Quiz: Andra världskriget

[MajorLove]

Mot slutskedet av kriget övervägde Sverige att gå med på de allierades sida och planlade vissa operationer, som dock aldrig kom till utförande. En av dessa omfattade en överskeppning där (delar av) Kustflottan skulle skydda överfarten medan Kronobergare skulle ta målet.

a) Vad var invasionsmålet?
b) Vilket var det praktiska hinder som gjorde att operationen aldrig kom längre än till ett relativt tidigt planläggningsstadium?

[varjag]

Mot slutskedet av kriget övervägde Sverige att gå med på de allierades sida och planlade vissa operationer, som dock aldrig kom till utförande. En av dessa omfattade en överskeppning där (delar av) Kustflottan skulle skydda överfarten medan Kronobergare skulle ta målet.

a) Vad var invasionsmålet?
b) Vilket var det praktiska hinder som gjorde att operationen aldrig kom längre än till ett relativt tidigt planläggningsstadium?

Du avser kanske Operation 'Rädda Danmark' som fanns i två upplagor. 'I' gällde Själland och 'II' gällde Bornholm i krigets slutskede.
Var det inte svårigheten att samla c:a 2 arméfördelningar, en pansarbrigad m.m. - utan att tyskarna fick nys om saken? Alltsammans hängde väl på att ta Helsingörs hamn med en kupp - för att säkra en hamn på danska sidan. Men kupper kräver ju att 'den lede fi' är okunnig om saken. Dessutom hade ju tyskarna oförskämdheten att kapitulera - innan di svenske voro färdiga till handling. Varjag

[MajorLove]

43 poängsserie, Varjag, men på fel tavla = 0 poäng i protokollet.

"Med ett magasin om fem skott,
LADDA!"

[MajorLove]

En ledtråd:

En Skalmanit har skrivit en längre redogörelse för detta som återfinns i ett mer eller mindre officiellt verk om Sverige och Sveriges militära beredskap åren 1939-45.

[ola]

må det vara Herr Stellan Bojerud eller Herr Von Adler kanske !!!....

Operation Rädda Norge kanske ??.....

[Stilleben]

Mot slutskedet av kriget övervägde Sverige att gå med på de allierades sida och planlade vissa operationer, som dock aldrig kom till utförande. En av dessa omfattade en överskeppning där (delar av) Kustflottan skulle skydda överfarten medan Kronobergare skulle ta målet.

a) Vad var invasionsmålet?
b) Vilket var det praktiska hinder som gjorde att operationen aldrig kom längre än till ett relativt tidigt planläggningsstadium?

Du avser kanske Operation 'Rädda Danmark' som fanns i två upplagor. 'I' gällde Själland och 'II' gällde Bornholm i krigets slutskede.
Var det inte svårigheten att samla c:a 2 arméfördelningar, en pansarbrigad m.m. - utan att tyskarna fick nys om saken? Alltsammans hängde väl på att ta Helsingörs hamn med en kupp - för att säkra en hamn på danska sidan. Men kupper kräver ju att 'den lede fi' är okunnig om saken. Dessutom hade ju tyskarna oförskämdheten att kapitulera - innan di svenske voro färdiga till handling. Varjag

Flytta scenariot till operationen Rädda Bornholm, så stämmer det säkert!

För den operationen bedömdes svårigheterna närmast nog oöverstigliga. Något kuppartat anfall kunde det ju näppeligen bli. Så hur skulle man komma i land om tyskarna gjorde motstånd? Skulle man dessutom riskera en god del av svenska flottan i minfyllda farvatten eller för u-båtar? Ja, svårigheterna var så många att man inte hunnit mycket med planeringen och materielanskaffningen, bl.a. av en mängd fiskebåtar (!) som under en beräknad gångtid av flera timmar skulle skeppa över trupperna. Vi får som sagt vara glada för att tyskarna kapitulerade!

[MajorLove]

Visst var det "RDB" - "Rädda Danmark, Bornholm"!

Stellan Bojerud beskriver i kapitlet "Hur skall vi komma iland? De svenska planerna på att i krigets slutskede invadera Bornholm" ( "Vårstormar. 1944 - krigsslutet skönjes") denna av CM planerade operation från vilken vi räddades av den envetne överstelöjtnanten Karl Wärnberg, vilken efter att ha åhört "den förkrossande marina sakkunskapen" lägga ut texten ställde den enkla frågan "Hur skall vi komma iland?", om och om igen.

Även om Flottan, Flygvapnet samt Armén (när man väl kommit iland) skulle ha kunnat lösa sina delar av operationen förutsatt ett svagt eller symboliskt motstånd, låg flaskhalsen i själva landstigningsfasen. Planen byggde på att första vågen, embarkerad på företrädesvis inmönstrade fiskefartyg, skulle angöra kaj. Om tyskarna försvarat hamnarna, skulle detta inte kunnat ske utan man skulle ha tvingats låta trupperna simma iland.

PS. Ett halvt sakfel med min fråga som ställdes direkt från teflonminnet - det var I 41 uppsatt av Kronobergs Regemente, I 11, samt I 151 uppsatt av Norra Smålands Regemente, I 12, således inte bara Kronobergare!

Var så god, Stilleben! Frågan är Din!

[Stilleben]

Hej, jag är f.n. på resande fot utan tillgång till facklitteratur och har alltså svårt att samla mig till en rejäl insats. Majoren får fortsätta sitt frågande eller ge ordet till någon annan!

[varjag]

Då försöker jag en annan fråga; en neutral last/passagerarångare på resa mellan tvenne neutrala Östersjöhamnar - uppbringas av en tysk kryssare. Helt emot krigslagarna, tar tyskarna ett antal polska medborgare som fångar och beslagtar ett stort antal postsäckar - innan fartyget 'släpps'. Kryssaren skuggar fartyget och morgonen därpå - bordar man igen; men en prisbesättning - som tvingar fartyget segla till Memel....för kolning, innan det angör Swinemünde.
Där det blir liggande i nästan tre månader - innan det släpps fritt att upsöka sin destinationshamn

När hände det? Vilken var ångaren och kryssaren?, Varjag

[varjag]

....den uppbringade ångaren - var svensk!, Varjag

[varjag]

...föga mer än tre än tre månader senare - torpederades kryssaren av en engelsk ubåt.......

[varjag]

....den uppbringade ångaren - var svensk!, Varjag

det var tydligen svårt det här.....HÄR har vi den svenska ångaren! , Varjag

[MajorLove]

Den enda tyska kryssare som passar in någorlunda är Karlsruhe, torpederad av HMS Truant den 9 april 1940, vilket placerar den eftersökat händelsen till januari 1940. Leipzig och Nürnberg torpederades av HMS Salmon den 13 december 1939, således skulle händelsen om den avser någon av dessa ha inträffat i september då båda var förlagda till Nordsjön. Prinz Eugen torpederades av HMS Trident den 23 februari, men tre månader tidigare låg hon i Brest. Anledningen till att det svenska fartyget blev liggande så länge torde vara den svåra isvintern 1940.

[varjag]

Den enda tyska kryssare som passar in någorlunda är Karlsruhe, torpederad av HMS Truant den 9 april 1940, vilket placerar den eftersökat händelsen till januari 1940. Leipzig och Nürnberg torpederades av HMS Salmon den 13 december 1939, således skulle händelsen om den avser någon av dessa ha inträffat i september då båda var förlagda till Nordsjön. Prinz Eugen torpederades av HMS Trident den 23 februari, men tre månader tidigare låg hon i Brest. Anledningen till att det svenska fartyget blev liggande så länge torde vara den svåra isvintern 1940.

Paydirt Major! Det var KM Karlsruhe i sällskap med minläggaren 'Schiff 23' - som uppbringade Sveabolagets s/s Konung Oscar. Fartyget gick i reguljärtrafik Stockholm-Riga. Det var enligt Kriegsmarine någon signal från det tyska Abwehr (Amiral Canaris outfit) som föranledde den tyska bordningen. Dramat, inträffade den 4-5:e januari 1940 då Sveabåten just hade lämnat Riga. Den beslagtagna posten var destinerad till England. Via Memel - kom hon inte till Swinemünde förrän två veckor senare, den 19:e. Bland passagerarna befanns sig 42 polska medborgare (ryktesvis unga polska män p.v.t. England för att fortsätta kampen?) vilka kan ha föranlett övergreppet. Is eller inte - släpptes inte Konung Oscar förrän den 23:e mars 1940.

1940 01 19. Uppbringad av ett tyskt örlogsfartyg och fördes till Swinemünde. Ombord fanns polska medborgare. Frisläpptes snart. Okänt vad som skedde med de polska passagerarna.

MajorLove's fråga, Varjag

[MajorLove]

Där ser man att spekulation byggd på fakta lönar sig! Jag hade dock inte en susning om vare sig det svenska fartygets identitet eller incidenten innan Din fråga ställdes! Tack Varjag! (Och även tack till von Adler för ytterligare en utbildande och upplysande, intressant fråga!)

Den allierade hjälpen till Sovjetunionen var inte alltid uppskattad av mottagarna, vilket tydligt syns genom detta av sovjetiska soldater givna öknamn till en larvig och tung produkt de ansåg vara en dödsfälla.

Vilken var den larviga och tunga produkten?

samt

Vilket öknamn gavs den av de sovjetiska soldaterna


(frågan är ett försök att locka Öken-Erik till andra trådar än pansarhistoria... )