Hur intog man en fästning?

[Messier11]

Hej!

Jag skulle vilja veta hur man gick till väga för att inta en fästning?

Jag har massor av gånger läst att man grävde löpgravar i sick-sack tills man kom nära nog. Sedan bombade artilleriet på och därefter stormades fästningen.

Men jag skulle vilja ha detaljer.

[Kapten_Gars]

http://www.renaissancesoldier.com/featu ... index.html är en utmärkt introduktion till hur fästningskriget fungerade, mer bra läsning hittar du i Christopher Duffy's "Siege warfare : the fortress in the early modern world 1494-1660" och "Fire and stone : the science of fortress warfare, 1660-1860"

[lampros]

Hade man väl brutit igenom, stormat och börjat inta fästningen gavs ingen pardon. Sådan var seden rätt länge, från medeltid och ett tag till.

Källa: Montgomery of Alamein, "Krigskonstens historia".

[Fredrik Andersson]

Om möjligt har jag förstått det som att man ofta försökte svälta ut försvararna. Under tiden man väntade var det snarare regel än undantag att diverse förolämningar kastades verbalt mellan å ena sidan försvararna och å andra sidan soldaterna som grävde ovan nämnda löpgravar mot murar och försvarsverk.

Att svälta ut en försvarare torde ha varit en enahanda och inte helt riskfri sysselsättning. Risken för utfall fanns alltid vilket gjorde att man sällan kunda "koppla av". En inte obetydlig faktor att ta med i sammanhanget är givetvis problemet med att försörja de egna trupperna medan man belägrade en stad eller befästning. Speciellt under 1600-talets krig var ju som bekant försörjningen bland det första en befälhavare var tvungen att ta med i beräkningarna. En slags kamp mellan vilka matförråd som skulle ta slut först sålunda-försvararen eller angriparen.

En outtalad regel, åtminstone under 30-åriga kriget, var att en stad eller fästning som öppnade sina portar för en annalkande fiende kom "lindrigare" undan än den som gjorde motstånd. Man kunde, åtminstone teoretiskt, köpa sig fri från våld och brand genom att erlägga en brandskatt. Den som gjorde motstånd kunde dock räkna med brand, mord, plundring och våldtäkt när försvarsverken väl penetrerats.

Under de första åren av det svenska deltagandet i 30-åriga kriget har jag förstått att de styrkor som stod under den svenske konungens befäl inte hade helt fria händer när man plundrade en stad. Dödsstraff utdelades t ex för den som på eget bevåg satte eld på en kyrka. Allteftersom kriget fortskred och brutaliserades rann dessa restriktioner dock ut i sanden.

[Hans]

Recycling.

Riktigt spännande och pedagogisk är Annals of a Fortress: Twenty-two Centuries of Siege Warfare av Eugene-Emmanuel Viollet-le-Duc - inte bara medeltiden och främst belägringar då - men fortfarande, i länken nedan finns det ett par boktips till såg jag.

http://store.doverpublications.com/0486461688.html

MVH

Hans

MVH

Hans

[Hedmark]

gh

[Superkuf]

Hej!

Jag skulle vilja veta hur man gick till väga för att inta en fästning?

Jag har massor av gånger läst att man grävde löpgravar i sick-sack tills man kom nära nog. Sedan bombade artilleriet på och därefter stormades fästningen.

Men jag skulle vilja ha detaljer.

Det varierade väldigt mycket beroende på tidsperiod, geografi, befästningens utformning, det taktiska och politiska läget med mera, med mera.

Länge saknades bra stormningsmetoder. En rejäl mur med vallgrav och bestämda försvarare kunde stoppa nästan alla stormningsförsök över muren. Få soldater var beredda att försöka sig på stormningsförsök med 90%+ dödlighet. Istället tog angriparen till de dubbla angreppsvägarna utsvältning och mutor/förhandlingar. Kom ihåg att det fanns få "rena" fästningar - det var snarast befästa städer som var normen (typ dagens Visby med ringmur). Och innanför murarna fanns det sålunda inte bara soldater, utan även civilister som hade staden som sitt hem. Civilisterna hade inte lovat att slåss för någon kung/adelsman utan var benägna att ge upp mot bra villkor. Ofta fanns det dessutom olika politiska fraktioner bland civilisterna vilka en smart belägrare kunde spela ut mot varandra.

Stormning över mur var mycket ovanligt - jag tror att Jerusalem under första korståget är ett av få exempel på detta. Religiösa fanatiker ... Istället försökte angriparen slå upp en bräsch i muren genom att underminera muren, slå in portar/mur med murbräcka eller katapulter. Det tog tid och var mycket osäkert. Även de största trebucheterna gjorde ganska lite skada på en bra mur, och hade inte tillstymmelse till träffsäkerhet.

När effektiva kanoner introducerades under andra halvan av 1400-talet (exakt årtal kan diskuteras) fick anfallaren plötsligt ett enormt övertag genom att de slog hål i murar som i schweizerost. 1494 intog franska kungen medelst artilleribombardemang på sju timmar en fästning som tidigare hållt ut i åtta år mot "konventionella" belägringar. Ganska snart förstärktes dock fästningarna till att tåla artilleri - men eftersom det var oerhört dyrt var det bara ett fåtal fästningar som uppgraderades. Mängder av pittoreska slott blev snabbt militärt värdelösa. Feodalherrarnas makt bröts och ersattes av kungamakt eller självstyrande städer - åtminstone i västra Europa. I öst hade fästningar aldrig haft samma funktion och påverkades inte heller lika mycket.

Under 1600-talet utvecklades standardtaktik för belägringskrigföring som just innehöll zig-zagning. Vid det här laget gick det ganska enkelt att förutse resultatet av en belägring - antingen skulle han kunna slå hål på muren eller ej. Det ledde till de formaliserade kapitulationsritualerna (som dock hade funnits tidigare, men slumpmomentet hade nu minimerats).

Sevastopol 1942 var nog sista "stormningen" av en "riktig" fästning.

[Hans]

Recycling.

Riktigt spännande och pedagogisk är Annals of a Fortress: Twenty-two Centuries of Siege Warfare av Eugene-Emmanuel Viollet-le-Duc - inte bara medeltiden och främst belägringar då - men fortfarande, i länken nedan finns det ett par boktips till såg jag.

http://store.doverpublications.com/0486461688.html

Den finns numera online - läs den!
http://www.archive.org/stream/annalsoff ... 00violuoft

MVH

Hans

[Hans]

Den finns numera online - läs den!
http://www.archive.org/stream/annalsoff ... 00violuoft

Jag läste den för kanske tre år sedan med stor behållning. Strax efteråt så söker läraren till min då 9-åriga dotter en förälder som kan följa med vid en skolutflykt till ett närbeläget slott. Tja, varför inte tänker jag och anmäler mig. Uppgiften består i att hjälpa läraren att se till att inga ungar försvinner under den guidade turen. Vi möts vid skolan och lastar upp i bussen och åker till slottet ifråga. Väl framme går vi in och väntar på guiden som verkligen dröjer. Till slut ringer läraren och det visar sig att det har skett något missförstånd så ingen guide är bokad. Jag tror faktiskt läraren blev rätt impad när Hans utan förberedelser och utan att ha varit där förut hade en guidad tur av slottet där han pedagogiskt förklarade grunderna i fästningsbygge och belägringsteknik.

MVH

Hans