Kyrkogravar

[Rally]

Tja!

Gick in i Heliga Trefaldighets kyrka i Gävle (I moderna termer Citykyrkan) för ett tag sen.

Jag gick runt där tyckandes att det var en väldigt trevlig kyrka. När jag gick längs en av långsidorna i kyrkan märkte jag att plattorna i golvet bestod av lock till sarkofager/gravar. Man kunde läsa av år och datum, vissa inskriptioner och förnamn/efternamn på locken. Allt var väldigt slitet efter århundranden av gång fram och tillbaka så på de flesta kunde man inte läsa av något över huvudtaget. Man såg bara att det har stått något där. Jag gick då och frågade en person som satt bakom en disk vid entrén om man hade nedskrivet vilka det var som låg under plattorna. Och det visste han inte...och inte heller trodde något sådant existerade. Jag blev minst sagt upprörd. Här går man omkring på människors gravar (betydelsefulla människor eftersom de begravts inne i kyrkan) utan att de som har hand om kyrkan har något som helst intresse av att ta reda på och dokumentera vilka dessa människor är. (Förmodligen gamla präster och dylikt...men ändå)

Har efter det märkt ett otroligt förfall av gravstenar och gravplattor både i Gävle och i Stockholm (och med en grov generallisering så tänker jag att så borde fallet vara på de flesta kyrkogårdar och i de flesta kyrkor i Sverige). Jag menar om man nu har bestämt att dessa plattor ska vara kvar för eftervärlden så måste man ju också se till att de kan betraktas av eftervärlden.

Mina frågor är då alltså:

1. Finns det ett sådan intresse bland de som faktiskt kan göra något åt saken?

2. Finns det dokumenterat vilka som ligger var? Kyrkor börjar ju allt mer bli museum (så som Riddarholmskyrkan i Stockholm).

3. Jag hade en till fråga men nu har jag glömt den...


/Rally

[catshaman]

Du har rätt. Människan är tankelös och bryr sig inte om historien framför ögonen. Du tycks vara den första att reagera i denna fråga.
.
I vår lilla sockenkyrka har vi bara några få plattor från Vasa och stormaktstiden bl.a Mor Anna på Berg från 1500- talet och hennes söner in på 1600-talet. Det var adelns gyllene tid då grunden till nuvarande Sverige lades.
.
Raljerande kan man ochså säga att det skulle hon ha tänkt på när hon la sig själv på golvet att trampas på.
.
Det är Dals enda gamla och högadliga ätt Stake som velat bli ihågkomna och skänkte ochså inredning och prylar. Deras vapen liljekonvaljen finns i kommunvapnet men ingen bryr sig eller vet skulle jag tro. Mne hos oss som är är en liten kommun håller man ändock viss historia i minnet eftersom vi inte har så mycket att komma med
.
Kyrkorna förföll efter reformationen och det var ofta präster och hemvändande adel som stod för upprustningen som började i mitten av 1600-talet. Beata de la Gardie var "Lennart "Blixten" Tortstensson enka på Läckö och hade det mesta av räntan på Dal. Hon skänkte till upprustningen av pastoratskyrkan. Mäster Skragge tillkallades från Karlstad och fick ett fläskstycke och 5 rdr för besiktning och resa innan restaureringen började.
.
I samma veva började tegelslagare Welam vid Dalaborg där det finns bra lera. I mindre omfattning var det liksom på 1100-talet att kyrkan blev en motor för viss industri. Bönderna upptäckte de kunne använda hantverkarna.
.
Det är mycket historia man kan få fram när man väl börjar gräva i det. Men som alltid krävs det att den lokala menigheten och folket bryr sig och håller historien levande. Om man inte gör det blir vår historia stereotypa generaliseringar utan känsla och band till forntiden som är våra köttsliga anor. Numera kan man möta folk som undrar varför ska man älska sina förfäder. Med en sådan attityd blir det "vi och dom" och vi tar i dem med tång.
.
Bra att du tog upp frågan
ha det catshaman

[Leonidas]

Hur lång är "vårdnadstiden" för gravar? När börjar man nonchalera dem?

[Patrik]

Rally: Lite OT, men vad gjorde du i Gävle???

Om man nu vill se kyrkogårdar i förfall är väl isf en resa till Frankrike att rekomendera.

[Rally]

Hur lång är "vårdnadstiden" för gravar? När börjar man nonchalera dem?

Det vet jag inte riktigt... jag har skickat ett mail till Svenska kyrkan och frågat. Antingen är det så att dessa personer från innan 1900 talet är av en viss historisk betydelse och därför har kvar sina gravar. Eller så är det helt enkelt så att när gravplatsen övergavs (pga av ehh överbefolkning(?)) så lät man de senaste begravda ligga kvar. Jag har inte forskat i detta, men det kanske är ett framtida forskningsprojekt. Men man tycker ju att svenskakyrkan, då just meningen med en gravsten är att det ska vara ett slags historiskt dokument över den begravda personen, borde sköta om dessa dokument.

Rally: Lite OT, men vad gjorde du i Gävle???

Jag pluggar där!! Vid Högskolan i Gävle.

Om man nu vill se kyrkogårdar i förfall är väl isf en resa till Frankrike att rekomendera.

Visst skapar det lite Indiana Jones känsla när man går på en kyrkogård och man behöver likson känna sig fram bokstav efter bokstav tills man slutligen har en mening eller ett namn. Nästan så att man vill placka fram smörpappret och lite kol för att göra ett avtryck. Men det är förargligt att vi i denna "upplysta" eller "medvetna" tid inte tar hand om vår historia, lokal så väl som nationell.

Jag återkommer då jag fått svar från SK

/Rally

[raunas]

2. Finns det dokumenterat vilka som ligger var? Kyrkor börjar ju allt mer bli museum (så som Riddarholmskyrkan i Stockholm).

Det ska väl finnas nedtecknat i kyrkoböckerna??

[Rally]

Att folk ligger begravda vet de ju...men vet de vart och vad som står på respektive sten?

/Rally

[raunas]

Det ska oxå finnas i kyrkoböckernas bilagor vem som ligger var. Däremot vad som står på stenarna är det nog sämre med. Restaureringar kostar ju som bekant en hel del pengar.

[Rally]

Louise Törnvall, Svenska kyrkans InformationsService skriver:

Hej!
Tack för ditt brev.
Idag får en gravrätt upplåtas för viss tid, minst 15 och högst 50 år, eller
för alltid. Upplåtelse för alltid gäller bara så länge gravplatsen utgör en
del av en allmän begravningsplats. Om någon upplåtelsetid inte har bestämts,
varar upplåtelsen i 25 år enligt 8 kap 1 § begravningslagen. Tiden räknas
från den tidpunkt då en person sist begravdes i gravvården. Reglerna säger
att när upplåtelsetiden för gravrätten går ut, har gravrättsinnehavaren rätt
till en ny upplåtelse, om gravplatsen är väl vårdad, upplåtelsen inte medför
något synnerligt men för begravningsplatsen sändamålsenliga ordnande och
skötsel, och gravrättsinnehavaren dessförinnan har anmält att han/ hon vill
få upplåtelsen förnyad. Om gravplatsen inte förnyas tas stenen i allmänhet
bort , gravplatsen återanvänds och en ny sten reses.

På din fråga om varför det finns en del mycket gamla stenar medan andra tas
bort beror på lite olika saker. Långt bakåt i tiden var det vanligt att en
gravrätt ansågs vara för alltid. Allt eftersom vi har blivit fler och
kyrkogårdarna på sina ställen har blivit allt mer fulla har man ändrat på
kyrkoordningen. Fortfarande händer det att gravar bevaras trots att de
anhöriga kanske inte är så intresserade av dem Det kan ske om graven/
gravvården är speciell på något sätt, ovanligt vacker, eller intressant tex.
är historiskt värdefull för bygden.

Alla kyrkogårdar skall ha en förteckning över gravarna på kyrkogården. Den
tar dock inte upp hur stenen har varit utformad. För riktigt gamla
kyrkogårdar är det dock inte säkert att dessa listor är kompletta.

Alltså var det precis som raunas skrev:

Det ska oxå finnas i kyrkoböckernas bilagor vem som ligger var. Däremot vad som står på stenarna är det nog sämre med. Restaureringar kostar ju som bekant en hel del pengar.

Det finns nedtecknat vem som ligger var. Och jag blir väldigt lugn av detta. Men det som kan vara av historiskt värde, så vida inte något historiskt intressant har begravts med personen, är vad som står på gravstenen. Går man på t.ex. S:ta Clara kyrkogård i Stockholm och ser efter på de väldigt stora liggande gravstenar...kan man numera inte läsa mycket om ens något av det som stått på stenen. Sådana stenar hade "förmodligen" bara rika råd med, och på sådana stenar skrev man nog både det ena och det andra. Vad jag skulle vilja se är ett litet plakat vid sidan där det står vad som står/stod på stenen, så som man ofta ser vid runstenar eller stenrös från tidig ålder (sten, brons, järn t.ex.).

/Rally

P.S.

Clara

[Patrik]

Jag pluggar där!! Vid Högskolan i Gävle.

Aha, trevligt är själv bördig från hålan.
Fast Gävle är väl ändå inte Bajenland, innan jag lämnade hålan var den känd för alla råttor som hängde där.

Visst skapar det lite Indiana Jones känsla när man går på en kyrkogård och man behöver likson känna sig fram bokstav efter bokstav tills man slutligen har en mening eller ett namn. Nästan så att man vill placka fram smörpappret och lite kol för att göra ett avtryck. Men det är förargligt att vi i denna "upplysta" eller "medvetna" tid inte tar hand om vår historia, lokal så väl som nationell.

Inte traskat runt på "gamla" kyrkogården i Gävle?
Finns mycket fina gravmonument där, och trots närheten till riksvägen är det - konstigt nog - mycket lugnt och rofullt där.

[Rally]

Jag är från söder om söder (södra förorterna) Men pluggar just nu i Gävle.

Jag håller med...det finns en del fina gravmonument. Jag syftade främst på de inne i kyrkan och de runt kyrkor med kring liggande kyrkogårdar i stockholms innerstad.


OM ni känner för det så gå ut och ner/upp till er egna lokala kyrka med kyrkogård och se efter hur passnedslitet det är där...sedan kan ni ju rapportera det här....Gå ut på en promenad vettja...nu!

/Rally

[Patrik]

Jag är från söder om söder (södra förorterna) Men pluggar just nu i Gävle.

Stackare. *trösta*

Jag håller med...det finns en del fina gravmonument. Jag syftade främst på de inne i kyrkan och de runt kyrkor med kring liggande kyrkogårdar i stockholms innerstad.

Förstod nästan det eftersom du nämnde att de var nedslitna. Fast å andra sidan så ger ju det kyrkogården en viss charm oxå...även om det givetvis är mycket trist.

OM ni känner för det så gå ut och ner/upp till er egna lokala kyrka med kyrkogård och se efter hur passnedslitet det är där...sedan kan ni ju rapportera det här....Gå ut på en promenad vettja...nu!

Tyvärr har Västerås, tillsammans med många andra städer i Sverige, haft besök av den stora onda grävskopan - vilket enligt mig är den största styggelsen som skett svensk arkitektur - och man har tyvärr förstört mycket eller plockat ner.
Annars är ju kyrkan i V-ås en av de få kyrkor i Sverige som är utsmyckad med kronor.
Den som kan svara på följande fråga får en påse inlagda gurkor:
Fråga: Varför är V-ås domkyrka utsmyckad med kronor?

[Rally]

Förstod nästan det eftersom du nämnde att de var nedslitna. Fast å andra sidan så ger ju det kyrkogården en viss charm oxå...även om det givetvis är mycket trist.

Jo visst är det så...och det är väl som de säger hela tiden i tv-programmet Antikrundan - Jag tycker inte du ska göra något åt detta, du ska inte restaurera. ICKE, ICKE...nej nej. Och visst håller jag med i viss mån. Och jag vet inte ens om det är tekniskt möjligt att restaurera en av väder och vind så pass nedsliten gravsten att man knappt kan urskilja stenhuggarens(?) skrift på den utan att på nytt hugga i den, vilket inte är rätt. Man kan ju iof fylla i med röd färg så som man gör på stenhällar och runstenar och sedan behandla stenen med diverse preparat och kanske till och med bygga ett litet tag över stenarna (oj, vem ska betala detta?). Det viktigaste som jag ser det är att de som nu ska vara kvar för evigt ska man dokumentera. Sätt upp en skylt/plakat brevid med en bild av gravstenen så som den sett ut/ förmodligen sett ut och skriv ner vems det är, vem denne var och vad som stod på stenen.

Tyvärr har Västerås, tillsammans med många andra städer i Sverige, haft besök av den stora onda grävskopan - vilket enligt mig är den största styggelsen som skett svensk arkitektur - och man har tyvärr förstört mycket eller plockat ner.
Annars är ju kyrkan i V-ås en av de få kyrkor i Sverige som är utsmyckad med kronor.
Den som kan svara på följande fråga får en påse inlagda gurkor:
Fråga: Varför är V-ås domkyrka utsmyckad med kronor?

Har du ingen bild av kronorna/kronan?

/Rally

[Sören Lindhe]

Ett tips till ett ställe där det finns information om äldre kyrkor och dess inventarier är Riksantikvarieämbetet http://www.raa.se/sverigeskyrkor/index.asp.
De har undersökt och daterat många kyrkor i främst Uppland, västergötland och Östergötland.

[Rally]

Tackar för tipset! Ska se efter och kanske höra med dem om ämnet.

/Rally