Någon som läst hans bok och kan komma med några rader?
Mvh.
Sverker Oredsson: Gustav II Adolf
Jag har bara skummat den, så några tvärsäkra omdömen om sakinnehållet undviker jag. Men några observationer:
1. Den bygger uppenbarligen uteslutande på tryckt material och bland de relativt få tryckta källorna märks en del som inte rör Gustav Adolfs liv, t.ex. Oscar II:s memoarer.
2. Boken har en viss historiografisk slagsida. De första 180 sidorna avhandlar tiden fram till beslutet att ingripa i 30-åriga kriget, ett avsnitt som dessutom är rikt på tillbakablickar, sidoblickar och blickar in i framtiden. Sid. 179-286 handlar sedan om tiden fram till kungens död. Därefter kommer 15 sidor med behandling av Gustaf Adolfs karaktär etc. Sedan kommer knappt 20 sidor om vad som hände sedan. Det hela avslutas sedan med Oredssons favoritämne, 35 sidor om eftervärldens syn på Gustav Adolf.
3. Oredsson har en negativ syn på Gustav Adolf och han lyckas t.o.m. klämma in sin specielle "favorit" Karl XII på ett hörn i samband med en jämförelse mellan Gustav Adolf och Alexander den store.
4. Slutklämmen är rätt "intressant": "Med en annorlunda syn på protestantism, fädernesland och krig är det naturligt med en annorlunda syn på Gustav II Adolf". Vilket jag antar betyder att Oredsson menar att en människa av idag bör vara negativt inställd till GIIA.
1. Den bygger uppenbarligen uteslutande på tryckt material och bland de relativt få tryckta källorna märks en del som inte rör Gustav Adolfs liv, t.ex. Oscar II:s memoarer.
2. Boken har en viss historiografisk slagsida. De första 180 sidorna avhandlar tiden fram till beslutet att ingripa i 30-åriga kriget, ett avsnitt som dessutom är rikt på tillbakablickar, sidoblickar och blickar in i framtiden. Sid. 179-286 handlar sedan om tiden fram till kungens död. Därefter kommer 15 sidor med behandling av Gustaf Adolfs karaktär etc. Sedan kommer knappt 20 sidor om vad som hände sedan. Det hela avslutas sedan med Oredssons favoritämne, 35 sidor om eftervärldens syn på Gustav Adolf.
3. Oredsson har en negativ syn på Gustav Adolf och han lyckas t.o.m. klämma in sin specielle "favorit" Karl XII på ett hörn i samband med en jämförelse mellan Gustav Adolf och Alexander den store.
4. Slutklämmen är rätt "intressant": "Med en annorlunda syn på protestantism, fädernesland och krig är det naturligt med en annorlunda syn på Gustav II Adolf". Vilket jag antar betyder att Oredsson menar att en människa av idag bör vara negativt inställd till GIIA.
-
Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Boken är behäftad med en rad problem, jag har försökt sammanfatta problemen i fyra punkter
1.Sverker Oredsson är mycket negativt inställd till Gustav II Adolf, något som starkt präglar boken. Jag får som läsare känslan av att målsättningen har varit att skriva en negativ biografisom ett slags motivikt till vad författaren anser var tidigare, heroiserande verk. Ilband verkar det som det mesta som kan tolkas negativt för GIIA har också lagts honom till last medan sådant som nyanserar bilden av Gustav Adolf undanhålls läsaren.
2. Källorna, precis som Ben påpekade så dominerar den tryckta litteraturen källförteckningen. Det är dessutom till största delen svensk litteratur som använts och jag saknar en rad viktiga utländska verk som berör ämnet. Tex Barbara Stadlers ” Pappenheim und die Zeit des Dreissigjährigen Kriges”, Radoslaw Sikoras ” Wojskowosc polska w dobie wojny polsko-szwedzkiej 1626-1629 : kryzys mocarstwa” , Robert Frosts ”The Northern Wars 1558-1721” och nyutgåvan av Robert Monros ” Monro, his expedition with the Worthy Scots Regiment called Mac-Keys” för att bara nämna några.
Någon notapparat finns inte, däremot finns det en kortfattad beskrivning av vilka källor som legat till grund för de olika kapitlen i kapitlet ”Dokumentation”. Vilket gör att det bara är svårt istället för omöjligt att försöka spåra vilka källor Oredsson stödjer sig på.
Bitvis så anväder sig Oredsson av märkliga ”källor”, i ett stycke så gör han ett omfattande citat ur en historisk roman som om det vore en fullgod källa. Jag undrar hur professor Oredsson hade agerat om en student eller doktorand hade gjort något dylikt i en uppsats eller avhandling.
3. Oredsson har märkbart begränsad kunskap om 1600-talets krig & krigsväsen något som ofelbart märks när han ger sig in i de krigiska delarna av Gustav II Adolfs historia (och de dominerade ju konungens vuxna liv). Detta är säkert en av orsakerna till de felaktigheter som dyker upp i punkt nr 4 nedan.
4. Vad gäller det faktamässiga innehållet så dras boken med en rad problem på det området, författaren kommer med slutsatser och påståenden som motsäger vad han själv skrivit tidigare i boken. Som är felaktiga då de inte stöds av de använda källorna eller som är märkliga tolkningar av källornas innehåll. Jag tänker ta upp exempel på felaktigheterna i ett separat inlägg.
Mvh
Daniel
1.Sverker Oredsson är mycket negativt inställd till Gustav II Adolf, något som starkt präglar boken. Jag får som läsare känslan av att målsättningen har varit att skriva en negativ biografisom ett slags motivikt till vad författaren anser var tidigare, heroiserande verk. Ilband verkar det som det mesta som kan tolkas negativt för GIIA har också lagts honom till last medan sådant som nyanserar bilden av Gustav Adolf undanhålls läsaren.
2. Källorna, precis som Ben påpekade så dominerar den tryckta litteraturen källförteckningen. Det är dessutom till största delen svensk litteratur som använts och jag saknar en rad viktiga utländska verk som berör ämnet. Tex Barbara Stadlers ” Pappenheim und die Zeit des Dreissigjährigen Kriges”, Radoslaw Sikoras ” Wojskowosc polska w dobie wojny polsko-szwedzkiej 1626-1629 : kryzys mocarstwa” , Robert Frosts ”The Northern Wars 1558-1721” och nyutgåvan av Robert Monros ” Monro, his expedition with the Worthy Scots Regiment called Mac-Keys” för att bara nämna några.
Någon notapparat finns inte, däremot finns det en kortfattad beskrivning av vilka källor som legat till grund för de olika kapitlen i kapitlet ”Dokumentation”. Vilket gör att det bara är svårt istället för omöjligt att försöka spåra vilka källor Oredsson stödjer sig på.
Bitvis så anväder sig Oredsson av märkliga ”källor”, i ett stycke så gör han ett omfattande citat ur en historisk roman som om det vore en fullgod källa. Jag undrar hur professor Oredsson hade agerat om en student eller doktorand hade gjort något dylikt i en uppsats eller avhandling.
3. Oredsson har märkbart begränsad kunskap om 1600-talets krig & krigsväsen något som ofelbart märks när han ger sig in i de krigiska delarna av Gustav II Adolfs historia (och de dominerade ju konungens vuxna liv). Detta är säkert en av orsakerna till de felaktigheter som dyker upp i punkt nr 4 nedan.
4. Vad gäller det faktamässiga innehållet så dras boken med en rad problem på det området, författaren kommer med slutsatser och påståenden som motsäger vad han själv skrivit tidigare i boken. Som är felaktiga då de inte stöds av de använda källorna eller som är märkliga tolkningar av källornas innehåll. Jag tänker ta upp exempel på felaktigheterna i ett separat inlägg.
Mvh
Daniel
-
Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Är det inte så att man i dag "ska" tycka att erövrarkungar är hemska och att vi ska be om ursäkt för vår stormaktstid? Oredsson skrev en debattartikel i Expressen i samband med nationaldagen. Kärnan i hans resonemang var väl ungefär så här:
Se på oss i Sverige. Vi har varit elaka. Vi har bråkat med alla och mest dumma har vi varit mot Polen och Danmark. Fy oss. Men så växte vi upp. Nu är vi jättebra på att inte kriga. Om nu vi, som har varit sådana elakingar, kan lära oss att inte kriga så finns det hopp i världen. De områden som är oroliga i dag kommer att bli bra. Om ett tag. För att vi har blivit det.
Personligen tycker jag att Peter Englunds "Ofredsår" fortfarande är det bästa allround-verket om 30-åriga kriget.
Se på oss i Sverige. Vi har varit elaka. Vi har bråkat med alla och mest dumma har vi varit mot Polen och Danmark. Fy oss. Men så växte vi upp. Nu är vi jättebra på att inte kriga. Om nu vi, som har varit sådana elakingar, kan lära oss att inte kriga så finns det hopp i världen. De områden som är oroliga i dag kommer att bli bra. Om ett tag. För att vi har blivit det.
Personligen tycker jag att Peter Englunds "Ofredsår" fortfarande är det bästa allround-verket om 30-åriga kriget.
-
Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Kanske det men det är en fråga som ligger närmare politiken än historien. Debattinlägget på expressen kan också tolkas som smygreklam för boken, Brunner körde ju med liknande metoder.
Ofredsår är en utmärkt bok men något heltäckande bok om 30ÅK är den knappast då den inte öht tar upp de första 12 åren av kriget. Däremot så ger den en bra men "kort" översikt över den svenska delen av kriget efter (särskilt efter 1632) med intressanta utflykter till de andra krigförande. 30ÅK är en så stor och komplicerad konflikt att det är svårt för en enskild bok eller författare att täcka in hela ämnet.
Mvh
Daniel
Ofredsår är en utmärkt bok men något heltäckande bok om 30ÅK är den knappast då den inte öht tar upp de första 12 åren av kriget. Däremot så ger den en bra men "kort" översikt över den svenska delen av kriget efter (särskilt efter 1632) med intressanta utflykter till de andra krigförande. 30ÅK är en så stor och komplicerad konflikt att det är svårt för en enskild bok eller författare att täcka in hela ämnet.
Mvh
Daniel
-
Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Nej, en så pass omfattande och komplicerad serie av konflikter som smälter samman till någon slags enhet är förstås svår att täcka in i en bok. Men jag dristar mig till att hävda att Ofredsår beskriver den svenska delen av konflikten på ett övergripligt och intresseväckande sätt.
Angående smygreklam så vill jag minnas att det på samma uppslag stod att artikeln var skriven av Sverker Oredsson, "aktuell med sin bok om Gustav II Adolf"...
Angående smygreklam så vill jag minnas att det på samma uppslag stod att artikeln var skriven av Sverker Oredsson, "aktuell med sin bok om Gustav II Adolf"...
-
medundersåte
- Medlem
- Inlägg: 517
- Blev medlem: 5 juni 2003, 15:07
- Ort: Vadstena
Re:
Otfried Czaika har recenserat boken i det senaste numret av Historisk tidskrift. Liksom Ben och Kapten_Gars så är han inte särskilt imponerad över vad Oredsson åstadkommit. Czaika frågar sig om denna "kronologiska och kompendieartade faktasamling" verkligen kan kallas för en biografi. Vidare så anser recensenten att Oredsson inte tar hänsyn till utvecklingslinjer som statsbildningen, konfessionaliseringen, religionskrigens typologi samt den tidens folkrätt. Särskilt noteras Oredssons negativa inställning till det lutherska där Gustav Adolfs åtgärder beskrivs som drakoniska medan motsvarande katolska kommer betydligt lindrigare undan. Slutligen konstaterar Czaika att beskrivningen av Gustav Adolf inte är ny utan endast en omformulering av kungen som "imperialistisk agressor" som fördes fram redan 1869.
Med tanke på att det är en publicerad recension så rör det sig om en riktig sågning.
Med tanke på att det är en publicerad recension så rör det sig om en riktig sågning.
Czaika nämner att Oredsson hämtat sin beskrivning av Wallenstein från Ricarda Huchs skildring av trettioåriga kriget. Det kanske är den boken som Kapten_Gars menar?Hexmaster skrev:Vad är det för roman?Kapten_Gars skrev:i ett stycke så gör han ett omfattande citat ur en historisk roman som om det vore en fullgod källa