Utrustning för ubåtsjakt

[FredH]

Patrullbåt typ Hugin

Sonaren var kass, inte förrän i HTM i början av 90-talet fick en bra VDS för ubåtsjakt.

ELMA fick de också först vid HTM till Kaparen också, ELMA kom först i tjänst på kkv Stockholm 1984.
HMS Styrbjörn gick också prov med vridbara kastare för ELMA och torped under 90-talet.

ELMA hade alla patrullbåtar på östkusten redan innan HTM till Kaparen, måste ha kommit på 80-talet redan.
Torped testades av Mjölner 1992.

Patrullbåtarna fick även helikoptersonar under 80-talet och en aktersnurra för att kunna ligga still. Istället för att använda det skrovfasta skräpet.

Under början av 90-talet testades lite olika typer av sonarer och lågfartsmaskinerier, både släpsonarer som sonarer som krävde stillaliggande fartyg. Dock stämmer det att det var först med HTM som de fick en riktigt bra sonar.

[JohnT]

HKP 4
Antal:
1966 - 3 st Y61 -63 + Y64 som ersättare för kraschade Y 62
(Y64 saknade ubåtsjaktsförmåga före mod till 4D i början av 90-talet)
1972-74- 8 st HKP 4C Y65 -Y72

Av de åtta Kawasakibyggda HKP 4C (eller KV-107) så totalhavererade Y66 i november 1976. Förutom SH89 (se nedan) så utgjorde de övriga sju HKP 4C under större delen av 70-talet, hela 80-talet samt under början av 90-talet den enda egentliga flygburna ubåtsjaktkapaciteten.

OK, så max sju ubåtsjaktshelikoptrar.

Utöver det tidigare nämnda ubåtsjaktflygplanet av typ CASA C-212 Aviocar (svensk beteckning SH89), som var i tjänst 1986 - 2005, så kunde, om behovet skulle uppstå, även de tre systerflygplanen i kustbevakningens tjänst utrustas med samma ubåtsjaktutrustning som i SH89. SH89 hade så vitt jag vet ingen vapenutrustning, men det var utrustat med spaningsradar, hydrofonbojfällningssystem, ledningssystem (samma som i HKP 4) och FLIR utrustning.

Viss övervakningskapacitet i alla fall.

Eftersom du frågar om perioden 1980 till 92 så måste jag förstås nämna de tre första kustkorvetterna (som de betecknades då) av Göteborgsklassen, som kom i tjänst mellan 15 febr 1990 och 1 sept 1991. Dessutom naturligtvis de två kustkorvetterna av Stockholmsklassen som bägge kom i tjänst under 1985.

Stockholm kunde söka men så länge man inte hade någon fungerande torped så var det inte mycket till vapeninsats.


Vid närmare eftertanke så är det kanske lättare om man bara koncentrerar sig på de stora incidenterna:
Tex Hårsfjärden 82, Karlskrona 84, Hävringe 88 och var det inte Hävringe -Landsort (nånstans) 92 ?
Då får man fyra tidpunkter som som man man utgå ifrån.
Och det är ju uppenbarligen en xxxx skilnad i svensk kapacitet.

Andra fartyg med hydrofon (men ingen vapenutrustning) som möjligen kunnat användas i ubåtsjakten var telespaningsfartyget Orion, ubåtsbärgningsfartyget Belos III (HF skrovsonar + towed side scan sonar) och minutläggaren Furusund (HF sonar). Till sist så var de två kustbevakningsfartygen av KBV 171 (tidigare TV 171) klassen utrustade med en Simrad Subsea HF sonar, och de kunde även ta ombord sjunkbomber/minor och var utrustade med en plattform för en lätt hkp. KBV 171 var i tjänst 1980 - 1998 och KBV 172 1981 - 1990. Även kustbevakningens flaggskepp KBV 181 Gotland har en Simrad Subsea HF sonar. Hon kom i tjänst 1990.

/Per

Du nämnder Belos och Furusund (När?)
Det vissar sig att Hanö och Arkö klasserna fick sonar 105 slutet på sextiotalet.
Landsortklassen, 2 st 1984, 2 st 86, 1 var 1987, 88 och 92.

Fanns det någon provutrustning på sonarsystemet före Landsort kom i tjänst ?

Och jag undrar om Klein hydrofonerna, dom kom uppenbarligen med någon av de första ubåtskyddsbudgetarna, släpade av fiskebåtsminsvepare.

Under Hårsfjärden 82 så användes sjömätaren (Hägg eller Ankarcrona?) - Snacka om desperate measures.

PS
Ni får ursäkta stavningen, men lite skyller jag på att jag inte ser markören i IE 9 - mycket irriterande.
DS

/John

[JohnT]

ELMA hade alla patrullbåtar på östkusten redan innan HTM till Kaparen, måste ha kommit på 80-talet redan.
Torped testades av Mjölner 1992.

Användes under Hävringe 88 men man sköt på annan enhets eldledning(?)

Patrullbåtarna fick även helikoptersonar under 80-talet och en aktersnurra för att kunna ligga still. Istället för att använda det skrovfasta skräpet.
.

Var det då dom hade en "arbetarbod" på akterdäck?
men inte den riktiga Kaparen ombyggnaden?

Mvh
/John

[FredH]

ELMA hade alla patrullbåtar på östkusten redan innan HTM till Kaparen, måste ha kommit på 80-talet redan.
Torped testades av Mjölner 1992.

Användes under Hävringe 88 men man sköt på annan enhets eldledning(?)

ELMA skjuts väl alltid på annans eldledning, i samband med anlöpet för sjunkbombsfällning. Var det inte så att de bara sköt en eller ett par ELMA vid Hävringe och inte hela salvan med 36 granater?

Patrullbåtarna fick även helikoptersonar under 80-talet och en aktersnurra för att kunna ligga still. Istället för att använda det skrovfasta skräpet.
.

Var det då dom hade en "arbetarbod" på akterdäck?
men inte den riktiga Kaparen ombyggnaden?
Mvh
/John[/quote]

"Arbetarbod" kommer jag inte ihåg, bara att de hade en stor utombordare de kunde vinkla ned för att hålla fartyget stilla i vattnet när helikoptersonaren användes. Det var dock inte en variant inför HTM utan vad jag tror en nödlösning för att kunna använda patrullbåtarna i ubåtsjakt.
Inför HTM Kaparen testades flera olika varianter, dels lågfartsmaskineri och sonarer. Vilket föranledde att kran installerades. Främst var det 46:e med Mjölner och Mysing som stod för testandet. Plus förmoddade fartyget Vidar.

[JohnT]

Jag har hittat en post på sodF av en medlem som jag misstänker även häckar på detta forum:
http://forum.soldf.com/index.php?/topic ... ar-80-tal/

Ubåtsjaktsstyrkan var ingen eget förband utan alla ingående enheter tillhörde den vanliga fredsorganisationen.

Ubåtsjaktsstyrkans sammansättning (från 1986):
Ubåtsjaktgrupp 1: 10. kkvdiv, 13 ptrbdiv, Landsort, 614. msvpdiv, 2 röjdykfartyg, 1-2 ubåtar.
Ubåtsjaktgrupp 4: 46 ptrbdiv, 48 ptrbdiv, Arholma, 616. msvpdiv, 2 röjdykfartyg, 1-2 ubåtar.
12. hkpgrp (Hkp 4C, Hkp 6) och Y872 deltog i båda grupperna.
Ledningsfartyg i beredskap: Visborg, Älvsborg, Carlskrona samt isbrytare för ledning och basering av hkp.
(Uppgifterna kommer från boken Kustflottan s. 217.)

Vilka vad 614. msvpdiv och 616. msvpdiv - Fiskeminsvepare ?

Så om detta var läget 1986

så 1985 får vi ta bort kkv, Arholma töffade runt på Hårsfjärden precis vid denna tiden på året (juni) och började fylla på databanken med hur det faktiskt såg ut under ytan.. Helikoptergruppen fick dock utgå under sommaren 1985 pga att man inte hade gångtid att både sätta 12 hkpgrp och uppfylla mobiliseringskravet.

1984 bort med Arholma och Landsort. Ubåtsjaktstyrkan har då bara två Helikoptersonarer med någon chans att hitta något som gömmer sig i skären. och det bara i ett par timmar sedan måste de tillbaka till bas och tanka.


Klein-hydrofonerna på fiskeminsvepare vill jag ha det till att de kom ca 1983-84 så där.
Men de kunde inte jaga i kapp något som rörde sig mer en några knop och kunde inte användas för vapeninsatser.

mvh
/John

[JohnT]

ELMA skjuts väl alltid på annans eldledning, i samband med anlöpet för sjunkbombsfällning. Var det inte så att de bara sköt en eller ett par ELMA vid Hävringe och inte hela salvan med 36 granater?

Tack för hjälpen.
Men Elma fanns ju på Landsort också och då skulle man väll skjuta på egen eldledning?

Dock har ELMA m/84 av en mycket kunnig FOAit ansetts som oanvändbar.

Mvh
/John

[Björn Gustafsson]

De där "arbetarbodarna" som fanns på vissa av patrullbåtarna var avsedda för de nyanskaffade hydrofonbojutrustningar som placerades ombord i brist på andra plattformar. Dessa patrullbåtar hade särskilda operatörer i besättningarna som hanterade systemen. För att frigöra patrullbåtarna som vapenbärare flyttades "bodarna" senare över till trossbåtar istället i väntan på att hydrofonbojfartygen skulle bli klara.

Som Psilander skrev tidigare var patrullbåtarnas ursprungliga sonarer oanvändbara för ubåtsjakt. Modellen hette SIMRAD 108 B och var ett ekolod där svängaren kunde tiltas och vridas i olika riktningar. Det var avsett för att fiskebåtar skulle kunna lokalisera fiskstim och hade inte ens någon indikator. Bilden skrevs istället ut med en elektrisk nål på en fuktad pappersrulle precis som i andra av dåtidens ekolod. Tanken med att installera systemet på patrullbåtarna var att man kunde lägga en av dem i ett sund och bevaka så att inget slank förbi under vattnet. (Mer ubåtsvakt än ubåtsjakt alltså) Vi hade en ännu enklare version av den som hette SIMRAD 106 och fanns på minfartygen där den användes för att lyssna efter pingsändaren i sjunkna övningstorpeder när man gick målgång. Jag kan tänka mig att det kan ha varit den eller en liknade modell som satt på KA:s bevakningsbåtar.

Först i samband med modifieringen till typ Kaparen fick de SONAR 190 som bestod av en högfrekvent skrovfast sonar och en mer lågfrekvent släpsonar, båda från SIMRAD. Den skrovfasta installerades även på alla 6 korvetterna under namnet SONAR 191 där den användes för klassificering av de ekon som upptäcktes med de kraftigare och mer lågfrekventa spaningssonarerna. (SONAR 184 på Stockholmsklassen och SONAR 188 på Göteborgsklassen, båda från THOMSON SINTRA.)

[Jonas Gunnarsson]

Patrullbåt typ Hugin

Kan inte svara för Visby/ Sundsvall som utrangerades 1982, men de hade också mycket bra utrustning. Deras mtrl status mot slutet kan jag dock inget om.

Under perioden 1982-83, när jag hade nöjet att tjänstgöra som skeppsnummer 41 på HMS Mode så hade jag i stort sett dagligen möjlighet att betrakta Visby & Sundsvall eftersom dessa låg förtöjda mitt i hamnbassängen på Nya Varvet. Deras tekniska status var förmodligen oförändrad, även om en av dem vid ett tillfälle började sjunka sakteliga, hon låg tämligen lågt i vattnet innan problemet åtgärdades... Enligt elaka tungor så skulle det ta minst nio månader att få dem sjödugliga igen, i och för sig svårt att avgöra eftersom de var väl dolda under flera års lager av mås-skit!

[Perman]

I sina glans dagar så kunde statsjagarna i varje fall göra 28 knop på en panna, OCH DOM HADE TVÅ!

Glömmer aldrig incidenten med Sundsvall när hon blev påkörd midskepps av den sovjetiska vaktposten vid Östersjöutloppen (i det här fallet en ubåtsjagare av Kronstadtklass). Undrar var ryssarna tänkte när dom såg två st 57:or som svängde runt och riktades mot dem efteråt.

/Per

[Jonas Gunnarsson]

I sina glans dagar så kunde statsjagarna i varje fall göra 28 knop på en panna, OCH DOM HADE TVÅ!

Glömmer aldrig incidenten med Sundsvall när hon blev påkörd midskepps av den sovjetiska vaktposten vid Östersjöutloppen (i det här fallet en ubåtsjagare av Kronstadtklass). Undrar var ryssarna tänkte när dom såg två st 57:or som svängde runt och riktades mot dem efteråt.

/Per

Vid de tillfällen som vi försökte jaga ubåt med patrullbåt så tittade vi ofta längtansfullt just på Visby och Sundsvall och önskade oss inget annat än att just dessa fartyg hade varit i tjänst igen... Istället blev det till att plaska runt i skärgården och försöka hitta något med hjälp av våra fiskehydrofoner...

[FNP]

Patrullbåt typ Hugin

ELMA hade alla patrullbåtar på östkusten redan innan HTM till Kaparen, måste ha kommit på 80-talet redan.
Torped testades av Mjölner 1992.

Patrullbåtarna fick även helikoptersonar under 80-talet och en aktersnurra för att kunna ligga still. Istället för att använda det skrovfasta skräpet.

Under början av 90-talet testades lite olika typer av sonarer och lågfartsmaskinerier, både släpsonarer som sonarer som krävde stillaliggande fartyg. Dock stämmer det att det var först med HTM som de fick en riktigt bra sonar.

Det stämmer att som mest tre patrullbåtar (Tirfing, Spejaren, Styrbjörn) ur dåvarande 13.patrullbåtsdivisionnen försågs med varsinn Hydrofon 204 i slutet av 80-talet. För att hålla fartyget stilla, med aktern upp mot vinden, försågs de med en hydrauldriven aktersnurra. Denna förvarades liggande på däck till dess den restes och firades ned med en vevanordning. Dessa hydrofon 204 lånades av Hkpförbandet. Vid 13:e prövades under samma tid även en experimentell dopphydrofon på patrullbåten Snapphanen.

Vid 46.patrullbåtsdivisionnen nyttjades 1989-92 2 st egenkonstruerade experimentella släpsonarer kallade ""HARALD" dessa bestod bl a av Hydrofn 115 och ett skrov från lätt torped- Bla nyttjade Mjölner och Mysing dessa.

Torped blev operativ på patrullbåt efter modifing till typ Kaparen. Två individer (Kaparen och Styrbjörn) försågs med torpedeldledning samt torped.

[FNP]

De där "arbetarbodarna" som fanns på vissa av patrullbåtarna var avsedda för de nyanskaffade hydrofonbojutrustningar som placerades ombord i brist på andra plattformar. Dessa patrullbåtar hade särskilda operatörer i besättningarna som hanterade systemen. För att frigöra patrullbåtarna som vapenbärare flyttades "bodarna" senare över till trossbåtar istället i väntan på att hydrofonbojfartygen skulle bli klara.

Som Psilander skrev tidigare var patrullbåtarnas ursprungliga sonarer oanvändbara för ubåtsjakt. Modellen hette SIMRAD 108 B och var ett ekolod där svängaren kunde tiltas och vridas i olika riktningar. Det var avsett för att fiskebåtar skulle kunna lokalisera fiskstim och hade inte ens någon indikator. Bilden skrevs istället ut med en elektrisk nål på en fuktad pappersrulle precis som i andra av dåtidens ekolod. Tanken med att installera systemet på patrullbåtarna var att man kunde lägga en av dem i ett sund och bevaka så att inget slank förbi under vattnet. (Mer ubåtsvakt än ubåtsjakt alltså) Vi hade en ännu enklare version av den som hette SIMRAD 106 och fanns på minfartygen där den användes för att lyssna efter pingsändaren i sjunkna övningstorpeder när man gick målgång. Jag kan tänka mig att det kan ha varit den eller en liknade modell som satt på KA:s bevakningsbåtar.

Först i samband med modifieringen till typ Kaparen fick de SONAR 190 som bestod av en högfrekvent skrovfast sonar och en mer lågfrekvent släpsonar, båda från SIMRAD. Den skrovfasta installerades även på alla 6 korvetterna under namnet SONAR 191 där den användes för klassificering av de ekon som upptäcktes med de kraftigare och mer lågfrekventa spaningssonarerna. (SONAR 184 på Stockholmsklassen och SONAR 188 på Göteborgsklassen, båda från THOMSON SINTRA.)

Väl beskrivet. Det stämmer att KA:s Bevb 60 hade en liknande urmodig skrovfast Hydrofon 101. Ett antal modifierades under sent 80-tal till Bevb 72 och försågs då med skrovfast Hydrofon 109 av 80-tals modell. Värt att påpeka är att dessa hydrofoner i likhet med patrullbåtarnas var avsedda för BEVAKNING av sund etc. För ubåtsJAKT var de därför helt värdelösa.

[FNP]

ELMA skjuts väl alltid på annans eldledning, i samband med anlöpet för sjunkbombsfällning. Var det inte så att de bara sköt en eller ett par ELMA vid Hävringe och inte hela salvan med 36 granater?

Tack för hjälpen.
Men Elma fanns ju på Landsort också och då skulle man väll skjuta på egen eldledning?

Dock har ELMA m/84 av en mycket kunnig FOAit ansetts som oanvändbar.

Mvh
/John

Korvetter, patrullbåtar, minjaktfartyg och helikoptrar kunde utbyta målinformation för vapeninsats.

[JohnT]

ELMA skjuts väl alltid på annans eldledning, i samband med anlöpet för sjunkbombsfällning. Var det inte så att de bara sköt en eller ett par ELMA vid Hävringe och inte hela salvan med 36 granater?

Tack för hjälpen.
Men Elma fanns ju på Landsort också och då skulle man väll skjuta på egen eldledning?

Dock har ELMA m/84 av en mycket kunnig FOAit ansetts som oanvändbar.

Mvh
/John

Korvetter, patrullbåtar, minjaktfartyg och helikoptrar kunde utbyta målinformation för vapeninsats.

Frågan är när fick dom den kapaciteten?
Efter 1995 så stämmer säkert de du säger men hur var det före dess?

Korvetter och minjaktfartyg hade säkert funktionaliteten från start.
Patrullbåtarna, var det en del i orginal ARTE 726 eller kom det först senare och i så fall under vilken period ?
Helikoptrarna fick datakommunikation i samband med uppgraderingen för att kunna eldleda Robotbåtarna.
Men när var det ? runt 1982?
och vet du om och när HKP 4B fick funktionen ?
Eller fick dom vänta tills 4D ?

Mvh
/John

[FNP]

ELMA skjuts väl alltid på annans eldledning, i samband med anlöpet för sjunkbombsfällning. Var det inte så att de bara sköt en eller ett par ELMA vid Hävringe och inte hela salvan med 36 granater?

Tack för hjälpen.
Men Elma fanns ju på Landsort också och då skulle man väll skjuta på egen eldledning?

Dock har ELMA m/84 av en mycket kunnig FOAit ansetts som oanvändbar.

Mvh
/John

Korvetter, patrullbåtar, minjaktfartyg och helikoptrar kunde utbyta målinformation för vapeninsats.

Frågan är när fick dom den kapaciteten?
Efter 1995 så stämmer säkert de du säger men hur var det före dess?

Korvetter och minjaktfartyg hade säkert funktionaliteten från start.
Patrullbåtarna, var det en del i orginal ARTE 726 eller kom det först senare och i så fall under vilken period ?
Helikoptrarna fick datakommunikation i samband med uppgraderingen för att kunna eldleda Robotbåtarna.
Men när var det ? runt 1982?
och vet du om och när HKP 4B fick funktionen ?
Eller fick dom vänta tills 4D ?

Mvh
/John

Förmågan fanns fullt utbyggd åtminstonne från sent 80-tal.

ARTE 726 på patrullbåt modifierades med den s.k. ubåtsjaktpanelen. Det bör ha varit i samband med införandet av augr m/83.

Jag skall luska lite vad gäller hkp.