Hur formerade sig en karolinsk bataljon i strid?

[adam812]

ne du har rätt blev en miss där spelet hör inte till officerarna...vilket sidan jag hämta informationen ifrån hävdade men rätt ska va rätt.

Om man kollar i rullan ser man att de första fem korpralskapen utgörs av 24 man inklusive korpral medan det sista utgörs av 30 man inklusive korpral kanske kan det vara så att kompaniets grenadjärer ingick i detta korpralskap.

1-2 korpralskapet bestod av pikenerare medan 3-6 var musketerare. K = korpral

[Ben]

Om man kollar i rullan ser man att de första fem korpralskapen utgörs av 24 man inklusive korpral medan det sista utgörs av 30 man inklusive korpral kanske kan det vara så att kompaniets grenadjärer ingick i detta korpralskap.

Man ska nog inte låsa sig för mycket vid ett regemente om 1 200 man och från detta räkna kompani- och korpralskapsstorlekar. Flera regementen bestod av 1 100 man, andra av 1 056, 1 033, eller 1 025 man. Närke-Värmlands regemente omfattade hela 1 674 man, uppdelade på 10 kompanier. Dessa förband fick följaktligen andra kompanistorlekar och alltså också andra storlekar på korpralskapen.

[adam812]

ne visst variera antalet soldater i en bataljon men för att få en bild av hur en bataljon formerade sig måste man utgå ifrån några siffror=)...jag utgår ifrån uppgifterna i reglementet ifrån 1701....vill bara få en bild av hur en genomsnittlig bataljon formerade sig...bara funderar på om ett korpralskap skulle utgöras av 24 man eller 25 man inklusive en korpral bara för att kunna utröna var korpralen stod i bataljonen...

[adam812]

Presenterar här hur en dansk bataljon formerade sig år 1743 enligt ett reglemente som T. Snorrason snällt ställt till förfogande. En karolinsk bataljon bör inte ha skiljt sig i nån större utsträckning ifrån denna formering förutom att pikenerarna inte längre ingick i bataljonen.

[adam812]

Eftersom jag för tillfället forskar vid University of Oxford - England kan det vara passande att jag presenterar hur en brittisk bataljon samtida med den karolinska formerade sig i strid. Jag har även fått tag på detaljerad information om hur en fransk bataljon formerade sig i strid i början av 1700-talet. Denna information är intressant då Sverige ofta var starkt influerat av Frankrike speciellt militärt sett.

Brittisk bataljon
Ett engelskt regemente (fr 1707 brittiskt) bestod oftast av enbart en bataljon som utgjordes av ett grenadjärkompani och 12 reguljära kompanier (musketerare). Pikenerarna hade börjat fasats ut i slutet av 1600-talet. Bataljonen delas upp i fyra divisioner som var den taktiska enheten som användes under marscher, svängningar och manövrar. Plutonen däremot var den taktiska enheten vid eldgivning. Bataljonen bestod av 18 plutoner inklusive grenadjärerna.

Brittisk bataljon indelad i kompanier.

Britt-batj.jpg (19.77 KiB) Visad 1194 gånger

Formering i strid: bataljonens 13 kompanier formerade sig 3 man djupt med grenadjärerna längst ut på flyglarna. Bataljonschefen, normalt översten, stod framför mitten av bataljonen tillsammans med en trumslagare för att sprida hans ordrar. Överstelöjtnanten gick bakom de mittersta plutonerna i bataljonen. Fanorna (2) bars till höger och vänster mellan de två centrala plutonerna. Trumslagarna (12) delas upp i tre med 1/3 bakom de centrala plutonerna och de två andra bakom respektive flygel. Officerarna stod i främsta ledet till vänster om sitt kompani (samma som den karolinska) medan de övriga officerarna stod bakom bataljonen. Sergeanterna (underofficerarna) stod vid flyglarna och mellan varje kompani. Majoren (till häst) stod bakom högra flygeln medan adjutanten (till häst) stod vid den vänstra.

brittba.jpg (51.17 KiB) Visad 1182 gånger

Ovan visas hur en brittisk bataljon - samtida med den karolinska - formerade sig i strid vid eldgivning. De röda rutorna respresenterar 8X3 man, dvs 24 man i tre led. De gula cirklarna är officerare, de gråa sergeanter, de svarta trumslagare samt de röda meniga.

Jag kommer inom kort presentera information över hur en fransk bataljon (samtida med den karolinska) formerade sig i strid.

Källor:
Bland, A. A Treatise of Military Discipline. London, 1727.
Grant, CS. The Armies and Uniforms of Marlborough's Wars Vol 1. Essex, 2008.
Kane, R. Campaigns of King William and Queen Anne...London, 1745.
Kemp, A. Weapons & Equipment of the Marlborough Wars. Dorset, 1980.
Nosworthy, B. British Drill Booklet 1703-1753. Nosworthy's Tactical Study Series. Newfoundland, 2004.
Nosworthy, B. The Anatomy of Victory: Battle Tactics 1689-1763. New York, 1991.

[adam812]

Den franska bataljonen i början av 1700-talet har flera likheter vad gäller formeringen med den karolinska bataljonen. En fransk bataljon utgjordes av 12 kompanier (där varje kompani bestod av 45 soldater) samt ett kompani grenadjärer vilket ger en bataljon på 585 man. Grenadjär kompaniet stod alltid längst ut till höger i bataljonen medan en "piquet" ( som innefattade 50 man med en kapten, löjtnant och en under-löjtnant fungerande som ett andra grenadjär kompani för att skydda den vänstra flanken av bataljonen. Bataljonen formerade sig ofta på 5 eller 4 led.

Fanor och spel
Innan pikenerarna avskaffades stod de i mitten av bataljonen flankerade av musketerare på samma sätt som den karolinska. Fanorna fördes då i mitten av bataljonen i främsta ledet. Efter avskaffandet av pikenerarna placerades fanorna längre in i bataljonen - mellan andra och tredje ledet som i den karolinska. Dock visade det sig att det var bättre om bataljonens alla tre fanor fördes tillsammans mellan tredje och fjärde ledet med flera sergeanter som skydd. Spelet gick alltid direkt bakom fanorna inne i bataljonen. Intressant med tanke på frågetecknena gällande var spelet gick i den karolinska. Spelet kunde även vara placerat vid bataljonens båda flanker.

Officerare och under-officerare
Bataljonschefen stod framför mitten av bataljonen så långt framför så att männen i alla leden kunde se honom. Han åtföljdes av två sergeanter och två grenadjärer eller fusiljärer (musketerare). Detta påminner om den karolinska där åtta grenadjärer skyddar bataljonschefen. Den äldsta (främst i rang) kaptenen i bataljonen stod till höger i bataljonen medan den nästa äldsta stod till vänster - båda två steg framför främsta ledet. Båda åtföljdes av två grenadjärer eller fusiljärer.

Bakom bataljonen gick ett led med officerare och sergeanter: tre kaptener, fyra löjtnanter, två under-löjtnanter och sex sergeanter. Dessa var kända som "serre-files" vilket betyder att de "stängde leden" dvs de omslöt den bakre delen av bataljonen och såg till att bataljonen inte föll i isär eller män försökte fly. Den tredje kaptenen stod i mitten av detta bakre led medan de två yngre kaptenerna stod bakom respektive flank. Två löjtnanter och en under-löjtnant var placerade i mellan den mittersta kapten och respektive flank. De återstånde kaptenerna i bataljonen var placerade i ett led framför det första ledets musketerare. De två yttersta leden av soldaterna hade två grenadjärer eller fusiljärer bakom sig som extra stöd.

Anledningen till officerarnas placering framför bataljonen främsta led var för att ge de möjlighet att se åt alla håll så där inte fanns en blindfläck och framförallt det medgav att de hade fritt synfällt för att se om en fiende närmade sig bataljonen. Soldaterna fick också lättare att se sitt befäl och de leddes lättare därigenom.

Jag kommer när det finns tid att lägga ut en bild på hur den franska bataljonen såg ut i strid.

Källor
Grant, CS. The Armies and Uniforms of Marlborough's Wars Vol 1. Essex, 2008.
Kemp, A. Weapons & Equipment of the Marlborough Wars. Dorset, 1980.
Nosworthy, B. The French Drill booklet circa 1703-1727. Nosworthy's Tactical Study Series. Newfoundland, 2003.
Nosworthy, B. The Anatomy of Victory: Battle Tactics 1689-1763. New York, 1991.

[Göstring]

Svar har gjort den sachsiske generallöjtnanten Ludwig Niclas Hallarts journal rörande Narvas belägring, slaget vid Narva och fångtransporter till Sverige (1700-1701) tillgänglig.
Där finns vissa praktiska anvisningar, som säkert ingår i underlaget till de böcker du redan läst, men kanske kan vara av intresse ändå.

Arkiv, serie och volym:
Manuskriptsamlingen, Manuskriptsamlingen, SE/RA/760004/96
Bildid:
R0000517_00040

1/
Wann eine Batallion chargieren soll, so müssen die oberofficirens ein getheillet werden, auff die Divisions, Jedweder bey seiner Compagnie, Zu halben Viertel glieder, Dan werden eben wohl ein getheillet die Unterofficirer Zu Jeder Division, welche alleZeit müssen hinten bleiben, so Lange die oberofficirers vor seyn, gebühret auch einige oberofficiers ein getheillet Zu werden, hinten Die Batallion, welche so wohl alss die unter officirer acht haben, das die Soldaten sich nicht verstecken, und das sie halten die glieder geshlossen, und wen sie feuer geben, gleich darnoch Laden

2/
Wann man Blatones Formiren soll einer Batallion
So wird Comandirt Links und rechts noch der Mitte Schliesset euer Reihen
March
Front

Vorwerts shliesset eure glieder

Hierbey ist Zu observiren erstlich werden die Rotten geZehlet, wie Viel das gantze Batallion rotten hat, darnach so werden aus den rotten Blatones Formiret, Von den rechten flügel abgeZehlet, Da wird ein unterofficier gefetzet, hat man 16 biss 20 Blatones, so Bekombt jeder unter officierer ein Blaton, Darnach werden die oberofficierer ein getheillet, alss dan wird Comandirt, dz erste Blaton macht euch fertig so balt als er Comandirt shlaget an, so befehlet man den anderen Blaton macht euch fertig, und wirdt nachgehens bey allen Blatones solches gehalten, und wohl observiret das die Schusse in einem Mouvement nach ander folgen,

3/
Hierbey ist auch Zu observiren, das dass erste Glied nach geshehener Comando, niembt gleich das gewehr wohl in drey Temp von der Schulder, und fället auff die rechte Knie, und setzen die Kolben mit auffgeZogenen Hannen auff die Erde, das gewehr mus aber gerade Gehalten werden, das ander glied fället Zu rechten seiten von den Vordersten glied, mit auffgeZogene hannen, und den daumez auff den han, das dritte gliedt fällt Zu Linken seiten. Das 4:te glied bleibet alle mahl stehen
<->

4/
Wann ich Batallion Carre Formiren Will

Alss Zum exempell wan das Batallion gestellet wirdt 4 Mann hoch, und die unterofficierer berits in die Batallion ein getheillet seyn, die Granadirer auff beyden flügel stehen, Wann das Batallion 20 Zügen hat, so lass die eingetheilte Blatones in der Mitten stehen, Wann nun Comandirt wirdt, rechts und Linkss Formiret eure Batallion Carre, so rechts um kehren sich die acht Blatones auff den rechten flügel so geschwinde alss sie ... ..., die Sieben Blatones auff den linken flügel, Linkss umb dehren so gleich auch auff selbige Commando Darnoch wirdt Comandiret March, so lauffen sie auff beyden flügel alss von den 8ten Blatones bleiben 5 Blatones stehen, und die 3 Blatons shwengen sich noch mahl, darnach so komen die Sieben Blatones s..engen sich, da bleiben auch 5 Blatones stehen, die ander 2 Blatons shwengen sich Zu den übrigen 3 Blatons, so werden auch 5 Blatons daraus Formiret, Alss dan komen die Granadierer so auff den rechten und Linken Flügel stehen, und theillen sich in Zwey theille, und stopffen die Zwey eben, der auff den linken flügel stopffen, die ander halbe Carre

Alss wann da 20 Blatones oder 100 rotten sey, alss re(rehnlich) wie folget. jeder Bloton von 5 Man formirt und 4 Man hoch

1C2.jpg (20.73 KiB) Visad 1123 gånger

Alss shwengen sich die 8 Blatones nach der Mitte, und die 7 Blatones auch nach der Mitte, als wirdt gleich in einen Mouvement die Batallion Carre formiret
<->

1C.jpg (62.93 KiB) Visad 1124 gånger

Darnach wird Comandiret Blotones die der haben gegengen rects umb dehrt euch, wann solches geshehen ist, so kan man Blatones weyse feuren Lassen, das thut der Major alleins das 4te gliedt von der gantzen Batallion Carre, bleibet allemahl stehen, wann sie nun alle gefeuret haben, so wirdt Comandirt granadierer macht euch. gebt feuer, ernach wirdt Comandirt die drey ersten glieder fält auff die knie, das letzte glied macht euch fertig shlaget an, gebt feuer so gleich darauff stehen die drey vorderste glieder auff, und Schuldern alle Zu gleich das gewehr, alss dan wirdt Commandiret, rechts und Linkss Formiret wie der eure Reihen und Glieder,
<->
5/
Jn Marchiren müssen alle sacht Marchiren, da die unterofficirer gehen, bey jeder Division auff den rechten flügel, über trittet auff den Linken Flügel so wirdt es auch so gehalten

6/
umb allen unglück vor Zu komen müssen die Soldaten darzu gehalten werden, wan sie avanciren, das sie das gewehr allezeit vorn wohl tragen mit dem daumen auff den han, und das lauff wohl in die höhe


Von auff Bruch aus dem Qvartier
...

Von Marchen und detachiment
...

Von des Parols uffgebungs und gegen Nehm?gs
...

Där finns också anvisningar för läger med ritning

[adam812]

Mycket stort tack för din hjälp. Verkar som svaret på min fråga mycket väl kan finnas i källan du presenterar, ska bara bättra på min tyska först=). Känns som jag är närmare sanningen nu än nånsin tack vare ditt tips.

[adam812]

Så här översätter google den första paragrafen:
1 /
Bataljonen när en laddning, det måste oberofficirens en getheillet, begär att fission, hans Compagnie Alla Bey, för hälften fjärdedel av ledamöterna, Dan kommer också förmodligen en getheillet den Unterofficirer att varje sektion, som alla måste stanna kvar så länge som oberofficirers Seyn innan, gebühret vissa oberofficiers en getheillet att vara bakom bataljonen, som det förmodligen alss under officirer respekt, soldaterna kan inte dölja, och att de innehar de medlemmar geshlossen och brand som de ger lika darnoch Ladin

Lite svår begripligt=)

Ingen som är bra på tyska i forumet?

[T. Snorrason]

Forsøg på oversættelse.

1.
Når en bataljon skal chargiere (skyde/stille op i kampformation på linie), så skal officererne inddeles således ved divisionerne, at de hver især er ved deres (egne) kompagnier, zu halben Viertel glieder (den kan jeg ikke helt oversætte, men angiver vel placeringen langs fronten. Afhængigt af hvor mange var til stede, skulle officerne placeres ligeligt i linien). Herefter inddeles underofficererne til hver division, men de skal hele tiden stå bag (geledderne), så længe officererne er foran, bort set fra at nogle officerer skal fordele/placeres bag bataljonen, og således lige som underofficererne holde øje med, at soldaterne ikke “gemmer sig”, stikker af, og at geledderne holdes samlede og når der gives ild, at der straks derefter lades.

(Her ser man det samme som ved øvrige opstillinger, officer i forreste geled (de trådte ind i geledderne ved angreb og skydning og officererne fordelt på deres kompagnier samt ligeligt over fronten. Her der ikke været officererne nok, er underofficerer trådt ind på pladserne for at kunne kontrollere ildgivning, orden osv. Bagved igen en række underofficerer og enkelte officerer. Ikke normalt med mange officerer bag bataljonen, normalt er mere næstkommanderende til hest på en af fløjene, som tillige eneste beredne ved en fodfolksbataljon i kampopstilling.)

2.
Når en bataljon skal inddeles i pelotoner, så kommanderes: Venstre og Højre, slut geledderne mod midten.
March.
Front.
Fremad slut op.

(Alle soldaterne rykker tættere sammen, normalt var der et skridt, evt. mere, mellem roderne. Dette er rent praktisk for nemmere at kunne tælle og samtidig have mere kontrol over mandskabet stående tættere.)

Man skal her sørge for at først tælles roderne (die Rotten), hvor mange roder hele bataljonen består af, herefter dannes pelotoner af roderne. Der tælles af fra højre fløj og tildeles en underofficer til hver. Har man 16-20 pelotoner, så tildeles hver peloton en underofficer. Herefter fordeles officererne, hvorefter kommandoen lyder: Første peloton Giv Agt (gør jer klar), så snart han (den tildelte officer) befaler: Læg an. Herefter man den anden peloton Giv Agt, og sådan fortsætter man ved alle pelotonerne og holder nøje øje med, at skuddene følger som en bevægelse.

(Ovenstående skal nok ses som en bataljon, der har bevæget sig fremad i terræn, filtret let sammen. Man marcherede ikke i takt den gang og slet ikke som den senere prøjsiske militærmaskine i små skridt. Når man så var 100 m eller mindre fra fjenden, sker den endelige opstilling til skydning, vel på max 30-50 m. Undervejs skal nogen nok være røget i svinget, så man reorganiserer, fylder huller ud og gør klar til skydning. Pelotonernes antal har været afhængig af antal soldater til stede, sikkert også af antal underofficerer til rådighed.

3.
Samtidig skal man også være opmærksom på, at første geled på kommando i tre tempi samtidigt tager geværet fra skulderen, knæler ned på højre knæ, sætter geværet med kolben på jorden og med spændt hane (klar til skud) - geværet skal altid holdes lige op i vejret. Manden i det andet geled placerer sig knælende til højre for manden foran med spændt hane og tommelen på hanen, medens 3die geled placerer knælende sig til venstre. Det 4 geled forbliver altid stående oprejst.

(Her indtages en fornuftig afventende position, officerer og underofficerer er utvivlsomt blevet stående oprejst. Mandskabet kan ikke så let smutte, kontrollen er bedre og bataljonen udgør et mindre mål.)

Interessant privat “feltreglement”, lærebog, som meget tydeligt viser en mand, der ved, hvad det handler om på en slagmark. Ikke mange unødige ordrer, men en praktisk, forretningsmæssig fremgangmåde. Dette i modsætning til mange af de senere trykte reglementer, hvor der angives et hav af kommandoer for den mindste bevægelse.
Omkring 1700 var der ikke rigtig trykte reglementer, det der findes, er nærmest retningslinier uden detaljer. De enkelte regimentschefer og officerer arbejdede ud fra egne ideer, hvad de havde lært gennem tjenesten og hvad de havde noteret i egne “lommebøger”, hvori noteredes hvad var beordret.
Man sakl også tænke på, at flintelåsgeværer var noget temmelig nymodens omkring 1700, vægten lå stadig på nærkamp med piker (for svenske), bajonetter, kolber og infanterisabler, større ildkampe var en sjældenhed.

Jeg har ikke oversat det øvrige, da det ikke har den større betydning for diskussionen.
Kunne være interessant, om hele reglementet blev trykt i en artikel eller lignende.
Såfremt det trykkes, hører jeg gerne hvor.

[Hans Göran]

Jag har under en tid följt diskussionen och kan lämna lite kompletterande information.

När en bataljon var formerad på fyra led var fanornas plats mellan tredje och fjärde
ledet pikenerare i bataljonens mitt. De åtta grenadjärer/musketerare som vid
anfallet var placerade framför den kommenderande officeren skulle vid inbrytningen
i fiendens led falla in mellan pikenerarna. Deras uppgift i detta läge var i första
hand att skydda fanorna.

När det gäller spelets placering så var det med största sannolikhet så att deras
plats var bakom bataljonens pikenerare. När en karolinsk bataljon gick till
anfall gällde normalt total tystnad. Inget spel, inget prat. Det enda som skulle
gå fram till manskapet var officerarnas order. På denna punkt skiljer sig den
karolinska armén i från de kontinentala arméerna.

När det gäller grenadjärerna var det vanligt att dessa sammanfördes i grenadjär-
plutoner, grenadjärkompanier eller grenadjärbataljoner. Det innebär att grenadjärerna
många gånger flyttades från sin ordinarie bataljon till ett förband sammansatt av
grenadjärer från flera olika förband. En bataljon hade följaktligen inte sjävklart
tillgång till sina grenadjärer.

Det var också vanligt att bataljonerna, även vid större fältslag, delades på så sätt
att två halvbataljoner bildades. I detta läge var det natuligtvis praktiskt att
det fanns dubbleringsofficerare. En halvbataljon hade då lika många officerare
som en normal bataljon hade innan dubbleringsofficerare infördes.

[adam812]

karolinsk bataljon i anfall.jpg (32.26 KiB) Visad 720 gånger

[adam812]

mitten av bataljonen.jpg (64.5 KiB) Visad 720 gånger

[adam812]

Forklaring.jpg (53.11 KiB) Visad 719 gånger

[adam812]

När sekundbefälen infördes 1701 var det för att varje division (24 man - ett korpralskap) skulle kunna ledas av en officer som till sin hjälp hade en underofficer.

Denna senare indelning erbjöd den fördelen, att den principiellt sammanföll med indelningen i korpralskap, och att varje division, sedan sekundofficerarna tillsatts, kunde föras av officer.

Källa: s 178. Kungl Svea Livgardes historia. Band IV. 1660-1718. Folke Wernstedt