Hjälmnyttjandet under 1600-talet

[Duhan]

Jag har ett par funderingar kring användandet av hjälm under 1600-talet. För det första, när under 1600-talet slutade infanteriet respektive kavalleriet att bära hjälm? För det andra, vad var den främsta orsaken till att man slutade när man slutade och inte tidigare eller senare? Var det för att andelen musköter ökade eller var det kanske för att storleken på arméerna ökade och därmed blev ett logistik och kostnadsproblem. För det tredje, stormhatten, är det en identisk synonym till hjälm eller är det en särskild modell alternativt en typ?

[Kapten_Gars]

Kavalleri bar hjälm så sent som under 2:a världskriget så man kan nog säga att vissa delar av kavalleriet gjort bruk av hjälm ända fram till 1940-talet. Men det är riktigt att stora delar av kavalleriet slutade göra bruk av kompletta hjälmar under 1600-talet. Främsta orsaken var att skyddet de gav ansågs av ryttarna inte vara värda omaket att bära dem under fälttåg i "Väst". Ytterst få hjälmar gav skydd mot muskötkulor och bara de allra kraftigaste skyddade mot pistolkulor på avfyrade i närstrider, inte heller gav de öppna hjämarna som nu domienrade något skydd emot stötar och stöten var den angreppsform som var vanligast med de dåtida ryttarvärjorna. I "Öst" så gav de dock ett gott skydd både mot sablar och mot båge och pil som fortfarande ingick i många osmanska ryttare utrustning. Följdaktligen så bar kejserliga kyrassiärer hjälm när de stred mot osmanerna men hatt när de stred mot fransmänen.

Åter kommer snart med svar på resten av frågorna

[Kapten_Gars]

"Stormhatt" var det svenska namnet på den två typer av främst två typer av hjälmar.
Under 1500-talet så betecknar ordet den typ av hjälm som på engelska kallas för "Burgonet" http://www.myarmoury.com/feature_spot_burgonet.html hjältypen kallades även för "stormhuva" på svenska efter dess tyska namn "sturmhaub(e)"

Under 1600-talet så betecknar ordet en typ av infanterihjälm som utvecklats i nederländerna. Hjälmen ifråga var en vidareutveckling av morionen som fick stor genomslag på marknaden dels pga attd en ansåg var amycket effektiv, dels för att holländarna exporterade den i stor skala. Modellen brukades och kopierades tom så långt bort som i Polen och Ryssland. (Bild kommer så snart jag fått scannern att fungera)

[Duhan]

Tack, tack, för god information. Går det att sätta en mer exakt datum eller en övergångsperiod där hjälmarna försvann (under 1600-talet förstås). Hur såg det t.ex. ut under Karl X:s kampanjer, nyttjades fortfarande hjälmar i större utsträckning, bland infanteriet respektive kavalleriet, eller var hatt, alternativt mössa, normen?

[Kapten_Gars]

Tack, tack, för god information. Går det att sätta en mer exakt datum eller en övergångsperiod där hjälmarna försvann (under 1600-talet förstås). Hur såg det t.ex. ut under Karl X:s kampanjer, nyttjades fortfarande hjälmar i större utsträckning, bland infanteriet respektive kavalleriet, eller var hatt, alternativt mössa, normen?

Fram till mitten av 1630-talet så vara idealet att både pikenerare och musketerare använde hjälm, enbart i Sverige så delades de ut tiotusentals stormhattar till Gustav II Adolfs knektar. Men naturligtvis så styrdes utdelningen av tillgången på pengar och hjälmar. 1627 så utrustades 6 regementen med utskrivna knektar som skulle till kriget med Polen i Preussen. Då fick 4 regementen ut musköter och pike samt rustning och hjälm enligt reglementet men pga av bristen på pikar så utrustades de två sisat regementena enbart med musköter och de fick inte ut några hjälmar även om det fanns nog med hjälmar till ett av dem kvar i rustkammren.

Men vid mitten av 1630-talet så hade krigföringen blivit så rörlig och bristen på pengar så stor att det dels var svårt att få hjälmar till infateriet, dels så var det föga menign med att dela ut dem då knektarna kastade bort dem för att lätta bördan under de långa marscherna. Bara enstaka infanteriförband använde hjälm eller annan skyddsrustning efter 1648. Hos svenskarna finns inget spår av hjälmar efter 1648, man nöjde sig med hattar eller mössor.

Vad gäller rytteriet så varierar det från land till land, hjämar förekom i de flesta armeer fram till slutet av 30-årig akriget men naturligtvis så varierade bruket av hjälm från regemente till regemente. Efter 1648 så föll hjälmen ur bruk i en rad armeer även om den på pappret ingick i utrustningen. Ta tex de inhemska svenska ryttarna i Karl X Gustavs krig, de skulle ha hjälm enligt reglementet men samtliga regementen lämnade hjälmarna hemma när de drog ut i fält 1654-1655.
Därmed å kom filthatten att dominera vilket också syns på tex Erik Dahlbergs bilder. Några få gånger så avbildar han enstaka officerar i hjälm men manskapet är uteslutande i hatt.