Nya fregatter till danska flottan

[tyskaorden]

2008 påbörjades på Odense Staalskibsværft A/S byggandet av den första fregatten i en klass om tre som skall ersätta korvetterna i Niels Juel-klassen. Alla tre beräknas vara i tjänst 2013. För att optimera resurserna är designen i grunden baserad på den för de flexibla understödsfartygen Absalon och Esben Snare.


Ritning av fregatternas utseende. Som jämförelse nedan L16 Absalon vid kaj.



Tekniska data:
Max deplacement: 6645 ton
Längd: 138,70 m
Bredd: 19,75 m
Djupgång: 5,30 m under kölen
Max fart 28+ knop
Huvudmotorer: 4x MTU 8000 20V M70 vardera på 8.200 kW
Hjälpmaskineri: 4x CAT3512 vardera på 1360 kW, 4x CAT3508 vardera på 920 kW och 1x bogpropeller på 900kW

Sensorer:
1x Thales APAR Multifunktionsradar
1x Thales SMART-L Luftvarningsradar
2x Furuno Navigationsradar
1x Atlas ASO94 Skrovmonterad sonar
4x Ceros Eldledningsradar

Bestyckning:
2x 76 mm M/85 OTO Melare Super Rapido automatkanon (räckvidd 15,7km, 120 skott/minut)
16x Harpoon antiskeppsrobotar
36x Evolved Sea Sparrow luftvärnsrobotar
1x multifuntionsrobotkastare med kapacitet for Tomahawk-kryssningsrobotar eller liknande
Stinger luftvärnsrobotar
Oerlikon Contraves Millenium 35 mm CIWS (Close In Weapon System) d.v.s närförsvarskanon
12.7mm tungt maskingevär
Eurotorp MU90 antiubåtstorpeder
Fackel/remskastare till självförsvar

Helikopter: 1x EH-101 Merlin (det danska flygvapnet tillförs sex stycken av dessa)

Kommunikation: SATCOM, undervattenstelefon, HF-, VHF- och UHF-sändare och mottagare.

Operationskapacitet: 28 dygn
Operationsradie: 9 000 sjömil

Besättning: upp till 165.

[tyskaorden]

Klassen kommer att betecknas Ivar Huitfeldt-klassen och de tre fregatterna kommer att bära namnen:

Ivar Huitfeldt (F361), namngivaren kommendör I. Huitfeldt (1665-1710) hade tidigare tjänat i såväl den franska som de holländska och brittiska flottorna. Var 1705-09 chef för Örlogsvarvet i Christianssand (nu Kristiansand) i Norge. Under det Stora nordiska kriget var han befälhavare över flottan med flagg på skeppet Dannebroge. I slaget vid Köge bukt 4 oktober 1710 (ja det finns två slag med detta namn), stupade han då han bekämpade elden på sitt skepp så att den inte skulle sprida sig till hela flottan. När krutförrådet på Dannebroge antändes och exploderade följde Huitfeldt och hela besättningen med i infernot.

Peter Willemoes (F362), namgivaren sjöofficeren P. Willemoes (1783-1808), gjorde sig känd under Slaget på Reden 2 april 1801 då han ledde ett flytande batteri i kamp med det brittiska linjeskeppen HMS Elephant och HMS Ganges. Han stupade 22 mars 1808 i strid med brittiska skepp vid Sjællands Odde.

Niels Juel (F363), namgivaren generalamirallöjtnanten N. Juel (1629-97) ledde den danska flottan till seger i slaget vid Ölands södra udde 1 juni 1676 och Slaget vid Köge bukt 1-2 juli 1677 (även känt som slaget mellan Falsterbo och Stevns klint).

[dc]

Du anar inte hur jag avundas Danskarna!

Här finns mer att läsa(och lära) http://warships1discussionboards.yuku.c ... gates.html

[tyskaorden]

Avunden är stor och djup misstänker jag. Tack för länken trevlig läsning.

[steben]

Denna utmärkta hemsida har även en hel del att förtälja om de nya fregatterna, och håller även den intresserade uppdaterad om bygget etc. Dessutom finns en rad intressanta artiklar om danska flåden.

http://www.navalhistory.dk/index.htm

Hälsningar Steben

[Psilander]

Presentera sånt där är nästan hets mot folkgrupp mot oss stackaras marinttänkande människor

Fina fartyg danskarna får, och snabbt och snärtigt byggda, inget Karlskrona varv där och försvarsmateriel som glesbyggdsstöd och arbetsmarknadsprojekt.

Gör NBG till Naval Battlegroup (som alla andra länder med expeditionär förmåga), och skrota de fyra nya låtsas bataljonerna på Gotland och bygg nånting vi har nytta av, som dessa fregatter. I tider av ekonomisk nedgång och önskan om internationellt sammarbete borde vi ha hakat på projektet, kanske 20 Gripen mot en fregatt?

Vi kunde kontrat med namnfen HMS "Carl Gustaf Wrangel" "Claes Kristersson Horn", "Hans Wachtmeister" och "Johan Puke".

Var skall man kasta gnisten vet inte om jag är så sugen på sån trots allt Facklor heter det nog i svensk nomenklatur.

[dc]

Fregattbyggen skulle ju vara förträfflig arbetsmarknadspolitik

Minns forna tider då arbetslöshetsmedel bekostade fartyg och gav de arbetslös arbete..

[Psilander]

Fregattbyggen skulle ju vara förträfflig arbetsmarknadspolitik

Minns forna tider då arbetslöshetsmedel bekostade fartyg och gav de arbetslös arbete..

Aha det är därför HMS Visby aldrig blir klart.... Du får snacka med dina blekingska grannar att man inte får suga för länge på karamellen - jaug haur den men dau fautt inte....

Det är förvisso sant och kanske även en bra form av stödåtgärd då den ger jobb på två fronter och fostrar arbetaren i avancerade projekt.

[tyskaorden]

Presentera sånt där är nästan hets mot folkgrupp mot oss stackaras marinttänkande människor

Fina fartyg danskarna får, och snabbt och snärtigt byggda, inget Karlskrona varv där och försvarsmateriel som glesbyggdsstöd och arbetsmarknadsprojekt.

Gör NBG till Naval Battlegroup (som alla andra länder med expeditionär förmåga), och skrota de fyra nya låtsas bataljonerna på Gotland och bygg nånting vi har nytta av, som dessa fregatter. I tider av ekonomisk nedgång och önskan om internationellt sammarbete borde vi ha hakat på projektet, kanske 20 Gripen mot en fregatt?

Ja de verkar var angelägna att de kommer i tjänst så snart som möjligt. Danska flottan har för övrigt de senaste åren tillförts en rad nya enheter, förutom de nämnda Absalon och Esben Snare, även Inspektionsfartygen Knud Rasmussen och Ejnar Mikkelsen, patrullfartygen i Diana-klassen (totalt sex st planerade de två sista tas i tjänst i år) och standardfartygen i Holm-klassen (sex st).

Vi kunde kontrat med namnfen HMS "Carl Gustaf Wrangel" "Claes Kristersson Horn", "Hans Wachtmeister" och "Johan Puke".

Ja det vorde nått det och jag ser att du planerat för fyra stycken, alltså en mer än danskarna

Var skall man kasta gnisten vet inte om jag är så sugen på sån trots allt Facklor heter det nog i svensk nomenklatur.

Ja det var en mindre bra översättning, kom nu på att gnisten snarare betecknar radiotelegrafisten, och den stackarn skall vi naturligtvis inte kasta iväg. Facklor är nog en bättre översättning ja

[predator]

1x multifuntionsrobotkastare med kapacitet for Tomahawk-kryssningsrobotar eller liknande
Stinger luftvärnsrobotar


Någon som har bild och mer info om denna ??

[gostap]

Beträffande de nya fregatterna, lite off topic, men funderar på....Hur står sig vår bofors 57:a gentemot Natos 76:a?

[Psilander]

Beträffande de nya fregatterna, lite off topic, men funderar på....Hur står sig vår bofors 57:a gentemot Natos 76:a?

1. MK 41 VLS

2. vår 57a anses vara bättre allmålspjäs. USN har ju tex gått över från 76 till 57mm på sina nya fartyg. Framförallt är den öveerlägsen mot luftmål som inflygande robotar mm. Mot sjömål är de jämbördiga men 57an har progamerbar ammo vilket inte italienaren har.

[Hvidtfeldt]

Quote:
"2. vår 57a anses vara bättre allmålspjäs. USN har ju tex gått över från 76 till 57mm på sina nya fartyg. Framförallt är den öveerlägsen mot luftmål som inflygande robotar mm. Mot sjömål är de jämbördiga men 57an har progamerbar ammo vilket inte italienaren har."

Jeg er ikke helt enig i disse betragtninger
Den danske flåde testede Bofors 57 m og Oto Melara 76 mm og valgte den sidstnævnte til Willemoes klassen, som bedste all-round kanon. Den har et godt ry i den danske flåde for både træf-sikkerhed og pålidelighed.
Bofos kanonn var overlegen mod luftmål men Oto Melara var bedre mod sømål,Begge kaoner blev betragtet som tilfredsstillende ii både luftforsvarsand sømåls rollen.
Oto Melaraen har ikke 3P programerbar ammunition, men der findes et stort udvalg af avanceret ammunition, bl.a har man udviklet DAVIDE systemet http://www.navweaps.com/Weapons/WNUS_3-62_mk75.htm

Begge kanoner er fremragende all-round våben, hvilket man vælger afhænger nok meget af prisen og andre ikke tekniske forhold

[Psilander]

Den 57a som prövades till Willemoes båtarna torde varit den äldre 70/71 mk1 vilken har vissa nackdelar mot 76an bla så är kupolen bemannad osv. Men 57 mk2 på Gbg/ Sto korvetterna men framförallt mk3/ mk110 är bättre än 76an, möjligtvis så kan den senaste superrapid version kunkurrera lite, men där bla eldhastigheten lägre men räckvidden densamma. Bara den något tyngre granaten kan ha viss fördel.

en snabb jämförelse

grantvikt
57mm 2,4 - 2,8kg
76mm 4 - 6,3kg

eldhastighet
57mm 200-220/rpm
76mm 80-120/rpm

V/0 vid 45* elevation
57mm 17000m
76mm 20000m

Höjdtäckning
57mm 7800m
76mm 4000m

[Olof Larsson]

Gör NBG till Naval Battlegroup (som alla andra länder med expeditionär förmåga), och skrota de fyra nya låtsas bataljonerna på Gotland och bygg nånting vi har nytta av, som dessa fregatter. I tider av ekonomisk nedgång och önskan om internationellt sammarbete borde vi ha hakat på projektet, kanske 20 Gripen mot en fregatt?

Fast fördelen med låtsasbataljoner är ju att de är gratis, vilket riktiga fartyg faktiskt inte är.

[2. vår 57a anses vara bättre allmålspjäs. USN har ju tex gått över från 76 till 57mm på sina nya fartyg. Framförallt är den öveerlägsen mot luftmål som inflygande robotar mm. Mot sjömål är de jämbördiga men 57an har progamerbar ammo vilket inte italienaren har.

Valet av 57mm akan i US Navy och US Coast Guard sammanföll dock även med att United Defence köpte Bofors,
så man kan ju gissa att företagspolitiska hämsyn spelade roll i det fallet.