Lappland 1958

[styrman]

[quote][Men dubbel 57an m/60 var i ett pansrat torn precis som tolvorna, och vägde 23 ton (enligt navweaps.com). En 40/48 vägde ungefär 3 ton, så modifieringen av Lappland gav en viktsbesparing på ca 20 ton. Dessa 20 ton sparades in högt upp på fördäcket, och dessutom så sparade man in ytterligare kanske 5-6 ton på fördäcket genom att bara ha en auraketkastare.
Jag tror fortfarande främsta anledningen var att man ville förbättra sjöegenskaperna på Lappland (jmf m Halland) genom att göra henne mindre framtung och mindre topptung. Dessutom så undrar jag hur man kunde få bättre bestrykningsvinklar på Lappland?
/quote]

Hallandjagaren hade nog en bra rörelse i vattnet, styvare än Östergötland utan att bli för knyckig. Jag känner inte till vilken rörelser 12cm pjäserna kunde ta. Men detta var en båt byggt för Borfors nya dubbel tolva och ska ha en bra träffbild i full fart i svårtväder, mot lede vi, i bredsida och med akter emot. En lättare båt kan skapa rörelser som inte servot kan parrera. Bestrykingen får jag nog ta tillbaks. Jag trodde dubbel 57 ersattes med fler 40or som låh längre utbords. Jag får studera ritingara bättre. Kanske var var dom framtunga och att detta hämmade farten. Stabiliteten ar det inget problem med vad jag förstår.

[Perman]

Hallandjagaren hade nog en bra rörelse i vattnet, styvare än Östergötland utan att bli för knyckig. Jag känner inte till vilken rörelser 12cm pjäserna kunde ta. Men detta var en båt byggt för Borfors nya dubbel tolva och ska ha en bra träffbild i full fart i svårtväder, mot lede vi, i bredsida och med akter emot. En lättare båt kan skapa rörelser som inte servot kan parrera. Bestrykingen får jag nog ta tillbaks. Jag trodde dubbel 57 ersattes med fler 40or som låh längre utbords. Jag får studera ritingara bättre. Kanske var var dom framtunga och att detta hämmade farten. Stabiliteten ar det inget problem med vad jag förstår.

Man kan säga att dubbel 57an ersattes av en 40/48. Samtidigt så har man även flyttat fram de bägge 40/48 som satt en på vardera sidan av bryggan på Halland, så att de på Lappland är snett framför bryggan på vardera sidan (nästan i linje med den förligaste 40/48an). Ger bra bestrykningsvinklar frontalt med närlv, men knappast bättre åt sidorna än på Halland.

En ytterligare anledning till ombyggnaden kan ha varit att man hade vissa problem med 57 mm dubbeltornet m/60. Har för mig att jag läst detta nånstans.

/Per

[Jonas Gunnarsson]

Sjöfartsskyddet gällde främst i en situation där omvärlden var i krig a la vk2. Vi bibehöll därför en fregattdivision i Gbg fram till 1982. Kunde säkerligen tjäna som andningshål då östkusten var angripen. Men tyvärr var det handelsflottans naiva inställing i början av 70-talet som blev spiken i kistan för vår flotta.

En något sen kommentar så här ca två år senare... Jag tjänstgjorde på HMS Mode mellan 1982-83, Nya varvet i Göteborg. Fregatterna ifråga var Visby och Sundsvall, jag tvivlar faktiskt på att dessa var kvar i malpåse så sent som 1982. Detta med tanke på hur bedrövliga dessa fartyg såg ut efter flera år i malpåse, bara måsskiten hade tagit en månad att få bort... Enligt vår chief så hade det tagit minst nio månader att få fason på dem igen, men jag medger att de hade varit bra att ha under ubåtsjakterna dessa år!

[styrman]

[quote][Man kan säga att dubbel 57an ersattes av en 40/48. Samtidigt så har man även flyttat fram de bägge 40/48 som satt en på vardera sidan av bryggan på Halland, så att de på Lappland är snett framför bryggan på vardera sidan (nästan i linje med den förligaste 40/48an). Ger bra bestrykningsvinklar frontalt med närlv, men knappast bättre åt sidorna än på Halland./quote]

Jag såg det när jag la ritningen på j19 och Lapplandsskiss bredvid varandra på datorn. Och man ville nog göra en mer ABC anpassad brygga ala Östergötland. Halland var svår att söka skydd i och styrhytten för trång. Någondera skissen eller riktingen på J19 jag har är inte i rätt skala??? Jag utgår från att lådan är densamma och placeringen av främre 12an. Då är båten kortat i stäven några meter?

[Urban]

Någon som vet exakt (i procent) hur långt man kom med färdigställandet av Lappland och Värmland (och Älvsborg)?
/Per

Är själv intresserad av att veta detta men det verkar vara svårt att få fram information.

Tittar man i Marinkalendern från 1957 så står de som planerade medan de står som under byggnad i den från 1958. Deadline för att få med info i resp marinkalender var 1/11 1956 samt 1/11 1957. I 1959 års marinkalender är de annullerade.

I marinkalendern så är data exakt likadan som för Halland och Småland, dvs vikt, längd samt bestyckning så då var det inte allmänt känt att de skulle ha en dubbel 57 ersatt med en 40/48.

I boken "från Gylfe till Smyge - örlogsflottan i två sekel" av Jan Linder från 1999 står det på sidan 135 "De fick avbeställas till dryga kostnader, eftersom en del utrustning redan var beställd. För varje vecka som beslutet dröjde kostade fartygen 700 000 kr. Den totala avbeställningskostnaden för minfartyget Älvsborg och de två jagarna blev omkring 75 miljoner kronor."

I boken "Jagare" av Curt Borgenstam med flera från 1989 så står det på sidan 147 ang. Lappland och Värmland att dessa bifölls i 1956 års nybyggnadsplan och att medel anslogs av både 1956 och 1957 års riksdagar. "Marinförvaltningen träffade därför avtal med Götaverken om ritnings - och beräkningsarbete. Beställningar lades ut för de viktigaste byggnadsdelarna, kanontorn och pjäser hos Bofors, ångpannor hos marinverkstäderna i Karlskrona och turbinmaskineri hos AB de Laval. Samtidigt beställdes ett ångturbinmaskineri av avancerad typ för det planerade minfartyget Älvsborg som också ingick i 1956 års plan." Avbeställningskostnaderna redovisades 1961 till 42 miljoner kr.

1958 års försvarsbeslut togs den 4/2 1958 enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsvarsbeslutet_1958 och man kan anta att man gett order om att inte fortsätta med byggnationen ett tag innan då Socialdemokraterna hade absolut majoritet i riksdagen och skulle få igenom sitt förslag hursomhelst.

Det vore intressant att få fram om dessa fartyg ens blev kölsträckta och då med källa. Hört både och men inget som går att verifiera. Att man beställer det som tidigare nämnts är inte konstigt då det har en relativt lång ledtid jämfört med att bygga själva skrovet.

[Psilander]

Jobbat igenom skissen på Lapplande lite till...



Fortfarande efter Forsbecks underlag men sneglat ganska mycket på Halland också.
Forsbecks skiss är ganska grov.

Jag var i krigsarkivet och rotade nyligen men hittade inget om ritningar.

[gostap]

Psilander, snygg ritning men varför ser jag inte hela?

[Psilander]

Det har att göra med tekniken på forumet, välj visa bild eller dubbelklicka lite så brukar det funka......

[Perman]

Skulle Lappland och Värmland verkligen fått 4 st radareldledningar för artilleriet? På din skiss Psilander så finns det ju 2 st förliga överhöjda sikten akter om och ovanför bryggan, samt 2 st aktra överhöjda sikten efter aktra masten. Var 2 st avsedda för 12 cm artilleriet (en förut och en akterut) och 2 st för 40 mm artilleriet (en förut och en akterut)? Antar även att var och en av eldledningarna kunde överta funktionen om någon av de andra slogs ut. Verkligen "redundancy" i ordets rätta bemärkelse i så fall. Hur såg Halland och Småland ut i denna jämförelse?

/Per


P.S. När jag klickade på "Besvara" och fick upp svarsrutan så kunde jag se skissen i sin helhet lite längre ner. D.S.

[Psilander]

Skulle Lappland och Värmland verkligen fått 4 st radareldledningar för artilleriet? På din skiss Psilander så finns det ju 2 st förliga överhöjda sikten akter om och ovanför bryggan, samt 2 st aktra överhöjda sikten efter aktra masten. Var 2 st avsedda för 12 cm artilleriet (en förut och en akterut) och 2 st för 40 mm artilleriet (en förut och en akterut)? Antar även att var och en av eldledningarna kunde överta funktionen om någon av de andra slogs ut. Verkligen "redundancy" i ordets rätta bemärkelse i så fall. Hur såg Halland och Småland ut i denna jämförelse?

/Per

Är dålig på Hallands eldledningar, dessutom så växlade de ju över tiden, men huvudelen av tiden hade hon Arte 62 (ägget) som digital radareldledning för yt och luftförsvar, sen var det stöttat ev ELRIS tror jag (Björn?). Dessutom hade hon ARTE 41 som var mekaniska för ytmålsskjutning.

Det handlar inte om redundans i första hand utan om lv-kanaler dvs med varje sikte kan hon radarleda minst en pjäs mot ett mål dvs hon kan bekämpa 4st mål samtidgt.

Har använt Forsbeck som källa, har inte sett några siffror på eldledningar/ ledningssystem mm men det verkar som man tänkt mer på flyghotet för dessa än för Halland. Personigen hade jag nog valt 57or istället för 40or.

Du kan nog även kopiera in bildadressen i webbläsaren för att se hela. länkar till bilden HÄR

[Björn Gustafsson]

Jodå, Halland hade ett riktstativ placerat på en upphöjd plattform omedelbart akter om fartygschefens stol på manöverbryggan. Det hade en mycket bra kikare som var gyrostabiliserad och styrdes med något som mest liknar styret på en motorcykel. Såvitt jag kan minnas var det kopplat till övre centralen och Arte 62. Den eldledningen hade ju en kombinerad spanings- och eldledningsradar med varsin antenn inne i radomen som delade samma sändare. Om eldledaren försökte låsa på mål för tidigt och misslyckades så kunde det hända att ekot försvann från spaningsradarn samtidigt eftersom halva sändareffekten matades ut i siktesantennen. Det gällde att ha is i magen som eldledare på en Arte 62.

För ytmål fanns den gamla elektromekaniska Arte 41 i förliga centralen. Den var tillverkad av ASEA och hade fortfarande mycket bra precision när vi dundrade på med tolvorna mot sjömål 1980. Med en bra radarobservatör i centralen brukade redan första salvan vara täckande.

I samband med modifieringen 1978 så lyftes den gamla spaningsradarn PS-47 iland och ersattes av en PS-726. Samtidigt byttes den gamla eldledningen i aktra centralen (tror den hette Arte 53) mot en modern Arte 726 med sitt sikte och 2 pekpinnar. När den gamla utrustningen lyftes ut blev det så mycket plats i aktra centralen att man kunde flytta dit eldledningsverkstaden och ändå ha ett stort utrymme över. Arte 726 huvudindikator och några datorstativ vid aktra skottet såg nästan löjliga ut i det stora rummet. Vi genomförde flera luftvärnsskjutningar med dubbeltolvorna ledda från Arte 726 och jag ryser fortfarande när jag tänker på vilken mäktig känsla det var med två dubbla 12 cm torn som pumpade iväg 38 skott/minut från varje eldrör. Själv satt jag normalt på min drabbningsplats i SLC och följde salvorna i spaningsradarbilden på sin väg mot målet.

[Psilander]

För att använda en modern term, hur många LV-kanaler hade Halland?

Btw är det nån som vet vilken typ av eldledning Lappland skulle få. Den verkar mer ensad än Hallands iaf.

[MD650]

Lv-kanaler?

[Hans]

Lv-kanaler?

Google hittade två så termen är inte så vanlig. Denna tråden och detta:

Den största bristen i luftförsvaret på Visby är just att det bara finns en kanal i systemet. Skulle pjäsen eller siktet falera så är man helt hänvisad till sina motmedel tills det ät åtgärdat. Göteborgsklassen har dubbla kanaler med två rejäla sikten och två pjäser. T.o.m. Stockholmsklassen hade ursprungligen två kanaler, visserligen med det aktra siktet helt optroniskt och inte särskilt bra, men likafullt två separata lv-kanaler. I det avseendet är Visby ett kraftigt steg bakåt. Vissa fnyser åt den gamla hederliga 40/48-an och tycker den är uråldrig, men den är trots sin ålder fortfarande en av världens bästa och mest tillförlitliga lätta pjäser. Efter de senaste modifieringarna kan den fortfarande behålla sin position i många år till och det finns ju modern ammunition till den också numera.

http://forum.soldf.com/index.php?/topic ... e__st__486

Som jag fattar det så är en lv kanal ett sikte med tillbehörande pjäs(er). Nästa sikte med pjäs(er) är en annan lv kanal.

MVH

Hans

[Perman]

Så vitt jag vet så var det aktra siktet på Göteborgsklassen bara en dummy i många år. Det var först nån gång i början av 00-talet som den byttes mot ett riktigt fungerande sikte av samma typ som det förliga. Det stod om detta på Jane's bl a, och dom får väl ändå anses ganska tillförlitliga. M.a.o. så hade alltså inte GBG två lv-kanaler ifrån start.

/Per