Quiz: Språkhistoria

Diskussioner om språkhistoria, allmän språkvetenskap och den komparativa språkforskningen.
Låst
Användarvisningsbild
paulderfinne
Medlem
Inlägg: 467
Blev medlem: 11 juni 2007, 17:32
Ort: Osternohe/Tyskland

Inlägg av paulderfinne » 28 juni 2007, 16:07

Jippeiii!! Roccalas har rätt. gotiskla och Fader Vår.

Här kommer hela radiramsan:

Atta unsar þu in himinam
weihnai namo þein
qimai þiudinassus þeins
wairþai wilja þeins
swe in himina jah ana airþai
hlaif unsarana þana sinteinan gif uns himma daga
jah aflet uns þatei skulans sijaima
swaswe jah weis afletam þaim skulam unsaraim
jah ni briggais uns in fraistubnjai
ak lausei uns af þamma ubilin

unte þeina ist þiudangardi jah mahts jah wulþus
in aiwins

Amen!

(Wulfila-Bibel 360)

Det var utmärkt gissat Rocky, det är Din tur.

Roccalas
Medlem
Inlägg: 26
Blev medlem: 28 juli 2005, 23:56
Ort: Kungsbacka

Inlägg av Roccalas » 28 juni 2007, 21:46

Minsann! :)

Ok, vet inte om detta är för lätt. Men, men...vad heter världens första till namnet kända författare? Och var levde han/hon?

Lars Törnqvist
Medlem
Inlägg: 407
Blev medlem: 4 december 2006, 11:01
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Lars Törnqvist » 29 juni 2007, 08:55

Enheduanna, som var dotter till kung Sargon och levde på 2300-talet f Kr. Hon levde i Akkad, ett kungarike i Mesopotamien.

Roccalas
Medlem
Inlägg: 26
Blev medlem: 28 juli 2005, 23:56
Ort: Kungsbacka

Inlägg av Roccalas » 29 juni 2007, 17:34

Finemang, så bra hade jag inte kunnat säga det själv! :) Din fråga, Lars!

Lars Törnqvist
Medlem
Inlägg: 407
Blev medlem: 4 december 2006, 11:01
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Lars Törnqvist » 1 juli 2007, 11:26

Vilket språk är den här texten skriven på?

Attimo heran bejäfom te manis, hiyunanis e hipulis. Kösömiko atans goloms lü heramasälun ad koedön jimön heremis, ad sufön jämpodi e semikna ad koedön jeifön okis. Ün nutim mans jeifoms okis lomo e bi nemödikans laboms balibi e mustagi okik, visitoy te heramasäluni ad koedön jimön heremi okik.

Güo voms visitofs jönasälunis. Usio golofs suvo ad koedön kölön heremi okas, ad koedön krugülükön okis dadulio, ad koedön kälön namis okas, u ad sufön jämpodi. I golofs usio ad remön kosmetamedis zesüdik anik.

Obo, golob te lü heramasälun ad koedön jimön heremi. Jeifob obi aldeliko lomo me jeiföm. Neai esteifülob jeifömi, ab viloböv steifülön oni, bi sob, keli gebob aldelo dolon obi. Semikna labob klieni ad no jeifön obi, ab if jonoböv obi su süt ko balib primöl sekü no-jeif dü dels tel u kil, atos gevonöv magädi nekäla vemik.

Användarvisningsbild
paulderfinne
Medlem
Inlägg: 467
Blev medlem: 11 juni 2007, 17:32
Ort: Osternohe/Tyskland

Inlägg av paulderfinne » 2 juli 2007, 11:02

Det är ett mycket märkvärdigt språk, kanske ett av de där konstgjorda språken som Esperanto? Fast det alldeles säkert inte är Esperanto själv! Det fanns ett par såna försök i slutet av 1800-talet. Minns bara inte vad de kallde sig själv.

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 2 juli 2007, 11:23

Volapük kanske ("world-speak").

Jens Yde
Medlem
Inlägg: 1221
Blev medlem: 1 maj 2006, 11:37
Ort: Danmark

Inlägg av Jens Yde » 2 juli 2007, 13:00

Det minder om finsk. Her er en engelsk-volapyk ordbog.

http://personal.southern.edu/~caviness/ ... ng-vol.htm

Användarvisningsbild
paulderfinne
Medlem
Inlägg: 467
Blev medlem: 11 juni 2007, 17:32
Ort: Osternohe/Tyskland

Inlägg av paulderfinne » 2 juli 2007, 13:08

Jens Yde skrev:Det minder om finsk.
nej, inte alls. Ingensomhelst vokalharmoni, slutar alldeles för ofta på kosonant, agglutineringen är för kort, inga dubbelkonsonanter....

Lars Törnqvist
Medlem
Inlägg: 407
Blev medlem: 4 december 2006, 11:01
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Lars Törnqvist » 2 juli 2007, 17:44

Volapük är rätt.

Hexmasters fråga.

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 2 juli 2007, 18:03

Tips för aspirerande alternativ-esperantister: Ska ni konstruera ett blivande världsspråk, se till att det låter bra. :) Lär av Tolkien; volapük låter mer som något en kommitté av klingoner och vogoner tagit fram.

Fråga: Varför är "de aderton" just så många?

Användarvisningsbild
paulderfinne
Medlem
Inlägg: 467
Blev medlem: 11 juni 2007, 17:32
Ort: Osternohe/Tyskland

Inlägg av paulderfinne » 3 juli 2007, 15:37

Ett ganska dumt svar vore: därför att Gustav III bestämde att de skulle vara så många. Men säkerligen vill Du veta varför han valde just detta tal. Säkerligen inte för att det är 3x6 :wink:

mao: Får man be om ledtråd

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 3 juli 2007, 15:48

:D G3:ans motivation finns på hemsidan deras. (Om någon har historiska belägg för en annan förklaring än den så blir det en guldstjärna!)

Användarvisningsbild
paulderfinne
Medlem
Inlägg: 467
Blev medlem: 11 juni 2007, 17:32
Ort: Osternohe/Tyskland

Inlägg av paulderfinne » 3 juli 2007, 16:10

Haha.. tänk om han hade vetat hur slarvigt rikssvenskarna nuförtiden uttalar det: "åårton". Det är inte mycket bättre än "tjugu" det. (Medan man i Finland naturligtvis ännu anväder sig av det ärovördiga
"aderton")

svaret ur http://www.svenskaakademien.se/litiumin ... tination=5

Redan i stadgarnas första paragraf fastslås att Svenska Akademien har 18 ledamöter. Det är känt att Gustaf III ursprungligen hade tänkt sig 20, hälften av antalet i Franska Akademien. Varför han slutligen stannade för 18 är inte helt klarlagt, men det finns en gammal uppgift om att han valde detta antal eftersom han ansåg att ordet "arton" vid högtidligt uttal ("aderton") var betydligt klangfullare än "tjugu".

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 3 juli 2007, 16:14

Men var "aa-der-tonn" högtidligt uttal även på den tiden? Fast det är en annan sak. (De slapp åtminstone att heta "tjoget" - alltid något.)

paulderfinnes fråga.

Låst