Krigsrätt

[mattias101]

Vad är det för en enhet (uppgifter etc)?

[MD650]

Det låter ju som att det var någon form av rättsligt organ i krigstid.
Har du något årtal?

[mattias101]

Det låter ju som att det var någon form av rättsligt organ i krigstid.
Har du något årtal?

Hittat på armehandbok.se, som tex Stabsförband. Se P7/Mobiliseringsgrupp 10.

[Zizka]

Krigsrätt tillhörde försvarsstabens mobiliseringsverk tills början av 60-talet då mobansvaret överfördes till Arméstaben bla.

Förbandet är inget annat än vad det låter. 11 personer ingår.

Finns från söder till norr i alla försvarsområden.


//Z

[Stellan Bojerud]

Före 1949 hade varje regemente även i fredstid en krigsrätt. 1949-1987 fanns de i krigsorganisationen. Personalen uttogs från civila tingsrätter.

[MD650]

Före 1949 hade varje regemente även i fredstid en krigsrätt. 1949-1987 fanns de i krigsorganisationen. Personalen uttogs från civila tingsrätter.

Hur var sammansättningen?

[Fredrik Andersson]

Finns det krigsrätter även i dag eller förväntas civila myndigheter ombesörja den delen?

[Stellan Bojerud]

Krigsrätterna upphörde 1987.
Under VK 1 var sammansättningen i mål mot personal med lägre grad än kapten:
1 ordf, övlt eller mj
2 kn
1 lt

Under VK 2 togs uoff och ubef in som nämndemän i mål som gällde lägre tjgrader.

Under 1970-talet var hela krigsrätten en krigsplacerad del av en civil tingsrätt.

[Erik Ljungberg]

Före 1949 hade varje regemente även i fredstid en krigsrätt. 1949-1987 fanns de i krigsorganisationen. Personalen uttogs från civila tingsrätter.

Hur var sammansättningen?

OBS Skämt

Domare : Major
Åklagare: Kapten
Försvarare: Vakant
Protokollförare: Furir
Exekutiongruppschef: Fänrik
Exekutionsgrupp: 4 vpl

Förbandet underställd vanligtvis krigsgravkader och aldrig personavårdspluton.



/Erik

[Rickard]

OBS Skämt

Domare : Major
Åklagare: Kapten
Försvarare: Vakant
Protokollförare: Furir
Exekutiongruppschef: Fänrik
Exekutionsgrupp: 4 vpl

Men lite allvarligt, det fanns ju dödsstraff för desertering fram till ganska sent, (1975?), utfärdade dessa krigsrätter sådana domar?

[Forskaren]

Men lite allvarligt, det fanns ju dödsstraff för desertering fram till ganska sent, (1975?), utfärdade dessa krigsrätter sådana domar?

Jag tittade på nätet i några äldre propositioner och fann då beträffande dödsstraffet i krig:

1) En förutsättning för att dödsstraff skulle kunna ådömas var att fängelse på livstid ingick i straffsatsen för brot­tet.

2) Med hänsyn till dödsstraffets karaktär och behovet av särskilda rätts-säkerhetsgarantier föreskrevs i 1948 års lag om dödsstraff i vissa fall då ri­ket är i krig, att i fall då underrätt dömt till sådant straff skulle alltid målet underställas hovrättens prövning.

3)Vi­dare gällde att ett dödsstraff aldrig fick verkställas utan att Kungl. Maj:t meddelat tillstånd därtill. Meddelades inte sådant tillstånd skulle den döm­de i stället undergå fängelse på livstid.

Källa: Prop. 1972:138, s. 59

Man talar ovan om underrätt, och krigsrätterna var underrätter (alltså s.a.s. parallella till tingsrätterna), så de kunde nog utdöma dödsstraff med de förutsättningar och begränsningar som framgår ovan.

/Forskaren

[Rickard]

Då verkar det ha funnits regleringar/begränsningar som i princip gjorde att dödsstraffet inte skulle utföras under krigstid? Och knappast att första förband som uppfångar en desertör "ställer upp denna mot väggen"?

[Axial]

Dödsstraff genom skjutning.

1. Lämplig tid att bereda sig till döden skall lämnas den, som blifvit dömd att mista lifvet; ståndsrätts dödsdom skall dock, såvidt densamma stadsfästes af "högsta befälhafvaren på stället", verkställas inom tjugofyra timmar efter det domen afkunnades.
2. Vid exekutionen skall regementsofficer eller, om sådan icke finnes på stället, kompaniofficer föra befälet och ansvara för straffets behöriga verkställande. Läkare, väbel eller i dennes ställe annan underofficer samt, där så kan ske, präst skola vara närvarande.
3. Två kompanier eller motsvarande styrka till fots af de beridna vapenslagen beordras som vakt. En tropp infanteri eller motsvarande afdelning af annat vapenslag, under befäl af underofficer, afdelas af vaktstyrkan såsom betäckningstrupp till den dömdes afhämtande. Synas omständigheterna påkalla en starkare betäckning under den dömdes förande till exekutionsplatsen, beordras till hans afhämtande särskild afdelning af lämplig styrka.
Nio utvalda menige, väpnade med gevär eller karbiner, under befäl af underofficer, beordras att verkställa skjutningen. Underofficern låter verkställa laddning, när han emottagit sitt befäl; lämpligt antal patroner i reserv medföres.
4. Å exekutionsplatsen ordnas vaktstyrkan i sluten fyrkant; befälhavaren och läkaren taga plats i midten af fyrkanten, samt de till skjutningen afdelade, formerade på ett led, med befälhavaren mot högra flygeln, likaledes inne i fyrkanten med front mot och på 12 stegs afstånd från den plats, där den dömde skall ställas.
5. Den dömde, klädd i uniform, men utan beväpningspersedlar, afhämtas ur häktet af betäckningstruppen, som förer honom till exekutionsplatsen. Väbeln och ett underbefäl af betäckningstruppen (befälhafvarens närmaste man) omgifva den dömde; finnes präst tillstädes, följer han den dömde, då underbefälet af betäckningstruppen går bakom.
6. Vid framkomsten till fyrkanten föres den dömde till befälhafvaren och aflämnas till honom. Betäckningstruppen återgår till sitt kompani.
7. Befälhafvaren kommenderar "skyldra-gevär" och låter väbeln uppläsa domen.
8. Sedan domen blifvit uppläst, kommenderar befälhafvaren "på axel-gevär" och låter väbeln och det förut omnämnda underbefälet af betäckningstruppen föra den dömde till den för honom utsedda platsen; hans ögon förblindas, och på bröstet fästes ett väl synligt riktmärke. Fyrkanten öppnas å den sida, som är bakom den dömde, och underofficern, som förer befälet öfver de till skjutningens verkställande afdelade, träder fram och ställer sig i "vänster-om". Öfriga inom fyrkanten varande taga plats till vänster om dem, som skola skjuta.
9. På tecken af befälhafvaren låter underofficern, dock utan att därvid använda kommando, sina nio man göra anläggning mot märket å den dömdes bröst, samt kommenderar sedermera "fyr". Gifver den dömde efter gevärens aflossande tecken till lif, låter befälhafvaren skjuta honom till döds.
10. Sedan läkaren intygat, att den lifdömde ljutit döden, förättar prästen, där sådan är närvarande, en kort bön, hvarefter vaktstyrkan hemförlofvas. Begrafningen, till hvilken alla anstalter förut skola vara fogade, verkställes genast, utan militära hedresbetygelser; den döde begrafves i sin uniform.
11. Straffets verkställighet anmäles af den, som fört befäl vid exekutionen, till den befälhafvare, som förordnat om dödsstraffets verkställande, hvilken senare gör anmälan om förhållandet till Konungen.

Källa: http://forum.soldf.com/index.php?/topic ... ge__st__60

(---)
Men lite allvarligt, det fanns ju dödsstraff för desertering fram till ganska sent, (1975?)
(---)

Dödsstraffet torde ha utgått senast 1974 i och med införandet av den nya grundlagen som uttryckligen förbjuder dödsstraff.

Då verkar det ha funnits regleringar/begränsningar som i princip gjorde att dödsstraffet inte skulle utföras under krigstid? Och knappast att första förband som uppfångar en desertör "ställer upp denna mot väggen"?

Rent praktiskt så hade det nog varit rätt omständigt att få ett dödsstraff verkställt. I synnerhet de första utdömda dödsstraffen torde väl ha blivit föremål för Högsta Domstolen för att få till stånd prejudicerande domar i frågan.