Slaget vid Wolfenbüttel 1641

[Hollich]

Jag söker uppgifter om slaget vid Wolfenbüttel 1641. Någon som vet bra litteratur eller källor, och gärna kartor och bilder?

Peter Englund skriver lite om slaget i Ofredsår. Hans källor är Tingsten och Sörensson, de har jag beställt.

Krigsarkivet har några handlingar som verkar bra, men som alltid är kostnaden avskräckande när man inte bor i huvudstaden och måste betala för forskartid och kopiering.

På nätet finns mycket lite, det bästa (bland annat en pytteliten karta) hittade jag här: http://www.halchter.de/cms/front_conten ... 9&idart=64

Tacksam för hjälp!

//Hollich

[Kapten_Gars]

Wolfenbüttel är ett av de sämre dokumenterade slagen under kriget, Tingsten och Sörensson är de två svenska sekundära källorna om slaget. I Sörensson så finns det en reproduktion av slagskissen som publicerades i Theatrum Europaeum, band 4 http://www.bibliothek.uni-augsburg.de/d ... uba000239/ Någon modern karta som rekonstruerar slagfältet känner jag inte till.

Torde stå en del om slaget i Noailles, "Épisodes de la guerre de trente ans. : Le maréchal de Guébriant "

[Hollich]

Wolfenbüttel är ett av de sämre dokumenterade slagen under kriget, Tingsten och Sörensson är de två svenska sekundära källorna om slaget. I Sörensson så finns det en reproduktion av slagskissen som publicerades i Theatrum Europaeum, band 4 http://www.bibliothek.uni-augsburg.de/d ... uba000239/ Någon modern karta som rekonstruerar slagfältet känner jag inte till.

Torde stå en del om slaget i Noailles, "Épisodes de la guerre de trente ans. : Le maréchal de Guébriant "

Tack! Jag kände inte till att Theatrum fanns online. En primärkälla borde då vara texten om slaget i Theatrum, men finns det andra? JA Salvius har skrivit ett brev till Oxenstierna med en rapport om slaget: http://www.riksarkivet.se/default.aspx? ... refid=1170. Tyvärr finns det bara i sammanfattning, inte i text. Kan man få tag på brevet i text tro? Här är sammanfattningen:

Hamburg 1641-06-24 Reg. nr. 4815
Redogörelse för de svenska framgångarna i slaget vid Wolfenbüttel den 19 juni som meddelats Salvius i en rapport från Carl Gustaf Wrangel. Egenhändigt original. RA/Oxenstiernska samlingen Axel Oxenstierna av Södermöre //E 708 B

[Göstring]

Sökning på Google Books ger några äldre tyska verk, bland annat Deutschlands Schlachtfelder och Maximilian I. der Katholische: Kurfürst von Bayern und der dreissigjährige Krieg.

Den senare uppger sig bygga på akter och urkunder från kungl. bayerska riks-, stats-, och provinsarkiven och innehåller några sidor om Wolfenbüttel.

[Hollich]

Tack Göstring, verkar var mycket bra material. Min tyska räcker inte riktigt till hela vägen, men man förstår det mesta trots det härliga gamla typsnittet.

[Hollich]

Liten update. Nu har jag läst de tyska verken som Göstring förmedlade, samt Sörensson. Tingsten är på beställning.

Häromdagen anlände dessutom en skiva från Krigsarkivet med fem dokument som berör slaget. Att beställa från KA är lite av ett skott i mörkret, så två av dokumenten var nästan helt utan oanvändbara. En teckning av Johan Banér trodde jag skulle ge info om den svenska armén i maj 1641, men den visade sig endast vara en skiss på en slaguppställning med tomma namnlösa rektanglar.

Istället fanns två bra bilder på den kejserliga/bayerska arméns uppställning. Därför finner jag mig i en annorlunda situation: jag har bra kunskap om svenskarnas motståndare men en väldigt svepande uppfattning om hur svenskarna stod eller vilka förband som ingick. Brukar vara tvärtom i det lilla forskande jag gjort.

Min fråga är därför: vilka förband ingick i den svenska armen vid den här tiden, alltså maj-juni 1641? Några kan identifieras utifrån källorna, Gamla blå till exempel är lätt. Några till kan luskas fram, men finns det en lista, gärna med förbandens numerär?

[Kapten_Gars]

Varsågod, 1st lista över svenska armen annon 30 Juni 1641


Tyvärr så är uppgifter på den exakta numerären hos förbanden långt ifrån vanliga vid den här tiden. Antigen så för man inte rullorna med den stora noggranhet som kännertecknar de bevarade dokumenten från Gustav II Adolfs tid. Eller så har de relevanta dokumenten gått förlorade. Eller måhända en kombination av båda sakerna.

Sedan skall man komma ihåg att den svenska armen inte var ensam i slaget. Där fanns även Weimarianerna och deras franska kollegor under Guebriants befäl samt Lüneburgare.

[Hollich]

Tack!

Jo, de allierade fransmännen och lüneburgarna blir en senare fråga att lösa. Listan bekräftar flera förband som jag har identifierat i de olika källorna. Siffran till vänster är antalet kompanier?

Infanteriet visas per regemente, vet man hur de slogs ihop i brigader? Var det helt ad hoc?

Både Hoditz och lantgreven av Hessen är fortfarande listade den 30 juni, trots att de dog vid eller strax efter Wolfenbüttel. Men jag antar att förbanden behöll namnet ett tag även om översten var borta.

[Kapten_Gars]

Det var inte ovanligt att namnen på stupade regementschefer fortsatte att användas tills dess att regementet fick ny överste. Siffran är mycket riktigt kompani antalet som dock inte nödvändigt vis indikerar den verkliga styrkan, finns exempel på mer än ett 8-kompaniers regemente som hade lika många man som ett 12-kompanis.
Brigaderna är en klurig sak. På Gustav II Adolf's tid så fanns det en fast organisation på pappret, en brigad hade 3 eller fyra skvadroner, varje skvadron bestod av 4 kompanier dvs 12 eller 16 kompanier per brigad. Problemet var dock att den här organisationen utgick ifrån förband som hade full styrka. I fält så var man nästan alltid underbemannade och särskilt pikenerarna var en bristvara. Så princip blev att man fyllde på med regementen tills dess att man kom så nära det reglementerade antalet pikenerare som möjligt (648 man).
Det här innebar att man kort innan Breitenfeld hittar brigader som den skottska med 32 kompanier men bara 504 pikenerare eller Von Thurns brigad med 44 kompanier och 697 pikenerare.

Efter Nördlingen så övergavs GIIA's brigad helt och hållet, man använde dock namnet "brigad" på den svenska versionen av de tyska bataljonerna som man övergick till. Det är svårt att uttala sig om det fanns en regel för hur dessa organiserades. Målet verkar nu ha varit att en brigade skulle ha runt 600-800 man (Den tyska bataljonen var 1000 man stark på pappret) men brigader på bara lite mer än 400 man eller en bit över 1000 man förekommer också.
Man fortsatte att organisera brigaderna efter nationalitet. Dvs de skotska & engelska regementena bildade en egen brigad, svenskar och finnar återfanns först och främst i "Svenska brigaden" och tyskarna ställde upp sina egna förband. Det förkom dock avsteg från de här reglerna, tex vid Wittstock så hittar man blandade tysk-svenska brigader. Avslöjande nog så är dessa placerade i andra linjen som reserv medan de enhetliga förbanden bildade första linjen.
Fältmarskalkens livregemente aka Gamla Blåa bildade ofta en egen brigad om man var starka nog för det.

Jag har troligen lite ledtrådar om den fransk-weimarianska kåren men lüneburgarna är ett obskyrt gäng som det är svårt att få grepp om.

[Hollich]

Intressant. Lite lek med siffror: Theatrum Europaeum visar 11 stycken svenska brigader vid Wolfenbüttel. Anta att det var 6000 man "svenskt" infanteri (Sörensson ger siffran 7000 en tid innan slaget och skriver att denna sedan smält samman "ej obetydligt"). 6000 delat med elva ger att en genomsnittlig brigad hade 545 man.

Armélistan ovan har 180 infanterikompanier, och vi antar att det var likadant tidigare vid slaget. Det blir i snitt cirka 33 man per kompani. 180 kompanier utspritt på elva brigader blir 16 kompanier per brigad.

Det låter ju ganska lite med 545 man per brigad? Var det svenska infanteriet särskilt svagt vid den här tidpunkten?

Ledtrådar om fransmännen och weimarianerna mottages tacksamt. Endast Taupadel och greven av Nassau skymtar hittills i källorna.

[Kapten_Gars]

Man bör vara försiktig med att förlita sig på TE, särskilt på skisserna. Ibland så har de inte mycket med verkligheten på slagfältet att göra. Texten sammanställdes ju ifrån allehanda brev och skrifter medan skisser och bilder var baserade på ett väldigt blandat material. Ibland som i fallet med Breitenfeld så är slagskissen baserad på ett ytterst kunnigt ögonvittne så som Olof Hansson Örnehufuvd. I andra fall så är skissen mest av allt fria fantasier.
Det är mao så bör man se om andra källor bekräftar 11 svenska brigader vid Wolfenbüttel eller ej.

545 man är kanske lite lågt men jämför man med tex Jankow så hade de 8 brigaderna där en snittstyrka på 628 man (efter att man räknat bort 23 plutoner med musketerare som understödde kavalleriet).
Det är också risk för en betydande felmarginaler när man räknar ut "genomsnittlig styrka" på det sättet. Tittar man på bevarade kompletta slagordningar så kan styrkan på brigader ibland variera mycket. Det skiljde nästan 600 man mellan största och minsta brigaden vid Wittstock tex. Något som man missar om man bara räknar fram en genomsnittlig styrka.
Alltför ofta så är tyvärr det så att vi är tvungna förlita oss på framräknade genomsnittliga styrketal för förbanden men det är en väldigt "trubbig" metod.

[Kapten_Gars]

Det här är en lista på möjliga franska & weimarianska förband som deltog i slaget. Listan är baserad på förbanden som deltog i slaget vid Kempen något mer än ett halvår senare. Infanteriregementena kan ha varit betydligt fler iom att bara namnet på bataljons/brigadchefen anges på slagordningen. Det ingick troligen flera regementen i varje bataljon.
Några regementen på slagordningen är svåra att identifiera pga stavningen eller för att de endast anger en titel som tex "Markgraf" vilket skulle kunna vara

Weimarianska kavalleriregementen:
Ehm (äv. stavad ”Öhm”)
Fleckenstein
Kanofsky
Ruswurm
Alt-Rosen
Neu-Rosen
Taupadel
Witgenstein

Franska kavalleriregementen
Betz
Guebriant
Leslie? (Leslie anges vanligen som chef för ett skottskt infanteriregement i fransk tjänst, men han kan ha haft dubbla regmenten precis som Guebriant. Eller så står det fel i slagordningen.)
Vattronvill

Weimarianska infanteriregementen
Flersheim
Schönbeck

Franska infanteriregementen
Guebriant
Nettancourt

[Hollich]

Återigen stort tack hjälpen. När det gäller TE så var jag ganska benägen att tro på vad kartskissen säger. Dokumenten från KA (kan skicka till dig om du vill) bekräftar nämligen den kejserliga uppställningen exakt. Men samma noggrannhet behöver ju inte för det gälla svenskarna, det är sant. Men jag har ju också den som jag trodde oanvändbara skissen från 17 maj 1641, "Swensk Battaille för Bernburg". Där ser vi 9 brigader, plus två lite svårtydda rektanglar som flankerar infanteriet. De är större än annat kavalleri men är nog kavalleri. Tafel 32 i TE visar samma slaguppställning och antal, samt visar de nämnda rektanglarna som kavalleri.. Se bild nedan:



Det kan vara så att författarna av TE missuppfattat infanteri i byn Thide och öster därom som svenska infanteribrigader. Plockar man bort de tre är vi nere på 8.

[Kapten_Gars]

En sak att se upp med när det gäller slagordningarna i Krigsarkivets samlingar är att en stor del av dem inte är orginal utan de är kopior av äldre dokument, avritningar av slagordningar i Theatrum Europeaum(!) eller rekonstruktioner av skriftliga slagordningar.
I mer än ett fall så är dessutom dateringen felaktig eller så innehåller slagordningen andra fel. Ett exempel som jag själv stött på är en slagording som Dahlberg tecknade efter påstådda äldre källor och som skall visa en svensk slagordning i Preussen 1628. Det är bara det att en rad av regementena inte existerade 1628 utan först värvades 1629-1630. Andra förband existerade visserligen men hade andra chefer 1628 än de som anges på dokumentet eller så befann de sig bevisligen inte i Preussen.
Nu har jag inte sett "Swensk Battaille för Bernburg" i sin helhet men av språket i beskrivningen på KrA hemsida att dömma så tror jag att den kan tillhöra en serie med slagordningar ritade i slutet av 1600-talet.

I en rad fall så har TE gott om detaljer för en sida men återger motståndarna på ett mycket felaktigt sätt. Ett klassiskt exempel är Lützen-slagskissen där den svenska slagordningen återges nära nog helt korrekt medan Wallensteins arme är uppställd i en minst sagt fantasifull formation som innehåller fyra väldiga fyrkanter med infanteri i mitten av uppställningen. Något som inte alls stöds av ögonvittnes skildringar från någon sida.
Det är inte heller ovanligt att TE visar flera skeden av ett slag på samma slagskiss, förekommer tex på Breitenfeldskissen. Det skulle kunna vara så att de svenska brigaderna i Thide och hos Lüneburgarna ursprungligen stod uppställda där men sedan flyttades åt höger när fienden försökte överflygla den svensk-allierade ställningen vilket gjorde det nödvändigt att förlänga fronten.
Vi kan defintivt se hur delar det Weimarianska rytteriet tas upp två gånger på slagskissen iom att Taupadels skvadroner finns med på båda flankerna.

Jag tycker att 8 brigader känns mer troligt än 11, särskitl som den svenska armen inte använde mer än 8 brigader ett år senare vid Leipzig och det trots att man hade närmare 10.000 man infanteri. Det kan iofs också vara så att man använde fler och mindre enheter vid Wolfenb¨ttel pga att man försvarade befästningar. Om så är fallet så blir dock frågan varför de allierade inte ställde upp fler enheter infanteri?

Håller fortfarande på att försöka jaga fram mer information om de allierade, Lüneburgarna är ett rejält frågetecken i sammanhanget. När det gäller weimarianerna så är listan rätt säker, det som är svårt är att få fram vilka infanteriregementen som döljer sig inom brigaderna.

De weimarianska regementena hade ju en kärna av soldater som varit i svensk tjänst, tex så hade regementet Schönbeck bildats efter Nördlingen av spillrorna som fanns kvar av Gula regementet, Hertig Bernhards livregemente till fots, regementet Mitzlaff och regementet Zerotin.
Ryttarregementet Öhm bestod av resterna av regementna Öhm, Brandenburg och Karberg (fd. Åke Tott's tyska regemente)
Weimarianerna/Berhardinerna har ju rätt dåligt rykte i senare svenska källor, något som går igen tex i Englunds "Ofredsår" men läser man tex franska källor så framkommer det att de förvisso var svårhanterliga trupper i läger och kvarter men i strid så utgjorde de en verklig elit och de bildade kärnan i den franska armen i Tyskland. De var ett ovärdeligt tillskott för den stora men oprövade och ovana franska armen.

[Hollich]

En sak att se upp med när det gäller slagordningarna i Krigsarkivets samlingar är att en stor del av dem inte är orginal utan de är kopior av äldre dokument, avritningar av slagordningar i Theatrum Europeaum(!) eller rekonstruktioner av skriftliga slagordningar.[...]
Nu har jag inte sett "Swensk Battaille för Bernburg" i sin helhet men av språket i beskrivningen på KrA hemsida att dömma så tror jag att den kan tillhöra en serie med slagordningar ritade i slutet av 1600-talet.

Jag har två slaguppställningar som visar den kejserliga/bayerska sidan. (kan skicka till dig som sagt om du vill, pm:a mig din email). Den ena är från 1700-talet, har flera fel och avviker på flera ställen från den äldre som den nog bygger på, men är märkligt nog mer korrekt på vissa punkter. Swensk Battaille för Bernburg har två typer av handskrift, en äldre (?) där jag tror det står "Pret af Feltm H Johan Banner".

Det är inte heller ovanligt att TE visar flera skeden av ett slag på samma slagskiss, förekommer tex på Breitenfeldskissen. Det skulle kunna vara så att de svenska brigaderna i Thide och hos Lüneburgarna ursprungligen stod uppställda där men sedan flyttades åt höger när fienden försökte överflygla den svensk-allierade ställningen vilket gjorde det nödvändigt att förlänga fronten.
Vi kan defintivt se hur delar det Weimarianska rytteriet tas upp två gånger på slagskissen iom att Taupadels skvadroner finns med på båda flankerna.

Jag har också funderat på om det är så, eller om rytteriet som visas vid punkt H är en andra svenska träffen (teckenförklaringen i TE verkar mena det, och att Taupadels stöd utgår från punkt K, vilket i och för sig är ologiskt. Förmodligen har H och K förväxlats). Den bayerska boken (länk i Göstrings inlägg ovan) säger att Taupadel även motanföll med två infanteribrigader. Var det weimarianernas högerflygel som Taupadel ledde och flyttade över till svenskarnas hjälp?

Vem kan förresten ha lett den svenska vänstra kavalleriflygeln? En sådan verkar ha funnits men inte haft mycket att göra. Och vem var Königsmarcks ställföreträdare? Cratzenstein? Om Wrangel ledde den svenska centern själv, var Wittenberg eller Pfuel hans ställföreträdare?

Håller fortfarande på att försöka jaga fram mer information om de allierade, Lüneburgarna är ett rejält frågetecken i sammanhanget. När det gäller weimarianerna så är listan rätt säker, det som är svårt är att få fram vilka infanteriregementen som döljer sig inom brigaderna.

Det enda lüneburgska befäl jag hittat namn på, förutom chefen Klitzing, är en överste Braun. När det gäller weimarianerna undrar jag vem denne greven av Nassau var som förekommer i källlorna? Borde inte han ha ett eget regemente? Den 4 augusti var 10 weimarianska kavalleriregementen under Guebriant med och överföll kejserliga trupper under Brouay, då just Nassau och en annan överste Müller dog (Sörensson, s.79). 10 regementen har vi inte vid Wolfenbüttel, tillkom de andra senare?