Svenska Leopardinköp

[Henke78]

Nu skall strv 121 gå till skrot. Sic transit...

Skulle in dessa säljas? Sist jag hörde något om deras öde skulle de säljas i samarbete med den tyska staten. Är det ingen som vill köpa dessa längre eller är det för mycket politik i att sälja dem?

[CvD]

Antar att det är helt uteslutet att bygga om dem till tunga pbv såsom Israels Achzarit och Namer eller som vagnar för ingenjörstrupperna (exempel IDF:s Puma)?

/CvD

[Camarilo]

Är det inte så att Strv121 rent formellt inte är köpta utan hyrda på långa kontrakt, runt 30 år. Det fanns någon tysk lagstiftning vid den tiden som förhindrade en ren försäljning vill jag minnas.

[Stellan Bojerud]

Strv 121 skall nu säljas eller skrotas. Av de 160 skall 140 bort, de kvarvarande 20 byggs om till ingbv 120 resp brobv 120.

[Tyghantv]

Under hösten 1993 erbjöd BMVg att leverera 180 beg Leopard 2.

Vet du om detta var villkorat med köp av nya A5?

Ja, under förutsättning att Sverige valde Leopard 2 som ny strv i pansarbrigaderna.

Är det inte så att Strv121 rent formellt inte är köpta utan hyrda på långa kontrakt, runt 30 år. Det fanns någon tysk lagstiftning vid den tiden som förhindrade en ren försäljning vill jag minnas.

Leasingavtalet upprättades att gälla fram t o m 2009, alltså under 15 år.

En intressant sak gällande köpet av Leopardvagnarna som jag läste om i "Södermanlands regemente 1973-2005" sid 118. I stycket återger Ulf Henricsson sin tid på P 10 och MekB 10 mellan åren 1991 och 1994. Där han bland annat berör köpet.

Under sensommaren, inför höstens riksdagsval kom det signaler från socialdemokraterna att man avsåg att riva upp stridsvagnsaffären om man kom till makten. För att göra detta svårare gällde det att innan dess få hem de begagnade vagnarna före valet. Därför mobiliserades alla operativa stridsvagnstransportekipage i riket för att lösa detta. Vagnarna kom hem före valet, om det påverkade att beslutet fick ligga kvar vet jag inte, men Södermanlandsbrigaden kunde redan detta utbildningssår börja utbilda på en modern stridsvagn.

Så vill man, så kan man

Någon koppling till att ta hem vagnarna före valet förelåg inte. Att man avbröt besiktning av vagnar i Tyskland opch tog hem samtliga 60 LZL vagnar från Hauptgerätdepot Ladelund och fördelade dessa på de brigader som vagnarna avsågs placeras på samt några som gick till Skövde för besiktning, reparation och anpassning berodde på erfarenheter som framkom eftertr besikting av vagnar i Goch.

Vagnarna från Ladelund transporterades av ett danskt transportföretag.

Någon mobilisering av Försvarsmaktens transportresuser förekom inte utan Strvtpplutonerna vid P4, P 10 och P2 transporterade vagnarna som ett utbildningsupdrag när dessa kunde. Transporterna förekom som regel från Malmö till Revinge, Hässleholm, Skövde och Strängnäs. Efter anpassnimg transporterades även vagnmar till Boden och Östetsuind.
P 10 liksom även övriga pansarförbund undantaget P 18 påbörjade utbildninmgen på Strv 121 år 1995. Detta ej på grund av politiska orsaker snarare brigadchefernas krav att påskynda utbildningen för att ej komma på efterkälke, vilket även påverkade drastiskt att fråpn planerade tre vagnar per brigad (+PaC och ATS) till ett kompani per brigad (6 vagnar på P 5) med de "obefintliga " underhållsresurser som fanns att göra iordning vagnarna. Lånade MES 2 verktygssatser, mer eller mindre obefintliga reservdelsresurser, fåtal utbildade reparatörer och tekniker. Men det gick ihop till slut.

[MD650]

Har aldrig förekommit någon strv 121-utb på P 5 eller för den delen I 19/P 5. P 5 uppgick i I 19 1975 i sb med OLLI.
Utbildningen skedde på MekB 19.

[Tyghantv]

Har aldrig förekommit någon strv 121-utb på P 5 eller för den delen I 19/P 5. P 5 uppgick i I 19 1975 i sb med OLLI.
Utbildningen skedde på MekB 19.

Helt rätt. Fel av mej. Skall vara PB 8, PB 9, MekB 7, MekB 10 och MekB 19. Gick av gammal vana att ange regementsbeteckningen.

[Bjernevik]

Just givet detta är det väl tveksamt om det är värt att lägga många gånger mer pengar på att få 'bara' tio år yngre vagnar. Att byta vagnar vart trettionde år och då köpa tio år gamla verkar listigare än att köpa nya vart femtionde. Allt annat lika, vill säga.

Jag skulle säga precis tvärtom. Om man räknar med att få slita på vagnarna länge som vill man ha det modernast tänkbara när man väl köper. A4 var inte bara tio år äldre, det var en sämre modell.

[Stefan Karlsson]

Första kursen för svenska officerare gick i Munster sept-nov -94 (var själv med) - 4 st från resp brigad - P2, P4, P7, P10 och MekB 19. Parallellt gick första teknikerutbildningen i Aachen.
När kursen i Tyskland var över blev vi som varit i Tyskland lärare på den första svenska kursen som vi genomförde i Skövde under våren -95. Med på den kursen var två tyska Ofw från Munster som stöd.
Under våren -95 genomfördes om jag inte minns fel två svenska kurser, detta för att få tillräckligt med personal till att starta första utbildningsåret sommaren -95.

[Henke78]

Har aldrig förekommit någon strv 121-utb på P 5 eller för den delen I 19/P 5. P 5 uppgick i I 19 1975 i sb med OLLI.
Utbildningen skedde på MekB 19.

Helt rätt. Fel av mej. Skall vara PB 8, PB 9, MekB 7, MekB 10 och MekB 19. Gick av gammal vana att ange regementsbeteckningen.

Du verkar kunna din historia, med all respekt Men kan bara säga att jag hänvisade ord för ord ur Södermanlands regementets minnesbok.

[Vysotskij]

Just givet detta är det väl tveksamt om det är värt att lägga många gånger mer pengar på att få 'bara' tio år yngre vagnar. Att byta vagnar vart trettionde år och då köpa tio år gamla verkar listigare än att köpa nya vart femtionde. Allt annat lika, vill säga.

Jag skulle säga precis tvärtom. Om man räknar med att få slita på vagnarna länge som vill man ha det modernast tänkbara när man väl köper. A4 var inte bara tio år äldre, det var en sämre modell.

Om en tio år gammal vagn kostar 40 procent av en ny kan den bytas vart tjugonde år i stället för vart femtionde. Vagnparken kommer i snitt att vara 20 år gammal i stället för 25.

[Tyghantv]

Just givet detta är det väl tveksamt om det är värt att lägga många gånger mer pengar på att få 'bara' tio år yngre vagnar. Att byta vagnar vart trettionde år och då köpa tio år gamla verkar listigare än att köpa nya vart femtionde. Allt annat lika, vill säga.

Jag skulle säga precis tvärtom. Om man räknar med att få slita på vagnarna länge som vill man ha det modernast tänkbara när man väl köper. A4 var inte bara tio år äldre, det var en sämre modell.

Om en tio år gammal vagn kostar 40 procent av en ny kan den bytas vart tjugonde år i stället för vart femtionde. Vagnparken kommer i snitt att vara 20 år gammal i stället för 25.

Sen får man titta på vad var alternativet? En uppgraderad Centurion till Strv 105, en begagnad strv M1, Challenger 1, T 80 etc etc.
Kostnaden för leasingen + åtgärdspaketet var ca 20 % av nyanskaffad vagn (strv 122).

[Bjernevik]

Om en tio år gammal vagn kostar 40 procent av en ny kan den bytas vart tjugonde år i stället för vart femtionde. Vagnparken kommer i snitt att vara 20 år gammal i stället för 25.

Visst, men vågar man vis av erfarenheten chansa på att man kommer att få köpa nya vagnar om tjugo år om man är snål idag? Historien visar snarare att det man sparar ett år får man definitivt inte igen nästa år, så då är det bättre att köpa det bästa man kan när man väl får tillåtelse till det.

Sedan var det som sagt inte bara åldern som skiljde, det var en hel del skillnader mellan A4 och A5S utöver den visuellt påtagliga ökningen av skyddet.

[Sarvi]

Det var ju aldrig meningen att strv 103 och framförallt inte att Centurionvagnarna skulle slitas på så länge. När Centurion anskaffades tänkte man sig en omsättningstid på 10-15 år. Under 70-talet förbandssattes ju strv 103 och då hade man en förhållandevis modern vagn. Sen började materialanslagen för arméns del att sjunka samtidigt som numerären (brigaderna!) skulle vidmakthållas. Och när man på slutet av 70-talet och början av 80-talet äntligen började studera ersättare så hade man Nils Sköld som CA. Han var förespråkare för lätta förband med pansarvärnsrobotar, minor, luftvärnsrobotar och lätta, billiga stridsfordon. Stridsvagnar passade inte in i den visionen. Samtidigt var den svenska vapenindustrin i sitt esse och inhemsk krigsmaterielproduktion hade blivit om inte en helig ko, så åtminstone något av en salig kalv. Vilket manifesterades i ett otal intressanta, men i slutändan fruktlösa, försöksobjekt i form av de olika UDES-projekten.

Under 80-talet skrapas det dock till slut ihop nog med pengar för att modernisera Centurionvagnarna, fastän nyanskaffning skjuts på framtiden och inte blir verklighet förrän på 90-talet.

[Vysotskij]

Om en tio år gammal vagn kostar 40 procent av en ny kan den bytas vart tjugonde år i stället för vart femtionde. Vagnparken kommer i snitt att vara 20 år gammal i stället för 25.

Visst, men vågar man vis av erfarenheten chansa på att man kommer att få köpa nya vagnar om tjugo år om man är snål idag? Historien visar snarare att det man sparar ett år får man definitivt inte igen nästa år, så då är det bättre att köpa det bästa man kan när man väl får tillåtelse.

Du tänker som FM, jag som Finansdepartementet. Jag är inte beredd att acceptera ineffektiviteter för att de leder till högre försvarsutgifter.