Dödsstraff, prästgårdar och giftasålder på 1860-talet

[LinneaChristina]

Jag planerar att skriva en historisk roman som ska utspela sig någon gång på andra halvan av 1800-talet. Har tänkt mig 1860-talet, men har inte helt slagit fast det än. Nu skulle jag behöva hjälp med några faktadetaljer som jag inte lyckats hitta på andra håll!

En av karaktärerna ska dömas till döden. Har läst på så gott jag kan om straffrätt på den tiden, men eftersom jag över huvud taget är dåligt insatt i juridiska system (både det nutida och äldre) får jag inte riktigt grepp om det hela. Jag läste att dödsstraff avkunnades av hovrätten och stadfästes av kungen. Vad innebär detta i praktiken? Dömdes brottet först på lokal nivå (i rådhusrätten??) och flyttades vidare till hovrätten om det blev aktuellt med dödsstraff? Blev det i så fall nya förhör i hovrätten, så att fången blev tvungen att flyttas till närmsta hovrätt? Var vittnen etc. också tvungna att resa dit? Och var fanns det hovrätter i Sverige på den här tiden? Hur lång tid kunde det dröja från rättegång till dess att avrättningen utfördes?

Vidare har jag hittat att kvinnor fr.o.m. 1863 automatiskt blev myndiga vid 25 års ålder och att det var vanligast att de gifte sig först när de uppnått den åldern. Men förekom det även att de gifte sig tidigare? Krävdes i så fall någon form av dispens, eller räckte det med förmyndarens godkännande?

Min sista fråga för tillfället är vilken samhällsstatus en kyrkoherde och hans familj hade? Och hur levde dem? Hade prästen någon form av lantbruk vid sidan av prästämbetet? (Har hört olika bud om detta...)

Ja, ni hör att min förvirring är total på dessa punkter! Hoppas någon kunnig människa kan råda bot på det!

[frejs väpnare]

På landsbygden var kyrkoherden det absolut "högsta hönset (tuppen) i hönsgården". Endast en adelsman bosatt på en stor gård i socknen kunde ha högre status. Kyrkoherden var oftatst ordförande i sockenstämman/kommunstämman, automatisk ordförande i skols- och fattigvårdsstyrelse, och ganska ofta den som skötte skrivelser till myndigheter och redovisning av kassor och ekonomi.
I städerna har han konkurrens av borgmästare, köpmän och ev adelsherrar.

Nästan överallt är prästgården en del av löneförmånerna. Kyrkoherden kan naturligtvis, mer eller mindre, arrendera ut driften, men större delen av hans lön ska komma från prästgårdens jordbruk.

Vad gäller 25 års-gränsen får du inte blanda ihop myndighetsålder med giftasålder. Även om de statistiskt sammanfaller är de helt oberoende av varandra. Mellan tummen och pekfingret är det de "medellösa" pigorna och drängarna som slår igenom i statistiken. Släktarrangerade äktenskap skedde i regel tidigare.

Om rättsproceduren vet jag för lite för att kunna hjälpa dig.

[a81]

Släktarrangerade äktenskap skedde i regel tidigare.

Jo, men helt arrangerade äktenskap var väl ovanliga inom allmogen? Bland bönder gifte man sig dessutom relativt sent, ofta i 25-35-årsåldern. Fattigare delar av allmogen (torpare, soldater, etc) gifte sig ibland betydligt tidigare, men min bild är att väldigt få var yngre än 18-20 år när de gifte sig.

I mitten av 1800-talet hände det mycket när det gäller byarnas utseende. De skiftades och landsbygden började likna dagens landsbygd (mera utspridda gårdar). Dessutom var det under den här tiden som det allt vanligare att rödmåla sina hus. Här är en bild från Disagården utanför Uppsala, som visar rätt bra hur det såg ut på landsbygden i mellansverige i mitten av 1800-talet: http://www.husetbroraugust.se/assets/im ... es_ga2.jpg. Och en prästgård såg väl ofta ut ungefär så här: http://3.bp.blogspot.com/_lHinh4RVesw/T ... 3%A5rd.jpg.

Om en person begick ett brott på landsbygden var första instansen häradsrätten (i städerna rådhusrätten). I häradsrätten var häradshövdingen "ordförande" (eller vad det kan ha kallats). Jag antar att han alltid var utbildad jurist. Sedan fanns det tolv nämndemän. Dessa var vanliga bönder som valts till sina ämbeten. Den äldsta av nämndemännen eller den av nämndemännen som suttit längst kallades häradsdomare. Instansen efter häradsrätten var hovrätten. Det verkar på 1860-talet ha funnits tre hovrätter: Svea hovrätt (i Stockholm), Göta hovrätt (i Jönköping) och Hovrätten över Skåne och Blekinge (då i Kristianstad, nu i Malmö).

Verkställda dödsstraff var för övrigt ett ganska ovanligt straff under 1800-talet. Så här står det på Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%B6dsstraff_i_Sverige):

Redan under Gustav III (1779) hade man fastställt att alla avrättningar skulle godkännas av Hans Majestät Konungen såtillvida de inte föll under den militära strafflagstiftningen av år 1798[källa behövs]. I 1734 års lagstiftning hade nämligen frihetsberövande endast funnits med i marginalen och straffsatserna var vanligtvis böter eller dödsstraff (till en början 68, senare 72, typer av brott kunde bestraffas med döden; bland dessa hädelse, tidelag, trolldom, blodskam, tvegifte, mord, grövre våldsbrott och återkommande stölder ("fjärde resan").[2] Innan att cellfängelserna utvecklats och 1864 års strafflag trätt i kraft var det vanligt att man kunde dömas till döden för även mindre brott, men i sådana fall utnyttjade oftast konungen (och eller högsta domstolen) sin rätt att benåda den dömde till straffarbete. Det var endast undantagsvis som en dödsdömd avrättades under perioden efter 1864 års strafflag. Motioner om dödsstraffets avskaffande hade även lagts fram redan under den gamla ståndsriksdagen av bondeståndets representanter (bland annat som alternativ till 1864 års strafflag).[2]

Under perioden 1861-1870 avrättades endast tolv personer i Sverige, alltså ungefär en om året. Ett decennium tidigare var dock avrättningar fler, nämligen 69 stycken eller omkring sju per år i genomsnitt.

[Hexmaster]

Kyrkoherdens sociala status gick f.ö. utanpå hans ekonomiska. Han utgjorde "fint folk", det som annat fint folk på besök hälsade på, och som umgicks med sina likar. Sen så var det ju också lärt och beläst folk.

[a81]

Kyrkoherdens sociala status gick f.ö. utanpå hans ekonomiska. Han utgjorde "fint folk", det som annat fint folk på besök hälsade på, och som umgicks med sina likar. Sen så var det ju också lärt och beläst folk.

Statusen satt inte så mycket i pengarna. "Fint folk" var "fint" på grund av anor, bildningsnivå, etc, inte deras förmögenhet. En rik bonde hade aldrig samma status som en fattig präst eller adelsman.

Sedan var väl prästerna ett slags mellannivå mellan riktigt "fint" folk (adeln, etc) och den lite mer välbärgade allmogen. Prästen umgicks både med adelsmannen och bonden.

[Stefan]

Dödsdomarna gick - jag tror automatiskt - till hovrätten. Men såvitt jag förstår gjordes inte rättegången om, såvida det inte var något särdeles mysko med "tingsrättens" behandling. Man tittade helt enkelt på protokollen och övriga handlingar. Det verkar alltså som om de var rätt noga med handlingar och protokollföring redan på grundnivån.

själva avrättningarna om och när de väl fastställdes skedde lokalt, eller så nära hemortet det var görligt. Avrättning i centralfängelse skedde först alldeles i slutet.

Kungl majestäts godkännande i sista hand? Inte i historisk tid. Det är möjligt att det blev extra noga mot 1800-talets slut.

[LinneaChristina]

Tack så mycket för era svar! De var mycket givande!

Fler frågor har dykt upp...

• Hur lång tid dröjde det fårn det att rättegången hölls tills dess att straffet genomfördes?
  
  Brydde man sig om att ordna särskilda fångkläder till någon som hölls fången så pass kort tid eller fick de behålla sina vanliga kläder?
  
  Skilde sig sättet på vilket man genomförde rättegångar på något vässentligt plan då jämfört med nu?

Någon som vet?

[a81]

Tack så mycket för era svar! De var mycket givande!

Fler frågor har dykt upp...

• Hur lång tid dröjde det fårn det att rättegången hölls tills dess att straffet genomfördes?
  
  Brydde man sig om att ordna särskilda fångkläder till någon som hölls fången så pass kort tid eller fick de behålla sina vanliga kläder?
  
  Skilde sig sättet på vilket man genomförde rättegångar på något vässentligt plan då jämfört med nu?

Någon som vet?

Hur lång tid det från dom till verkställt straff vet jag inte, men jag antar att det vid dödsstraff tog rätt lång tid från första domen i häradsrätten/rådhusrätten tills man genomförde avrättningen. Det tog säkert inte inte så lång tid som i USA i dag (ibland flera decennier), men jag gissar att det tog några månader eller något år. Någon som vet mer?

Här finns lite mer information om två dödsdömda på 1800-talet:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Konrad_Pet ... ist_Tector
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Ado ... sson_Hjert

Tyvärr vet jag inte hur det var med fångkläder. Dock tror jag att det var vanligt att den häktade satt inlåst på något slott under rättegången. I två fall där två av mina släktingar blev mördade i mitten av 1800-talet satt de misstänkta gärningsmännen på slottet i Kalmar respektive Uppsala (om jag inte minns helt fel). Den ene blev för övrigt dömd till ett förhållandevis lindrigt straff, medan den andre frikändes då bevisningen inte höll i rättegången.

När det gäller rättegångarna så är min bild att de genomfördes relativt lika som i dag. En jurist som jag känner läste igenom rättegångsprotokollet (från häradsrätten) i ett av de här mordfallen. Tydligen påminner det en hel del om nutida rättegångar. Dock har jag för mig att hanteringen efter första instansen var annorlunda jämfört med i dag. Jag tror att hovrätten mera granskade en överklagad dom snarare än att ta om rättegången en gång till. Dessutom kunde man väl söka nåd hos kungen? Någon som vet mer?