Quiz: Språkhistoria

[Markus Holst]

tillräckligt rätt. Jag räknade dock 17-21. Men du löste det genom samma länk som jag hittade frågan!

Din tur.

[Jouppe]

šumma alpum sūqam ina alākišu awīlam ikkip –ma uštamīt, dīnum šū rugummām ul išū

Hvilket sprák representerar transkriptionen, og hvilken urkund?

[Jouppe]

šumma alpum sūqam ina alākišu awīlam ikkip –ma uštamīt, dīnum šū rugummām ul išū

Hvilket sprák representerar transkriptionen, og hvilken urkund?

Tips: 1) Spráket er utdôyt sìdan lenge.
2) hvisse delar av meningen finns pá netet, men héle méningen finns tydligen inte.

[Markus Holst]

Jag kommer genom hysteriskt googlande fram till att det kan vara "tha laws of Eshnunna". Eshnunna var en stad i Mespotamien inder den akkadiska eran, varför jag gissar att språket är akkadiska.

[Jouppe]

Jag kommer genom hysteriskt googlande fram till att det kan vara "tha laws of Eshnunna". Eshnunna var en stad i Mespotamien inder den akkadiska eran, varför jag gissar att språket är akkadiska.

Spráket er rett, urkunden er nog fel, hvad yag forstár.
Yag gìr 24 timmar at finne rett urkund, sìdan làter yag nád gá foyre rett og gìr loysningen. Oyge for oyge, tann for tann...

[Markus Holst]

Min gissning på Eshnuna kom från http://www.juedisches-recht.de/rechtsge ... nunna.html som förutom denna skalman-tråd är det enda dokumentet som googling på din text ger vid handen.

Med din eminenta fingervisning har långt sökande och mycket googlande en sömnlös natt lett mig till Hammurabis lagar, som efter vad jag kan förstå kan vara skrivna på akkadiska.

Däremellan har jag letat i bayloniska talmud och en farlig massa annat kul, men det får bli hammurabis lagar http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammurabis_lagar

Tack för att du ledde mig på denna intressanta vandring!

[Jouppe]

Min gissning på Eshnuna kom från http://www.juedisches-recht.de/rechtsge ... nunna.html som förutom denna skalman-tråd är det enda dokumentet som googling på din text ger vid handen.

Med din eminenta fingervisning har långt sökande och mycket googlande en sömnlös natt lett mig till Hammurabis lagar, som efter vad jag kan förstå kan vara skrivna på akkadiska.

Däremellan har jag letat i bayloniska talmud och en farlig massa annat kul, men det får bli hammurabis lagar http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammurabis_lagar

Tack för att du ledde mig på denna intressanta vandring!

Rett!
Teksten kommer frá 250-252 §§, "ersättning för skada en vildsint oxe tillfogat", alldeles efter den vèlkente "like for like" làgen: 'If an ox while walking along the street gores and kills a man, that case has no claim'
Yag valde biten sá at der boyr finnes mujligast mànge bekante ord:

alpum= hebreisk 'elef/'alp- 'oxe', nominativ, fyrste bokstaven i alle vesterlendske alfabet
sūqam= hebreisk šūq, arabisk sūq 'torg, marknadsplats', akkusativ, kent av turister
alākišu = hebreisk halokhó 'dess gáende'
awīlam ikkip = hebreisk īš yikkaf 'en mann den stàngar'
uštamīt = hebreisk yamūth (teroretiskt ogsá yithmothéth) 'blir doydat'
dīnum = hebreisk/arabisk dīn 'dom', nominativ, jfr. Salah el-din

Frágen gár til Markus

[Markus Holst]

Jag fortsätter på min tidgare inslagna matematiska linje eftersom jag i mitt sökande efter en specifik sida hittar så mycket annat kul.

Följande inledning på en artikel hittade jag på nätet. Vilket är språket som beskrivs?

Trots dess komplexa grammatik och ljudsystem, saknar språket flera viktiga egenskaper som finns i alla andra kända språk. Det saknar till exempel räkneord.

[Språket] har tre ord för att ange mängd eller antal, men de kan knappast kallas räkneord. De betyder ungefär: några få, inte så många och flera.

[Markus Holst]

första ledtråd: Bitskt fisklikt från nya världen

[Markus Holst]

Språket talas av en stam av samlare-jägare i Amazonas, som lever till största del kring Maici-floden. Deras antal är idag runt 200, som är en kraftig nedgång från antalet för bara några decennier sedan och deras kultur riskerar att dö ut.

Språket tillåter inga former av inkorporering av bisatser i en sats eller ens av en nominalfras i en annan. Detta reducerar mycket kraftigt den komplexitet och variation en sats kan ha. Till exempel är det möjligt att ange ägande av ett objekt som "Eriks son", men ytterligare ett led av ägande är inte möjligt att förmedla, som i "Eriks sons dotter". Folket har också mycket enkla uppfattningar om släktskapsförhållande; inga ord eller begrepp finns för släktingar mer avlägsna än biologiska syskon, och inavel är också vanligt förekommande.

Språket är också unikt i fråga om avsaknad av mer exakta räkneord. Det tycks endast finnas tre ord som ger en ungefärlig uppfattning av kvantitet, i stil med "ett par" (alltså mer generellt än tvåtal), "några" och "många". Ingen åtskillnad finns mellan singular och plural och skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa uttryck finns, även om detta inte är allt för ovanligt bland övriga språk. Det finns alltså inget säkerställt sätt att skilja på, till exempel en stor fisk och flera små fiskar. Möjligheten återstår dock fortfarande att forskare helt enkelt inte lärt sig uppfatta dessa nyanser.

[Giancarlo]

Pirahã

[Markus Holst]

Visst är det pirahã

Din tur.

[Giancarlo]

Vad betyder kartorna?

http://img399.imageshack.us/img399/1649/exka2.png

http://img293.imageshack.us/img293/6686/ex2af3.png

[Probstner]

Rör de samma sak eller är det två olika frågor eller frågar jag för mycket?

/ Probstner

[Giancarlo]

Rör de samma sak eller är det två olika frågor eller frågar jag för mycket?

/ Probstner

De rör samma sak, men på olika sätt.