Pansarskeppet Äran

[Psilander]

Läser följande till min förvåning på Wikipedia HM Pansarbåt Äran

Företaget Scantug planerar bärgning, för att sälja stålet till återvinning och tillverkning av laboratorieutrustning. Fartygsskrovet beräknas ge mellan 1500 och 2000 ton pansarstå

Med tanke hur illa man hanterade pansarskeppet Gustav V när marinen vill sälja av henne för en billig penning som museum 1970 (Museivärldens egna Klararivning! ) så är detta snudd på skandal. Är det lönsamt att bärga denna gamla skorv torde det vara möjligt att skapa ett projekt likt HMS Warrior och återställa henne i orginalskick. Pansarbåtsepoken är en viktig del av flottans moderna historia och har helt och hållet schablats bort av snåla musiemän och skrotningsivrare.

Hon skulle då bli världens enda bevarade pansarskepp och västvärldens enda bevarade pre-dreadnought! Det historiska värdet är stort. Vore ett fint projekt inför nästa års 100års jubileum av pansarbåtsinsamlingen.

[gunship]

För att vara pessimistisk, så kanske det hela är ekonomiskt möjligt genom att de sågar isär skutan under vattnet och sedan lyfter upp bit för bit.

Helt åt underjorden är det ändå! Hur kan de ha fått tillstånd till detta?

[Psilander]

Säkerligen därför att Äran inte har vid första anblicken något större historiskt värde....dessutom var hon ju på väg till skrot när hon sjönk. Men med tanke på det lilla som finns kvar av pansarskeppen i riket så rinner tiden ifrån oss.

Men detta sista chansen att bevara ett fartyg från pansarskeppsepoken. kan ett argt brev till SSHM och en lika arg FB grupp vara på sin plats?

[tryggve]

Med tanke hur illa man hanterade pansarskeppet Gustav V när marinen vill sälja av henne för en billig penning som museum 1970 (Museivärldens egna Klararivning! ) så är detta snudd på skandal. Är det lönsamt att bärga denna gamla skorv torde det vara möjligt att skapa ett projekt likt HMS Warrior och återställa henne i orginalskick. Pansarbåtsepoken är en viktig del av flottans moderna historia och har helt och hållet schablats bort av snåla musiemän och skrotningsivrare.

Hon skulle då bli världens enda bevarade pansarskepp och västvärldens enda bevarade pre-dreadnought! Det historiska värdet är stort. Vore ett fint projekt inför nästa års 100års jubileum av pansarbåtsinsamlingen.

Möjligt är det säkert, men det lär väl kosta en rätt bra slant.... Att restaurera och att driva.

Vilket skick är fartyget i nu?

[Psilander]

Möjligt är det säkert, men det lär väl kosta en rätt bra slant.... Att restaurera och att driva.

Vilket skick är fartyget i nu?

Hmm...bra fråga, men delar av tex pansarbälte och maskineri mm bör kunna nyttjas, artilleriet också kanske?

Manligheten, som blev nerhuggen till vattenlinjen finns ju kvar som pontonbrygga. Man kanske kan slåihop skroven på nått vis

[gunship]

kanske inte i så dåligt skick. om de ränkar på nära 2000 ton pansarstål, av totalt 3700 ton? Betänk att det som sjönk kanske inte har kanoner ens.

[Sarvi]

Äran rönte väl samma behandling som Manligheten? Dvs nedhuggen till vattenlinjen och försedd med betongdäck. Marinhistoriskt är det nog enklare att köpa tillbaka Röda Bolagets brygga och bygga på den...

Edit: Jo, så är det:

Efter kriget gjorde "Ärans" skrov tjänst som pråm. Sektioner till Älvsborgsbron lär bland annat forslats på just "Äran" och hon medverkade också vid byggandet av Tingstadstunneln.

Händelseförlopp: År 1968 förliste pråmen "Äran" utanför Falkenberg när hon bogserades av bogserbåten "Sjollen" av Malmö. Hon skulle bogseras från Göteborg till Stockholm.

Status: Vraket, vilket tillbringade sina sista flytande år som pråm, består av ett sammanhängande skrov. Det som kan iakttagas på vrakplatsen idag är i stort sett ett slätt cementdäck med enstaka stålfundament (status 1998).

Från riksantikvarieämbetets Fornsök.

[Stilleben]

Äran rönte väl samma behandling som Manligheten? Dvs nedhuggen till vattenlinjen och försedd med betongdäck. Marinhistoriskt är det nog enklare att köpa tillbaka Röda Bolagets brygga och bygga på den...
Edit: Jo, så är det:

Efter kriget gjorde "Ärans" skrov tjänst som pråm. Sektioner till Älvsborgsbron lär bland annat forslats på just "Äran" och hon medverkade också vid byggandet av Tingstadstunneln.
Händelseförlopp: År 1968 förliste pråmen "Äran" utanför Falkenberg när hon bogserades av bogserbåten "Sjollen" av Malmö. Hon skulle bogseras från Göteborg till Stockholm.
Status: Vraket, vilket tillbringade sina sista flytande år som pråm, består av ett sammanhängande skrov. Det som kan iakttagas på vrakplatsen idag är i stort sett ett slätt cementdäck med enstaka stålfundament (status 1998).

Från riksantikvarieämbetets Fornsök.

Av http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_%C3%84ran framgår att fartyget ligger på endast 30 meters djup, så ett tillvaratagandet av skrotet är inte så svårt. Intressant är också att "Vid utbrottet av andra världskriget hade Äran inte varit rustad sedan 1933. Då fartyget började förberedas för tjänst visade sig skrovet och däcken vara i förhållandevis gott skick, men artilleriet hade stora brister. Luftvärnsartilleriet var mycket svagt och omodernt, och det övriga artilleriet hade mycket kort räckvidd. Fartyget bedömdes dagtid inte kunna besvara eld på avstånd över 9 000 meter och nattetid endast 2 500 meter. Detta, i kombination med att Ärans maximala fart vid forcering var 16 knop, gjorde att fartyget kunde upphinnas och förstöras av i stort sett samtliga tyska och ryska örlogsfartyg i Östersjön. Då man på hösten år 1939 genomförde provskjutningar med det svåra och medelsvåra artilleriet uppstod dessutom så stora skador på fartyget att man över huvud taget inte använde artilleriet på ett halvår".

Artilleriet bestod av 2x21cm och 6x15,2cm. Intressant är också att Äran vid den planerade svenska operationen "Rädda Danmark" i maj 1945 skulle uppehålla sig i södra Öresund för att kunna beskjuta tyska ställningar, främst tydligen i Köpenhamnsområdet. Se viewtopic.php?f=6&t=35937&start=15 . De andra funktionsdugliga svenska pansarskeppen skulle enligt planeringen uppehålla sig vid och söder om Öresunds södra inlopp.

[Hans]

Företaget Scantug planerar bärgning, för att sälja stålet till återvinning och tillverkning av laboratorieutrustning. Fartygsskrovet beräknas ge mellan 1500 och 2000 ton pansarstå

Om jag inte missminner mig så finns det en ganska stor efterfrågan på stål från före 1945, just för mätutrustning - då allt stål producerats efter är aningen kontanimerat med radioaktivitet. De plockade väl nyligen upp ett antal tyska u-båtar som sänktes av brittiska flottan under övningar direkt efter kriget.

MVH

Hans

[Sarvi]

Uppgifterna om Scantugs eventuella bärgning av tvålkoppen härrör tydligen från 2007 - verkar inte som bärgningen har blivit av (ännu)?

[Psilander]

Tråkigt att hon var så nedhuggen...får lugna mig lite, slicka såren och formera en ny pansarbåtsförening för att fira 100års minnet. MEn det måste ju finnas nått sätt att restaurera antingen Äran eller Manligheten ty de är de som det återstår mest av. Klart en helt ny Sverige i orginalskick vore ju charmigt. Skulle kunna tjänsta som levande museum, officersmäss och vandrarhem på Skeppsholmen i Stockholm.

[Sarvi]

Tycker det är mest synd att man inte lyckades korpa åt sig kryssaren ex-HMS Göta Lejon när Chile sålde henne till skrot i mitten av 80-talet. Svenska flottans största fartyg någonsin etc.

[lampros]

Tycker det är mest synd att man inte lyckades korpa åt sig kryssaren ex-HMS Göta Lejon när Chile sålde henne till skrot i mitten av 80-talet. Svenska flottans största fartyg någonsin etc.

Visst, det är en vacker tanke att vi borde köpt in Admiralante Latorre/Göta Lejon när hon såldes. Men skrot är inte gratis; det är råvara i stålframställning, 1/3 av världsbehovet är skrot, resten är malm. Hur skulle man ha äskat anslag för inköp av gammalt skepp, för upprustning och ombyggnad till museum, för drift? Kanske med privata sponsorer men det var ju tabu då.

Idén som sådan är förstås läcker, man kan ju drömma etc. Taget.

[Sarvi]

Det är klart att det inte hade varit enkelt, i så fall hade vi ju haft Göta Lejon liggandes utanför packhuskajen i Göteborg ihop med Småland och Hugin... men skrotpriserna 1985 var inte i närheten av vad de är idag och det var sista chansen att spara på något från tiden före den Lätta Flottan.

[FNP]

Nej, pansarskeppen och kryssarna är för alltid borta och det är kanske passande då det maritima intresset i Sverige är minimalt, svensken tror att allt kommer hit med lastbil.

Vill man hitta ett hopplöst fartygsprojekt att engagera sig i, undataget brädhögarna från stormaktsväldet, så finns det två stadsjagare på botten av Hanöbukten.