Quiz: Revolutionernas & Imperialismens tid

[von Adler]

Intensivt googlande får fram namnet Nicolas de Pierola.

[varjag]

Intensivt googlande får fram namnet Nicolas de Pierola.

...och lönar sig, för visst var det de Pierola jag sökte. Som till slut oxå blev - Peru's president.
din fråga, Varjag

[von Adler]

Dickson - både den äldre och den yngre, är förknippade med ett begrepp som sedan spridde sig till att beteckna en stor omvälvning i Sverige på 1800-talet, och som är anledningen till att jämtar alltjämt hatar sundsvallsbor och gärna kallar dem 'klyktattare'.

Vad är bergeppet, och vad har det kommit att beteckna utöver originalbetydelsen?

[von Adler]

Blev det svårt nu? Det är norrlandsrelaterat.

[varjag]

Blev det svårt nu? Det är norrlandsrelaterat.

Ja det var svårt.....Dicksons var göteborgare med ngn inblandning i politiken? Nyliberalism???

[von Adler]

Lite politik var väl inblandat, men det är huvudsakligen ekonomiskt.

Det handlar om skog.

[dahnielson]

Dicksonarna var träpatroner och bland annat inblandade i Sundsvallsstrejken 1879. Men vilket begrepp som du är ute efter har jag ingen aning om. "Baggböleri" ??

[von Adler]

Baggböleriet är vad jag var ute efter, ja.

Dicksonbröderna gjorde sig kända i rättegångar där de anklagades för att aktivt ha uppmuntrat bönderna att leverera virke från kronoskog till deras sågverk i Baggböle.

Senare vidgades begreppet till att innefatta de tvivelaktiga metoder som användes av skogsbolagens uppköpare i Norrlands inland. De kom beväpnade med fin köpesprit och ovikta tusenlappar och lurade bönder att sälja sin skog, vanligt pris var 0,5-2% av det beräknade omedelbara avverkningsvärdet, d.v.s det timmer som kunde tas omedelbart i skogen. Det räckte att någon sålde - om de andra vägrade placerade man ett aktiebolag i den (då mycket mindre) lokala kommunen och eftersom bolag hade rösträtt och rösträtten var inkomstreglerad tog man snart kontroll över kommunfullmäktige och införde en skogsskatt, som bönder som inte kunde realisera värdena i sin skog snabbt nog inte hade en chans att betala - och tvingade dem därmed att sälja även de.

Så mycket skog koncentrerades i några få bolags ägo att Norrländska Förbudslagen antogs 1906 - vilken förbjöd skogsbolagen att köpa mer skog.

Det var kustbor som var uppköpare, och där låg även de stora skogsbolagen, därav ett ännu kvardröjande hat från Jämtar mot Sundsvallsbor.

Dahnielson frågar!

[dahnielson]

Engelsk process som satte svensk industri i kris när det begav sig. Vilken?

[von Adler]

Bessemerstål?

[dahnielson]

Bessemerstål?

Nej. Tänker på en aningen äldre process. Fast det är åt rätt håll.

[Schwemppa]

Thomasprocessen?

[dahnielson]

Nej. En ledtråd:

krisorsak.jpg.jpg (41.63 KiB) Visad 629 gånger

[Schwemppa]

"bump" Det behövs visst ännu någon ledtråd...

[dahnielson]

Ja, det verkar som om jag egenhändigt tog död på denna tråd, vilket fick mig att få lite dåligt samvete i veckan.

Frågan borde inte vara så svår för någon som åtminstone läst någon poäng ekonomisk historia tycker jag. Hur som helst här är lite ledtrådar eller snarare en historisk bakgrund:

Högkvalitativa järn- och stålprodukter var länge Sveriges största exportprodukt och det som gjorde oss så småningom till en osannolik stormakt. Hemligheten bakom framgången var vår enorma tillgång på skog -- det vill säga träkol -- något som exempelvis Storbritannien inte kunde konkurrera med. Bruket av träkol i järnproduktionen kom i Sverige att fortsätta ända in under det vi kallar den "industriella revolutionen", medan just den revolutionen ute i Europa eldades och drevs framåt av stenkolet i dess behandlade form "koks".

Som de flesta kanske känner till går det inte att använda stenkol vid järntillverkning på samma sätt som träkol; järnet blir sprött och av låg kvalité. Men den tidiga process jag är ute efter ändrade på det och gjorde det möjligt att utnyttja stenkol för produktion av stål av högre kvalité, att det aldrig nådde upp till träkolets kvalité gjorde litet då orenheter försvann när det valsades ut. Processen möjliggjorde för Storbritannien att slutligen konkurrera med Sverige på den internationella marknaden. Vid sekelskiftet 1800 hade dess järnproduktion expanderat till över 200 000 ton -- Storbritannien hade blivit en nettoexportör av järn. Vilket kom som en chock för den svenska industrin (ett stålbad!? ) och försatte den i en kris.

Att kunna smälta järn med hjälp av koks var en av två innovationer vilkas effekter kan betraktas som grundläggande för industrialiseringen. Den andra innovationen var den atmosfäriska ångmaskinen.

De andra processerna som tidigare nämnts i gissningar kom långt senare när industrialiseringen väl var ett faktum.