1939 (filmen/serien)

[tyskaorden]

Köpte i helgen 1939 som nu kommit på DVD. Detta var en storsatsning från bla. SVT vid 50års minnet av krigsutbrottet 1989. Det handlar inte så mycket om själva krigsförloppet även om det finns med i bakgrunden utan mer om hur folk i Sverige levde med utgångspunkt i en familj som bor vid den norska gränsen. En sak som förvånade mig var att fadern i familjen mellan 40-50 år blir inkallad, vilket dock inte sonen och hans kompis ca 18-20 år blir.

[Ori]

En sak som förvånade mig var att fadern i familjen mellan 40-50 år blir inkallad, vilket dock inte sonen och hans kompis ca 18-20 år blir.

Min gissning: om fadern har gjort sin värnplikt så är han utbildad och kan börja tjänstgöra i princip direkt, medan de outbildade ungdomarna hade behövt åtminstone någon månads utbildning. I första omgångarna så bör man ha prioriterat soldater som kunde sköta de få vapen som fanns tillgängliga, naturligtvis borde ungdomarna kallas in så småningom när tid fanns för utbildning.

--
Jörgen

[tyskaorden]

En sak som förvånade mig var att fadern i familjen mellan 40-50 år blir inkallad, vilket dock inte sonen och hans kompis ca 18-20 år blir.

Min gissning: om fadern har gjort sin värnplikt så är han utbildad och kan börja tjänstgöra i princip direkt, medan de outbildade ungdomarna hade behövt åtminstone någon månads utbildning. I första omgångarna så bör man ha prioriterat soldater som kunde sköta de få vapen som fanns tillgängliga, naturligtvis borde ungdomarna kallas in så småningom när tid fanns för utbildning.

--
Jörgen

Där har du naturligtvis en poäng.

[sonderling]

Vad tyckte du annars om serien? Jag kommer ihåg att jag tyckte den var dålig men det var så länge sedan att jag inte minns exakt vad det var. Förmodligen så tror jag att det var min vanliga antipati mot anakronistiskt skådespeleri som störde mig. Dvs man agerar som om det var 1989 fast i 1939 års miljö.

Sonderling

[Gutekrigaren]

Det kan också ha varit så att pojkarna redan var "schemalagda" för grundutbildning (något senare) och att kostnaden i extraarbete och annat för att kalla in årskullen i förtid översteg nyttan.

Mvh Petter

[tyskaorden]

Vad tyckte du annars om serien? Jag kommer ihåg att jag tyckte den var dålig men det var så länge sedan att jag inte minns exakt vad det var. Förmodligen så tror jag att det var min vanliga antipati mot anakronistiskt skådespeleri som störde mig. Dvs man agerar som om det var 1989 fast i 1939 års miljö.

Sonderling

Nja som tidskildring är den väl egentligen rätt så kass, som du skriver uppför de sig som 1989års människor och inte som 1940-tals dito. Tror t.ex. inte att Helena Bergströms rollfigur skulle tagit det så lätt att bli ensam mor om hon verkligen tänkt som en 1940års kvinna.

[tyskaorden]

En tanke som slog mig nu när jag lyssnade på radion som hade en historisk återblick på motbokens avskaffande. Denna bok som borde ha varit mycket framträdande i restaurangmiljö vid denna tid, lyste med sin frånvaro.

[Lumber Jack]

En tanke som slog mig nu när jag lyssnade på radion som hade en historisk återblick på motbokens avskaffande. Denna bok som borde ha varit mycket framträdande i restaurangmiljö vid denna tid, lyste med sin frånvaro.

Nej, faktiskt inte. För att dricka på lokal krävdes inte motbok, däremot fanns det restriktioner om hur mycket man fick köpa vid varje besök. Två vita (snaps)och en brun (congac), vilket motsvarade 15 cl sprit och en cognac till kaffet, var vad man som man fick beställa per besök om man åt. Därutöver kunde man få sig något som hette lättgrogg med 2cl sprit i ett gammalt hederligt groggglas, rejält utblandat med andra ord. Vin var det ingen restriktion alls på under motbokstiden, är dock osäker på hur det var just under kriget med det, fast vin var svindyrt på restauranger så det var inget alternativ för de allra flesta. Det är förresten från motbokstiden "Krogrundan" härstammar, efter att ha druckit sin kvot knatade man vidare till nästa etablissemang.

Under kriget så förändrades dryckesvanorna för svenskarna. Skattehöjningar och sämre ekonomi medförde en minskning av drickandet under de första åren. Under 1942 förbättrades dock köpkraften för svenskarna, men det fanns ytterst lite att handla då det mesta var ransonerat och ransonerna ytterst små. Sverige stod faktiskt väldigt nära en ren försörjningskris då. Men sprit fanns det gott om på krogarna och svenskarna plöjde ned sina pengar på krogliv. Spritförsäljningen minskade på Systembolaget, men ökade markant på krogarna. Krogsvängssupandet gav klara avtryck i statistiken under 1942-44 då antalet gripna för fylleri, förargelseväckande beteende och våld mot tjänsteman ökade.

Filmen då? Ja, nu har jag ju inte sett den sedan den gick på Bio, men då gillade jag den i alla fall. Helt OK undehållning, hur skådespelandet var minns jag direkt inte. Men jag kommer att köpa filmen. Var det inte Brasse som skrev manuset, baserat på brev från vanliga svenskar om deras upplevelser av kriget?

Vill ni se en uppvisning i bedrövligt skådespel så kolla då in Någonstans i Sverige, nu snackar vi bedrövligt!

[tyskaorden]

En tanke som slog mig nu när jag lyssnade på radion som hade en historisk återblick på motbokens avskaffande. Denna bok som borde ha varit mycket framträdande i restaurangmiljö vid denna tid, lyste med sin frånvaro.

Nej, faktiskt inte. För att dricka på lokal krävdes inte motbok, däremot fanns det restriktioner om hur mycket man fick köpa vid varje besök. Två vita (snaps)och en brun (congac), vilket motsvarade 15 cl sprit och en cognac till kaffet, var vad man som man fick beställa per besök om man åt. Därutöver kunde man få sig något som hette lättgrogg med 2cl sprit i ett gammalt hederligt groggglas, rejält utblandat med andra ord. Vin var det ingen restriktion alls på under motbokstiden, är dock osäker på hur det var just under kriget med det, fast vin var svindyrt på restauranger så det var inget alternativ för de allra flesta. Det är förresten från motbokstiden "Krogrundan" härstammar, efter att ha druckit sin kvot knatade man vidare till nästa etablissemang.

Under kriget så förändrades dryckesvanorna för svenskarna. Skattehöjningar och sämre ekonomi medförde en minskning av drickandet under de första åren. Under 1942 förbättrades dock köpkraften för svenskarna, men det fanns ytterst lite att handla då det mesta var ransonerat och ransonerna ytterst små. Sverige stod faktiskt väldigt nära en ren försörjningskris då. Men sprit fanns det gott om på krogarna och svenskarna plöjde ned sina pengar på krogliv. Spritförsäljningen minskade på Systembolaget, men ökade markant på krogarna. Krogsvängssupandet gav klara avtryck i statistiken under 1942-44 då antalet gripna för fylleri, förargelseväckande beteende och våld mot tjänsteman ökade.

Filmen då? Ja, nu har jag ju inte sett den sedan den gick på Bio, men då gillade jag den i alla fall. Helt OK undehållning, hur skådespelandet var minns jag direkt inte. Men jag kommer att köpa filmen. Var det inte Brasse som skrev manuset, baserat på brev från vanliga svenskar om deras upplevelser av kriget?

Vill ni se en uppvisning i bedrövligt skådespel så kolla då in Någonstans i Sverige, nu snackar vi bedrövligt!

Tack för att du redde ut detta, dock nämnde de att starköl fick man köpa på apoteket mot recept.

Jo det stömmer att det var Brasse som skrev manus.

[B Hellqvist]

Jag har börjat kolla igenom filmen, och har sett fram till det att Annika anländer till Stockholm. Några reflektioner över en del tabbar och andra konstigheter under de första 44 minuterna:

- I början av filmen ringer kyrkklockorna, och larmar att kriget börjat (invasionen av Polen 1 september 1939). Flickorna som är ute och cyklar möter ett större antal inkallade på väg till mobilisering. Hur kan de ha samlats medan klockorna fortfarande ringer, och dessutom börjat marschera till mobplatsen?
- Trots att filmen utspelar sig i Värmland (Torsbytrakten), talar inte en käft med värmlandsdialekt.
- Ett antal tyska bombare gör en överflygning under en aprilnatt (?). Det rör sig om åtminstone 18 Heinkel 111:or. De enda He111 som förekom i större antal i Norge vid den tidpukten tillhörde Kampfgeschwader 26, ett torpedbombarförband som var förlagt till Stavanger vid norska kusten. Vad de hade att göra över Värmland är ett mysterium...
- En annan märklighet är att Hans Zetterberg (?) vid en diskussion försommaren (?) 1940 talar om att Sverige ska ha låtit tysk trupp få färdas genom Sverige för att falla norrmännen i ryggen. Detta stämmer inte, med undantag för ca 200 man som under falska förespeglingar tilläts åka till Narvik, något som knappast kan ha varit allmänt känt vid den tiden.
- Annikas far hör till det förband som var med om färjeolyckan på Armasjärvi 24/10 1940. Vad en värmländsk bonde som rimligtvis borde hört till I2 hade att göra på en färja som skeppade soldater från Ing3 får man väl fråga manusförfattaren om...
- När Annika anländer till Stockholm ropar en tidningspojke ut nyheten om sprängningen av jagarna i Hårsfjärden 17/9 1941. På tåget har man kunnat se de berömda "En svensk tiger"-skyltarna - men de introducerades i samband med att man sparkade igång "En svensk tiger"-kampanjen 21/11 1941.

Men allt är inte fel. Man har lyckats med en del detaljer, som att de tyska soldaterna som skjuter en flyende norrman har uniformer hörande till ett polisförband. En massa annat stämmer också bra, som att brittiska spärrballonger började driva in hösten 1940. Jag återkommer när jag sett en bit till av (eller hela) filmen.

[B Hellqvist]

Kollat en bit till, och på det hela taget tycker jag att man har lyckats väl med att fånga hur det såg ut i Stockholm under tidigt 40-tal. En del saker är lite väl tillspetsade, som den nazistiske kökschefen. De rena tabbarna är få: en helikoptermed som syns när tåget kör genom vinterlandskapet (59 minuter), och mötet med ett par amerikanska flygare försommaren 1942 (flera månader före att 8th Air Force gör sina första flygningar från Storbritannien och mer än ett år innan de första amerikanska flygarna interneras i Sverige; ännu en märklighet är att kaptenen har ett märke på höger ärm som anger att han tillhör Far East Air Force, alltså inte ens 8th AF). Sedan så kan man konstatera att Helena Bergström inte kan gå i högklackat...

[B Hellqvist]

Har kollat igenom resten av filmen...

---=SPOILERS=---

Den andra halvan av filmen ägnas mest åt Annikas äktenskapliga bekymmer. Bengt genomgår en inte särskilt trovärdig eller förklarad förvandling från gullig pojkvän till tyrannisk äkta man. Kriget lunkar på, och radionyheterna står för de flesta tidsmarkörerna. De sovjetiska bomberna över Stockholm 22/2 1944 är med, och på det hela taget så är filmen egentligen en samling episoder som nödtorftigt hålls ihop av storyn om Annikas havererande äktenskap och hennes relationer till sin familj. Filmen slutar med att Annika lämnar Bengt samma dag som freden bryter ut i Europa, och den sista scenen visar henne i det fredsfirande myllret på Kungsgatan 7/5 1945.

---=SLUT PÅ SPOILERS=---

Filmens styrka ligger i den oftast minutiösa skildringen av Sverige under kriget. Miljöer och personer ser trovärdiga ut, medan själva storyn känns ganska banal. Annika är en rätt så blek person, och låter sig mest föras med av händelserna. Med en mer drivande och engagerad huvudroll med ett annat öde hade filmen fått en annan ton. "1939" är inte utan förtjänster, men jämfört med Lars Molins "Tre kärlekar" så står den sig slätt (lustigt nog så spelar Ingvar Hirdwall bondepatriarker i båda filmerna). Filmen är sevärd, men knappast någon klassiker.

[King Kong]

Såg filmen häromdan på en av TV 4s kloner...

Gillade den inget vidare när jag först såg den typ 1990 eller nått, men då var man en liten spoling och den står sig bättre nu när man vuxit upp lite

Se den - den är bra!

[Glenn Lauritz Andersson]

1939 är en av mina svenska favoritfilmer, eftersom jag gillar tidsstämningen, detaljerna och musiken. Liksom skådespeleriet.

Dock har den sina brister och personligen anser jag att bristen ligger i den första delen, FÖRE Annika kommer till Stockholm.
Min främsta kritik mot filmen är att man velat få med alldeles för mycket och på något sätt haft som ambition att krämma samtliga element under krigsåren in i en och samma film, och många av dem är helt irrelevanta för filmen.

Bland de partier som jag anser fullständigt patetiska och som inte fyller någon som helst funktion i filmen är:
-- den oerhört löjliga episoden med spärrbalongen
-- Haralds svarta börs-affärer
-- jakten på grisen (hellöjligt!)

Förutom dessa partier så tycker jag även att hennes kusins kopplingar till kommunisterna känns "väl mycket".
Kort sagt, om filmen brister i trovärdighet så är det för att man har velat ha med för mycket.

Enligt min mening så lyfter filmen rejält när Annika flyttar till Stockholm. Först här börjar det bli en bra story, och jag anser också att tidsskildringen av andra världskrigets Stockholm är oerhört skickligt gjord, med spårvagnarna, interiör-och exteriörmiljöer etc.
Två tredjedelar av det som händer dessförrinnan kunde med lätthet ha redigerats bort och på så sätt kunde också filmen ha begåvats med en mer normal längd.

(Om det är något jag tycker är ett minus i den andra halvan så är det Helena Bergströms lite jobbiga, överdriva karaktär [varför spelar hon alltid samma roll?])

Jag håller för övrigt definitivt inte med signaturen Hellqvist.
jag anser att Per Morbergs skådespelarinsats är ypperlig - en av de bästa jag sett i svensk film, och jag får nog säga att Annikas "äktenskapsproblem" säger mycket mer om tidandan än om de löjliga, tröttsamma - och oerhört ytliga - skildringar av kriget som flimrar förbi på den värmländska landsbygden. Bara en fanatisk WWII-fantast kan överhuvudtaget finna den första halvan av filmen relevant. Själv anser jag att denna första halva av filmen är rent nonsens och inte det minsta trovärdig.
News flash - det är inte en film om andra världskriget utan en film som velat sklidra den generella tidsandan under 40-talets Sverige (och för många svenskar så var kriget mycket avlägset).

Hade det inte varit för första halvan, så hade filmen fått en femma i betyg. Nu får den en svag fyra (att den ändå får en svag fyra är på grund av det oerhörda jobb man lagt ner på skådespeleriet, miljöskildringarna och på den suveräna musiken).

[B Hellqvist]

Jag håller för övrigt definitivt inte med signaturen Hellqvist.
jag anser att Per Morbergs skådespelarinsats är ypperlig - en av de bästa jag sett i svensk film, och jag får nog säga att Annikas "äktenskapsproblem" säger mycket mer om tidandan än om de löjliga, tröttsamma - och oerhört ytliga - skildringar av kriget som flimrar förbi på den värmländska landsbygden. Bara en fanatisk WWII-fantast kan överhuvudtaget finna den första halvan av filmen relevant. Själv anser jag att denna första halva av filmen är rent nonsens och inte det minsta trovärdig.

Jag har inget emot Morbergs skådespeleri - det är rollen som är illa skriven, där hans svartsjuka och sadism inte får någon trovärdig förklaring. Vad gäller den första halvans episodiska karaktär, beror detta på att man under manusarbetet hade uppmanat "vanligt fôlk" att bidra med sina minnen från beredskapen, och det är nog detta misch-masch som lyser igenom.