Gustaf IV Adolf -kung eller mes?

planerare · Inlägg av **planerare** » 20 augusti 2002, 13:39

Jag tycker Gustaf IV Adolf var en regent som förtjänar upprättelse. Han var ju ändå en av få kungar som visste hur det gick till att göra barn (till skillnad från sin far.....). Vad tycker ni? Är han Sveriges sämste kung eller är det dags att ge honom upprättelse?

von Adler · Inlägg av **von Adler** » 29 augusti 2002, 14:00

Han var en produkt av sin tid - vurmade lite för hårt för krigsromantiska ideal, gillade skådespeleri som far sin (bl.a. klädde han sig ju i Karl XIIs kläder och röjde runt). Dessutom var han väl en framgångsrik administratör och ekonomisk reformator. Dock var han väl en ganska usel general och än sämre politiker, han missade intrigerna mot honom och gick till anfall mot Ryssen tre år för tidigt (om Sverige anfallit samtidigt som Napoleon kanske en schysst separatfred hade kunnat nås). Fast först och främst borde han nog ha insett att Sverige var en fattig avkrok i norr och inte kapabel till militära framgångar mot stormaktsgrannar.

Gustav IV borde ha hållit sig till att utveckla ekonomi och administration och kanske på sin höjd ha snott Norge från Danmark när engelsmännen brände danska flottan, kanske en av hans söner kunnat bli en krigarkund á la Karl XI/Karl XII

Fast i längden är ju fred bäst...

Anders Nyman · Inlägg av **Anders Nyman** » 11 november 2007, 19:41

Jag tänkte på rubriken KUNG ELLER MES.. Han kanske inte var så duktig när det gällde det taktiska när det gällde krigföring, men det finns ju även anndra inom historien som inte har varit så bra på att leda inom det militära. Kommer nu inte på vad han heter, men det blev ju någon utnämnd till sjöamiral eller något sådannt inom svenska flottan på 1600-talet, som var duktig inom mycket annat, men inte just detta ämne... Så då kan man ju fundera på just titeln till denna tråd, kung eller mes. Men i detta med mannen inom flottan så kan man ju också säga amiral eller mes.. För det finns ju många stora män i historien som har varit duktig på ett visst område men helt okunnig inom ett annat område.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 11 november 2007, 21:30

Under skånska kriget lär det ju ha varit proprie att sjöovana herrar utnämndes till amiraler...

Gustav VI är en intressant man id et att han evrkar ha varit mysket noga med formaliteterna. Bäst känner jag ju honom genom Herman Lindqvists böcker. I detta beskrivs ju hur kungen mer irriterar sig över fiendes uteblivna krigsförklaring än över hans anfall, och hur kungen skickar tillbaka ordrar på löpande band sedan han tycker att fel person har erhållit liknande.

Osmidighet verkar vara ett särdrag hos GUstav VI, även om Linqvsists bild inte utmålar hela sanningen, så klart. Intressant hade varit at få veta mer om kungens civila inrikespolitik. den försvinner ju ofta i talet om hans oduglighet som fältherre. Än intressantare hade varit at få veta mer om kungens mentala status. Han verkar ju vara en av flera herrar på svenska tronen med underligt psyke.

Wavy Gravy · Inlägg av **Wavy Gravy** » 12 november 2007, 18:20

Jag tycker Gustaf IV Adolf var en regent som förtjänar upprättelse. Han var ju ändå en av få kungar som visste hur det gick till att göra barn (till skillnad från sin far.....). Vad tycker ni? Är han Sveriges sämste kung eller är det dags att ge honom upprättelse?

Har inte Sam Clason, Hjärneeleven, i viss mån rehabiliterat honom? (Vilar förresten på Gryts kyrkogård).

Anders Nyman · Inlägg av **Anders Nyman** » 12 november 2007, 19:50

Vad var det Gustav IV Adolf kallades för när han var ute i Europa efter sedan han blev avsatt, var väl något med Överste om jag inte minns fel.

Crister · Inlägg av **Crister** » 12 november 2007, 20:58

Har för mig att det var Överste Gustavsson

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 13 november 2007, 14:31

Intressant att nämna är väl att Gustav IV' son Gustaf verkar ha varit en mycket kompetent man. Han fanns ju vid det österrikiska hovet, överste (om jag minns rött) för vasaregementet och gjorde vad han kunde för att göra Napoleons sons (pirnsen av Rom) liv uthärdligt, vilket väl får ses som en försoning av faderns verk.

Han hade nog blivit en kompetent svensk monark