Fast å andra sidan så kapitulerade de sista tyska truppern den 12 maj, så det är väl en definitionsfråga hurvida kriget pågick än iaf.Ljunggren skrev:Tack för förtydligandet!
Hur som helst så kapitulerade den tyska armén officiellt den 7 maj 1945.
Givetvis måste detta anses vara av godo. Sverige var ju erkänt tidigt ute med en folklig utbildning.Ben skrev:Att frågan om svenskt eller danskt styre över Skåne var att föredra inte alltid är så enkel kan illustreras av nedanstående.
Till försvenskningen av Skåne bidrog svenska katekeser och ABC-böcker. Läs- och skrivkunnigheten var dålig i Skåne under den danska tiden. Kan man i detta fall entydigt säga att försvenskningen var dålig?
Kunskap är makt. Men, visst, det hade varit bättre om Skåningarna hade skolats på sitt modersmål.Ben skrev:Trots att det innebar att Skåne knöts fastare till Sverige och förlorade något av sin språkliga identitet?Givetvis måste detta anses vara av godo. Sverige var ju erkänt tidigt ute med en folklig utbildning.
Detta stärker tesen att stora trupprörelser medför stora umbäranden för civilbefolkningen, kanske t o m en radikal reduktion av densamma.Ben skrev: Epidemin slog mycket ojämnt så detta är nog exceptionella siffror, men de kan ändå visa vilken omfattning pesten hade i vissa socknar. Hon nämner också vad den danska armén krävde bönderna på under proviantinsamlingen i nordvästra Skåne. Varje gård skulle inleverera 1 tunna råg, 1 tunna korn, 3-4 tunnor havre, 10 tunnor hackelse, 1-2 lass hö. Vissa lokala variationer förekom, men i vissa områden kompletterades detta med krav på vedleveranser.
Lägg till detta andra sjukdomar, de svenska truppernas behov, missväxt etc. En del hade självklart hänt även utan kriget, men som förklaring till den dåliga situationen 1720 är det viktigt att komma ihåg ovanstående.
Så om danskarna hållit sig borta 1675-79 och 1709-10 hade skåningarna haft det mycket bättre. Och därför måste man åtminstone lägga en del av skulden för situationen 1720 vid deras dörr.Detta stärker tesen att stora trupprörelser medför stora umbäranden för civilbefolkningen, kanske t o m en radikal reduktion av densamma
Detdär är en brännvinsadvokats sätt att resonera. Verkan och konsekvens har en lite annan tågordning; Svenskarna gjorde det första övertrampet, vilket torde lägga hela skuldbördan på deras axlar.Ben skrev:Så om danskarna hållit sig borta 1675-79 och 1709-10 hade skåningarna haft det mycket bättre. Och därför måste man åtminstone lägga en del av skulden för situationen 1720 vid deras dörr.Detta stärker tesen att stora trupprörelser medför stora umbäranden för civilbefolkningen, kanske t o m en radikal reduktion av densamma
Vilket var det första övertrampet? Inte Danmarks krigsförklaring 1657 som ledde fram till freden i Roskilde, utan vad?Detdär är en brännvinsadvokats sätt att resonera. Verkan och konsekvens har en lite annan tågordning; Svenskarna gjorde det första övertrampet, vilket torde lägga hela skuldbördan på deras axlar.
Gränsfäktningar förekom ju flitigt - men de ska vi kanske lämna därhän.Ben skrev:Vilket var det första övertrampet? Inte Danmarks krigsförklaring 1657 som ledde fram till freden i Roskilde, utan vad?Detdär är en brännvinsadvokats sätt att resonera. Verkan och konsekvens har en lite annan tågordning; Svenskarna gjorde det första övertrampet, vilket torde lägga hela skuldbördan på deras axlar.
Gränsfäktningar förekom ju flitigt - men de ska vi kanske lämna därhän.
Men några exempel som visar Sveriges aggresion emot Östdanmark:
1523: Gustav Eriksson ödelägger flera socknar i Östra Skåne.
1564: Erik XIV erövrar Ronneby.
1565: Bränner Klas Kristensson Horn bränner Laholm, Helsingborg och Båstad.
1644: Gustav Horn härjar med en armé av 10 000
1645: Brömsebrofreden - början till slutet för Skåneland.