Svärdskonster ?

[Rödnäsa]

Jag undrar om, hur t.ex skiljer sig den "svärdskonst" vi hade här i norden mot den Tyskarna, Engelska, Franska och Arabiska "stilen" under 1000-1250 talen. Hur stor skilland var det man mot man, och inte bara fält strategier arméer mot arméer.

[B Hellqvist]

Jag undrar om, hur t.ex skiljer sig den "svärdskonst" vi hade här i norden mot den Tyskarna, Engelska, Franska och Arabiska "stilen" under 1000-1250 talen. Hur stor skilland var det man mot man, och inte bara fält strategier arméer mot arméer.

Det är nog svårt att besvara, då den äldsta bevarade europeiska fäkthandboken skrevs någon gång runt år 1300. Tiden du frågar om såg en utveckling mot längre svärd när strid från hästryggen blev vanligare, så detta kan ha haft påverkan på "stilarna". Vidare var det nog ingen större skillnad på fäktstilarna i Nord- och Västeuropa, och då araberna själva främst använde raka, tveeggade svärd, så är det tveksamt om det förekom några betydande skillnader ens mellan kulturerna. Vid jämförelse mellan europeisk 1400-talsfäktning och japansk fäktning, så har man funnit många tekniker som varit identiska. Som jag brukar säga: det finns bara ett visst antal sätt att hugga ihjäl en människa på...

[Rödnäsa]

Som jag brukar säga: det finns bara ett visst antal sätt att hugga ihjäl en människa på...


Jag menar mer specificerat hur var guarden hos fransmännen mot araberna och hur var stansen vid anfall hos scaracenerna t.ex. finns det någon bok, internetsite osv.. ? En ren teknik med andra ord...

[B Hellqvist]

Jag menar mer specificerat hur var guarden hos fransmännen mot araberna och hur var stansen vid anfall hos scaracenerna t.ex. finns det någon bok, internetsite osv.. ? En ren teknik med andra ord...

Som jag nämnde, så är den enda bevarade fäkthandboken från efter den tid du efterfrågar. Samtida konst kan inte anses vara en pålitlig källa. Kort sagt: man vet inte säkert. Det finns ett antal föreningar och sällskap som utövar europeisk medeltida stridskonst som baserar sig på senare manuskript och extrapoleringar, och det är väl det närmaste man komma. Kolla t.ex. http://www.aemma.org/.

[Engan]

Jag undrar om, hur t.ex skiljer sig den "svärdskonst" vi hade här i norden mot den Tyskarna, Engelska, Franska och Arabiska "stilen" under 1000-1250 talen. Hur stor skilland var det man mot man, och inte bara fält strategier arméer mot arméer.

Som Björn sa, du är för tidigt ute. Det finns inget bevarat alls från den tiden, utom illuminationer som man ju inte kan veta hur vettiga de är (var illustratören verkligen insatt i kampkonsten?) och som dessutom är svåra att tolka utan kontext. Det finns de som sysslar med att försöka återskapa till exempel vikingatida svärd och sköld, men det blir av nödvändighet mest kvalificerade gissningar baserade på t.ex. stridsskildringar i isländska sagor, och ett mycket stort mått av gammal hederlig trial-and-error.

Skall du kunna göra en riktig jämförelse av "stilar" krävs någorlunda detaljerade fäktmanualer. För enhandssvärd och bucklare har du ett tyskt manuskript (på latin) från ca. 1290. För tyskt långsvärd får du vänta till 1389. För italienskt långsvärd, ca 1410. För engelskt långsvärd finns bara väldigt svårtolkade fragment, från mitten av 1400-talet.

Så den tidigaste någorlunda rättvisa jämförelsen mellan olika kulturområdens fäktstilar man över huvud taget kan göra är mellan de tyska och italienska långsvärdsstilarna från tidigt 1400-tal. Båda har numera rätt så gott om moderna uttolkare och utövare som har kommit ganska långt med att tolka och praktiskt testa manuskriptens tekniker. Helt säker på om man har rätt kan man naturligtvis aldrig bli. Själv är jag medlem i en förening som främst sysslar med den tyska skolan. Titta gärna in på Göteborgs Historiska Fäktskola (http://www.ghfs.se).

Från Norden existerar ingenting alls från medeltid. Det tidigaste fäktmanuskript vi har från Sverige är från 1693, Palæstra svecana eller Den adelige fächtare-konsten, av Didrik von Porat.

Arabiska manuskript är jag inte så insatt i.