sydväst om Malabarkusten i Indien.

RAMB I till botten vid Maldiverna.jpg (34.38 KiB) Visad 6679 gånger

Hon lär ha öppnat eld - mot LEANDER.....2 x 12Cm mot 8 x 15 Cm . Braggadacio minsann!

Leander ordered her to stop.

Ramb I simultaneously raised the Italian flag and opened fire from 3,000 yards (3,000 m), splinters from her first salvo hitting the Leander. Leander replied with five salvoes within the next minute, leaving Ramb I seriously damaged and on fire. She struck her colours and Leander ceased firing.

När RAMB II kom till Japan och italienarna förklarade att de ville öppna kryssarkrig från bas i Japan - blev japanerna helt förfärade....Vi, är ju neutrala!
RAMB II chartrades till japanskt rederi under namnet CALITEA II och vi Italiens kapitulation 1943, självsänkte hennes besättning fartyget i japansk hamn. Men japanerna bärgade henne - och hon blev IKUTAGAWA MARU, som sänktes av amerikanskt marinflyg den 12:e januari 1945.

Varjag

[Amund]

Det är uppenbart att ingen tänkte på handelsflottan när Mussolini förklarade krig. Som Varjag tidigare skrivit befann sig ungefär en tredjedel, 212 fartyg utanför Medelhavet och enda räddningen var att nå Italienska Östafrika. Denna tredjedel av fartyg var den mest värdefulla tack vare sin storlek, och de hade även egna kranar i större utsträckning som vore ytterst behövliga i de undermåliga nordafrikanska hamnarna. Till musses försvar ska väl sägas att han trodde kriget skulle vara över senast i oktober samma år (1940).

Här en länk till en italiensk sida om deras handelsflottas öden under kriget utanför "Mare nostrum", men tyvärr på italienska, och min italienska är om möjligt mycket sämre än googles översättning.
http://www.trentoincina.it/mostrapost.php?id=354

[varjag]

Tack för den länken Amund - vidgade mitt vetande om italienska fartyg som satts i brand resp. beslagtagits. Även om italienskan är knepig förstå - fattar jag i stort sett vad det handlar om , Varjag

[Martin Lundvall]

Testa Google translate http://translate.google.se/#it|sv|
Bara klippa in sidan.

/Martin

[varjag]

Testa Google translate http://translate.google.se/#it|sv|
Bara klippa in sidan.

/Martin

Tack Martin! Såsom själverkänd datoridiot*) - klippte jag bums in den sidan bland mina Favourites
(Tidigare försökte jag men nån djäkla Babylonier.....det gick åt Helvete. Och lämnade outplånliga spår på min hard-disc)

*) Downloads är FARLIGA! Att svara på Oskyldiga FRÅGOR är FARLIGAST! Att trycka på fel knapp - och det händer nåt FÖRFÄRLIGT MED HELA MASCHINEN - har gjort varjag till en pultron i cyberrymden....

Varjag

[Frogman]

Det är uppenbart att ingen tänkte på handelsflottan när Mussolini förklarade krig. Som Varjag tidigare skrivit befann sig ungefär en tredjedel, 212 fartyg utanför Medelhavet och enda räddningen var att nå Italienska Östafrika. Denna tredjedel av fartyg var den mest värdefulla tack vare sin storlek, och de hade även egna kranar i större utsträckning som vore ytterst behövliga i de undermåliga nordafrikanska hamnarna. Till musses försvar ska väl sägas att han trodde kriget skulle vara över senast i oktober samma år (1940).

Här en länk till en italiensk sida om deras handelsflottas öden under kriget utanför "Mare nostrum", men tyvärr på italienska, och min italienska är om möjligt mycket sämre än googles översättning.
http://www.trentoincina.it/mostrapost.php?id=354

Sista segern på egen hand (ej andra européer) som Italien lyckades med var ju Brittiska Somaliland, man drev ut
alla sjutusen britter och dess anhängare därifrån. Problemet var nog inte att ha så stor del av handelsflottan i Röda Havet utan bristen av bränsle var det stora problemet.

[Hans]

Testa Google translate http://translate.google.se/#it|sv|
Bara klippa in sidan.

/Martin

Aaaaaniiiigen sen kommentar.

Kör med IT-EN och inte IT-SV. Jag har intrycket att de google translate är betydligt bättre på småspråk till och från engelska - än vad maskinen ifråga är mellan småspråk.

MVH

Hans

[Martin Lundvall]

Bara ett och halvt år, under denna tid så hade du ju kunnat lära dig språket.

/Martin

[Hans]

Bara ett och halvt år, under denna tid så hade du ju kunnat lära dig språket.

/Martin

Spiacenti, non capivo.

Cordiali saluti.

Hans

[sveahk]

Hittade i Dunkerque-muséet lite rostigt vrakgods som fiskats upp utanför staden. Skeppet de tillhörde en gång var Sperrbrecher 174, TINDEFJELL, också med namnet LE FRED. En norsk skuta som tyskarna övertog. Gick på en mina 28.5.1942. På ungefär samma ställe ligger Sperrbrecher 183, QUACK, som en månad senare också detonerade och sjönk utanför Dunkerque.

DSC04018.jpg

DSC04019.jpg

Hans K

[varjag]

Tack sveahk för bilderna från Dünkirchen-muséet. Man tycks ha samlat ihop bitar från flera olika Sperrbrecher.

174 LA FRED (ex TINDEFJELL), var ett mindre fartyg om 1337 GRT och byggd 1936. Började tjänsten i Kriegsmarine som Sperrbrecher 74, blev senare 174 0ch minsprängdes/bombades (?) i sank 28.5 1942.

183 QUACK (också hennes ''civila namn'' före inkallelsen) om 560 GRT och byggd 1940, gick på en mina utanför Dunkerque
den 23 juni 1942. Men QUACK bärgades efter kriget, reparerades och blev m/s HYKE SOPHIA 1956 och CINZIA 1958.
Vidare öden okända.

Namnskylten NORMANNIA, hänför till Sperrbrecher IX, ett större fartyg om 5828 GRT och byggt 1914.
När de allierade erövrade västra franska kusten - självsänktes hundratals fartyg av tyskarna i hamanarna.
IX NORMANNIA drabbades av det ödet i La Pallice den 1:a juli 1944, bärgades och skrotades 1948.

Sperrbrecher, var inte riktigt detsamma som en Blockadebrecher. Dom sysslade med kombinerad tjänst som
Hjälp-minvepare/eskortfartyg/fraktfartyg - mest i den utsatta Engelska Kanalen - där många av deras ''lik'' vilar.

mvh, Varjag

[sveahk]

Tack för utfyllnaden, varjag - tänkte nog att vi var utanför temat - lite grann - men ville gärna ge din utmärkta tråd lite liv ...för nytillkomna...

Hans K

[varjag]

Tack för utfyllnaden, varjag - tänkte nog att vi var utanför temat - lite grann - men ville gärna ge din utmärkta tråd lite liv ...för nytillkomna...

Hans K

Inte alls utanför temat - snarare i marginalen då några f.d. blockadbrytare - slutade som Sperrbrecher. Eller - det mindre gloriösa - som Blockschiffen.

mvh, Varjag