Lokala/alternativa valutor

[Westrobothnian]

Ett ämne som förundrat mig är lokala valutor. Dvs pengar som ges ut och accepteras bara inom ett visst område. Inte alltid erkända av riksbanker, och ofta med kort varaktighet. En viss likhet finnes med icke-konvertibla valutor ( avhandlade här viewtopic.php?f=44&t=30827&start=0 ) men det är inte riktigt samma sak. Fanns det inte ett storskaligt försök i Österrike före andra världskriget?

Och tänk på dem som sitter med en massa värdelösa papperslappar när det hela tar slut!

http://www.e24.se/entreprenor/artikel_1233151.e24

http://www.e24.se/lifestyle/klacksparka ... 715827.e24

[Giancarlo]

Väldigt intressant, men det känns inte som de Amerikanska lokala valutorna (i E24-artikeln) är så gångbara eftersom de
har så begränsat användningsområde. Små valutor känns som något gammaldags i dagens globaliserade värld. Istället
verkar det som om det är lokala entreprenörer som hittat på de där pengarna för att försöka klämma ur folk en hacka
genom att sälja dåligt brukbar valuta för en enormt mycket mer värdefull och brukbar + att man vill att människor handlar i rätt affärer. Det finns ju t.ex. en anledning till att Euron är mycket mer värd än svenska kronan och det är för att man kan handla så otroligt mycket mer för Euron.

Trots att det skulle vara "dyrare" att handla med dollar, så blir det egentliga värdet på t.ex. Berkshares mycket lägre eftersom den valutan är egentligen rätt oatraktiv, då kan man hitta på vilket luftvärde man vill, men det reela värdet kommer iaf väl vara mycket mindre än t.ex. 0,95 dollar, trots att detta är den bestämda växlingskursen. Man kan ju diskutera på om affärerna egentligen inte alls tjänar så mycket mer på att ta betalt i Berkshare, eftersom dollarn är värd mer så kanske det inte blir någon skillnad om man tar samma pris för bägge valutorna, så får man ju ändå in mindre pengar om folk betalar i berkshare. Dessutom kan man ta med berksharens reela värde som torde sänka värdet på inkomsterna ännu mer. Handlarna som står bakom valutan kanske får en ökning av volym av handeln, men de skulle kunna få ett bättre resultat om de istället sänkte alla sina priser med 5%.

[Giancarlo]

En personlig annekdot som kanske eller kanske inte hör hemma:

Reste en gång till Storbritannien och hade växlat in till Pound Stirling hemma
i Sverige. Fick av någon anledning skotska Stirling och möttes överallt av stor
skepsis då jag skulle handla i södra England. Ibland var det vissa som fick
övertalas för att ta emot mina "utländska" pengar, som trots allt var samma valuta.

[Martin Lundvall]

Mycket intressant.
Set ur ett större perspektiv så finns det ju en anledning att de lokala affärerna har svårt att behålla kunder, de är oftast dyrare än de stora kedjorna. Att försöka priskonkurrera med Wal-Mart är rätt fruklöst, bättre om man kunde hitta sin nisch.

Andra lokala valutor som finns eller fanns är Ural francs (Ryssland), Lewes pund och Ora (oranien, sydafrika).
Sedan finns det ju Antarktiska dollar och Eurodisneydollar, fast det är ju en liten annorlunda sak.

Det storskalig försöket i Österrike hade varit intressant att höra mer om.

/Martin

[Westrobothnian]

Det är ju alltid kinky att citera sig själv;

Fanns det inte ett storskaligt försök i Österrike före andra världskriget?

Möjligen minns jag fel - det var i förbifarten och för ett kvarts sekel sedan jag läste om det - men det här kan ha varit det hela;

http://www.globalideasbank.org/site/ban ... ideaId=904 dvs Worgl Schillings.

Skalan syns mindre än jag minns det, men jag kan ha blandat samman det berörda området med hur många orter som ville delta - men inte fick/tordes då den Österrikiska Riksbanken var avogt inställd. Intressant att det fungerade.

Edit. Från WikiEurope: "The Wörgl experiment that was conducted from July 1932 to November 1933 is a classic example of the potential efficacy of local currencies. Wörgl is a small town in Austria with 4000 inhabitants that introduced a local script during the Great Depression. By 1932 unemployment in Wörgl had risen to 30%. The local government had amassed debts of 1.3 million Austrian Shillings against cash reserves of 40,000 AS. Local construction and civic maintenance had come to a standstill. On the initiative of the town's mayor, Michael Unterguggenberger, the local government printed 32,000 in labor certificates which carried a negative 1% monthly interest rate and could be converted into schillings at 98% of face value. An equivalent amount in schillings was deposited in the local bank as cover for the certificates in case of mass redemption and earned interest for the government. The certificates circulated so rapidly, that only 12,000 were ever actually put into circulation. According to reports by the mayor and economists of the day who studied the experiment, the script was readily accepted by local merchants and the local population. It utilized the script to carry out 100,000 AS in public works projects involving construction and repair of roads, bridges, tanks, drainage systems, factories and buildings. The script was also accepted as legal tender for payment of local taxes. In the one year that the currency was in circulation, it circulated 13 times faster than the official shilling and served as a catalyst to the local economy. The heavy arrears in local tax collection declined dramatically. Local government revenue rose from 2,400 AS in 1931 to 20,400 in 1932. Unemployment was eliminated, while it remained very high throughout the rest of the country. No increase in prices was observed. Based on the dramatic success of the Wörgl experiment, several other communities introduced similar scripts.

In spite of the tangible benefits of the program, it met with stiff opposition from the regional socialist party and from the Austrian central bank, which opposed the local currency as an infringement on its powers over the currency. As a result the program was suspended, unemployment rose and the local economy soon degenerated to the level of other communities in the country"

http://wiki-europa.info/index.php?title ... l_currency

[Olof Trätälja]

I de här fallen är det väl tveksamt om man verkligen kan kalla det för lokala valutor. De är ju helt bundna till de nationella valutorna.

Däremot så är det tveklöst fråga om privata (skuld)sedlar som ges ut för cirkulation i konkurrens med de nationella dito. (Något som för övrigt är olagligt i Sverige.)

En fördel för handlarna är ju givetvis att man antagligen låser inne kunderna. Men en annan och troligen större fördel är att man alls får tag på pengar/krediter. I och med att de politiskt satta räntorna nu är så låga så att räntemarknaden inte kommer i balans så innebär det oerhörda svårigheter för de längst ned på hackordningen att få tag i krediter. Precis som vid hyresreglering så uppstår köer. Resultatet blir att små onoterade företag som tex lokala butiker inte längre kan få krediter trots att de skulle vara villiga att betala en högre ränta än den som staten bestämt och som direkt följd av det riskerar att gå i konkurs.

De privata skuldsedlarna är ett sätt att kringgå det statliga räntemonopolet eftersom de erbjuder en väsentligt högre ränta. Uppenbarligen 5%, minsta löptid okänd men troligen kortare än ett år ! Om det kommer att funka är svårt att säga, men misstron mot de statliga sedlarna växer ju med rätta snabbt i dessa båda länder och ur handlarnas perspektiv är det kanske ett sista halmstrå för att få tag i krediter. Så de har kanske inget annat val än att försöka.

[Westrobothnian]

I de här fallen är det väl tveksamt om man verkligen kan kalla det för lokala valutor. De är ju helt bundna till de nationella valutorna.

Jag visste inte att lokala valutor hade en så strikt definition? http://en.wikipedia.org/wiki/Local_currency

[Markus Holst]

Visst har väl liknande saker förekommit i Sverige? Då var det förvisso inte sedlar, utan att företag betalade de anställda med poletter, som man kunde handla med i närbelägna affärer, och liknande, och säkerligen även kunde betala sin hyra med. Orsaken till dessa poletter var, om jag minns rätt, attt det var svårt att få fram kontanter.

[Westrobothnian]

Visst har väl liknande saker förekommit i Sverige? Då var det förvisso inte sedlar, utan att företag betalade de anställda med poletter, som man kunde handla med i närbelägna affärer, och liknande, och säkerligen även kunde betala sin hyra med. Orsaken till dessa poletter var, om jag minns rätt, attt det var svårt att få fram kontanter.

Var det kanske i bruksmiljöer, och för att dirigera arbetarna till brukets egen butik?

[spett]

Poletter har använts på en rad olika sätt. Både för att skapa ett handelsmonopol och beroende på svår småmyntsbrist.

Det senare har Falu gruva gjort ex.vis

[Wooster]

I de här fallen är det väl tveksamt om man verkligen kan kalla det för lokala valutor. De är ju helt bundna till de nationella valutorna.

Däremot så är det tveklöst fråga om privata (skuld)sedlar som ges ut för cirkulation i konkurrens med de nationella dito. (Något som för övrigt är olagligt i Sverige.)

Nej, åtminstone de "valutor" beskrivs i E24 är ju inte valutor i sin ursprungliga betydelse (även om det marknadsförs så). Syftet är ju bara att stimulera att handla i närområdet än hos konkurrenter som ligger längre bort (och att få in betalning innan man lämnar ut varorna).

En form av skuldsedel är det ju visserligen, men jag skulle snarare kalla det värdecheckar som ger rabatt - och sådana är inte olagliga i Sverige heller. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek finansierade till exempel någon satsning så för något år sedan när man kunde köpa värdebevis av bokklubben för senare nyttjande (priset var då 80 kronor för varje värdecheck som kunde lösas in för 100 kronor i varor om jag minns rätt), och jag har för mig man haft liknande värdecheckar i olika tätorter i Sverige tidigare, där handlare gått ihop och sålt värdehäften.

Att man kallar det lokal "valuta" beror nog mest på att det känns lite coolare.

[LasseMaja]

Om jag inte missminner mig så har det i Sverige, långt tillbaka i tiden, funnits sedlar/mynt utgivna av privata banker.

[Olof Trätälja]

Det har funnits såväl (skuld)sedlar som mynt utan metallvärde, polletter om man så vill, utgivna av privata banker och kanske även andra privata organisationer även i Sverige. Sedlarna, när de ges ut utan ränta, är ju den absolut billigaste finansieringsformen man kan tänka sig. Så länge det inte var olagligt och riksbankens eget distributionsnät var dåligt utbyggt var det självklart mycket intressant för privata organisationer att konkurrera med staten om denna lönsamma verksamhet.

Att orsaken skulle ha varit dålig tillgång på statliga kontanter har jag förvisso hört förut. Men då måste man fråga sig hur denna dåliga tillgång uppstått. Det var kanske helt enkelt så att det var mer lönsamt för den lokala banken att ge ut egna sedlar än att hjälpa riksbanken så länge det var tillåtet.

Hur den exakta lydelsen för förbudet för privat sedelutgivning lyder vet jag inte, men jag antar att det har med avsikten att cirkulera dem att göra. En värdecheck är ju begränsad till inköp på ett visst ställe och i många fall dessutom till en viss köpare.

Notera också skillnaden mellan de historiska privata sedlarna mot de sedlar som diskuteras ovan. Nu för tiden är det ju inte svårt för centralbankerna att få ut sina sedlar så de lokala sedelutgivarna i artiklarna konkurrerar istället genom att ge sina sedlar en (tämligen hög) ränta i motsats till statens nollräntesedlar.

[Westrobothnian]

Intressant diskussion. Men är inte valuta bara att man bestämt att något har ett värde som betalningsmedel? Som t.ex. kurisnäckor? http://www.ne.se/kort/kaurisn%C3%A4ckor

Valuta är enhet, beteckning eller benämning på betalningsmedel för ett eller flera länder. Ordet kommer ursprungligen från latinets valeo, här i betydelsen "gälla" eller "vara värd". Som synonym till "pengar" Pengar är ett gemensamt värderingssystem för varor och tjänster som är baserat på utbytbara och lagringsbara enheter, och som används som betalningsmedel. Vanligen består detta av mynt och sedlar vars värde delvis garanteras av en stat. I vardagligt tal uppfattas pengar som kontanter, men till begreppet hör även andra godkända betalningsmedel. - kursivt från Wikipedia.

Dvs valuta = pengar = $/guld/kurisnäckor?

Vilket då skulle innebära att även skuldsedlar är valuta om de accepteras som det av en marknad?

[Giancarlo]

Mycket intressant.
Set ur ett större perspektiv så finns det ju en anledning att de lokala affärerna har svårt att behålla kunder, de är oftast dyrare än de stora kedjorna. Att försöka priskonkurrera med Wal-Mart är rätt fruklöst, bättre om man kunde hitta sin nisch.

Dessa "valutor" är ju egentligen en sorts priskonkurens, samtidigt som man tvingar kunden att handla på vissa ställen!