Quiz: Revolutionernas & Imperialismens tid

[Lasse O]

Nej, inte Chicago. Katastrofen skedde betydligt närmare än så.
En av få byggnader som överlevde branden:

[Stellan Bojerud]

Bara i Sverige har vi gott om stadsbränder att välja på. Den största synes ha varit Sundsvall 1888 men redan samma dag brann även Umeå. Luleå brann 1887 och min farfars far var en av byggmästarna som byggde upp staden.

[Lasse O]

Bara i Sverige har vi gott om stadsbränder att välja på. Den största synes ha varit Sundsvall 1888 men redan samma dag brann även Umeå. Luleå brann 1887 och min farfars far var en av byggmästarna som byggde upp staden.

Sant men det är bara i den här staden som biskopen var med och släckte medan en mer jordisk befattningshavare bad till Gud.

[Stellan Bojerud]

Anton Niklas Sundberg! Den svavelosande biskopen. Karlstad 1865.

[Lasse O]

Anton Niklas Sundberg! Den svavelosande biskopen. Karlstad 1865.

På den tiden hade man riktiga präster.
Den stora stadsbranden 2 juli 1865 i Karlstad började under gudstjänsttid hos en bagare som torkade ved i bakugnen (sic). Brandväsendet var här liksom i alla dåtida svenska städer inte särskilt effektivt, fastän man tidvis, i synnerhet efter varje inträffat eldsvådetillbud försökte åstadkomma förbättringar. Branden gick inte att hejda. En del manskap ”deserterade” för att rädda sitt eget bohag. Hela staden brann och 5000 personer blev hemlösa.
Nöden var mycket stor och ett skyfall dränkte det som räddats. Fröding påstår att ”landshövdingen grät och bad medan biskopen svor och släckte”. Biskopen var Anton Niklas Sundberg - som sagt en mycket frispråkig person, framför allt med tanke på hans position som biskop.
Städernas allmänna brandstodsbolag betalade ut ca 1,9 miljoner kronor.

Stellan tuttar på nästa brand.

[Stellan Bojerud]

Med reservation för minnesfel: Hjelten var kapten NN på ångslupen X. När han uppfattat att det var brand avgick han på eget initiativ ofördröjligen med högsta fart till Y:s brygga och signalerade vid ankomsten häftigt med ånghvisslan för att påkalla uppmärksamhet. Därigenom kunde Feltjägare-corpset med ångbåt hastigare föras till staden och ingripa mot branden. Larmkompaniet, som ofördröjligen satts i ilmarsch då brandringningen från kyrkklockorna hördes, kom fram långt senare.

Öfverste A och hans käcka feltjägare kunde just inte mycket annat göra än att riva hus och därigenom åstadkomma brandgator, men de räddade delar av staden.

Var och när?

[Lasse O]

Låter först som en repris på branden i Karlstad men även andra länder hade Feltjegarecorps, plus förstås Grönköping.
Vågar man fiska litet och gissa på Danmark i hopp om ledtrådar?

[CvD]

Jag chansar på Umeå 1888, eftersom I20 kallades Kongl. Västerbottens fältjägarkår på den tiden.

/CvD

[Stellan Bojerud]

CvD är närmast, men på den tiden fanns det I 19 och I XIX.

[varjag]

CvD är närmast, men på den tiden fanns det I 19 och I XIX.

Det bör ha varit Norrbottens Fältjägarkår - och i så fall kanske Luleå 1887? En brasa som varjagens äldsta släktingar visste berätta om när jag var liten pys.....

[Stellan Bojerud]

Natten mot den 11 juni 1887. Kapten J V Axberg på s/s Norra Sverige avgick då brandringning skedde med ångaren till Notvikens brygga, där han upphämtade tre kompanier ur Norrbottens fältjägarkår under befäl av major Magnus Alsterlund.

Branden utbröt kl 00.20 och brandlarmet medelst klockringning uppfattades i Notviken kl 00.30. Livkompaniet avgick omedelbart i ilmarsch. Genom kapten Axbergs ingripande kunde huvuddelen av kårens överförande till Luleå skyndas på så att styrkan anlände kl 01.00. Livkompaniet anlände 45 minuter senare.

Varjag tar rodret.

[varjag]

Tack Stellan - som uppväxt i Luleå, vet jag var Notviksbryggan fanns och måste beundra kapten Axbergs omedelbara insikt att skaffa hjälp på snabbaste sätt. Branden utbröt ngnstans söder om nuvarande Domkyrkan och s/s Norra Sverige
kunde landa nära stadskärnan i Norra Hamnen - varifrån mannarna ''bara'' behövde skubba uppför en backe - och nedför mot brandhärden.

Nästa; och till sjöss i nöd gäller ju som bekant den oskrivna regeln - ''kvinnor och barn först''. MEN - undantag finns tyvärr

hjulångare.jpg (56.31 KiB) Visad 660 gånger

- och detta fartygs förlisning, var ett skrämmande exempel på motsatsen

Vad hände, när och var?, Varjag

[von Adler]

Var det inte ett skepp fullt av nyrika guldgrävare som kom från Australien och sjönk utanför Wales kust? Kvinnor vägrade kliva i livbåtarna för att män skulle kunna kika under deras kjolar, eller de skulle kunna bli blöta, grova guldgrävare slogs om platser i livbåtarna och allmänt kaos rådde.

Royal Charter hette hon, tror jag?

[varjag]

Nej, fel fartyg....detta var amerikanskt. Vid hennes undergång, efter en kollision - räddades INTE EN ENDA av de talrika kvinnor och barn som fanns ombord som passagerare

[sveahk]

"The Sinking of the Steamship Arctic Cost Hundreds of Lives.
Eighty Women and Children Aboard SS Arctic Perished"
- kunde tidningsrubriken 1854 ha sett ut. I tät dimma rammar en fransk stålskodd fraktare vid the Great Banks utanför Kanada passagerfartyget SS Arctic - fransmannen klarar sig till hamn, men Arctic sjunker... sex livbåtar beslagtogs snabbt och ofullständigt av besättningen och lämnar passagerarna åt sitt sorgliga öde...

Hans K