En svensk film om våra krig som vi vill se filmad.

[commuter]

Antar att vi inte gillar samma filmer så ag lägger ner. Antar du gillade snapphanr som var bland det fånigaste jag sett. Kan ju alltid hoppasatt det görs en film o hur Gurra Vasa missar tunnelbanan och därmed stockholms blodbad.

Nämn nån du tyckte var bra då? För mig är inte miljön primär när jag tittar på film - den är en bakgrund, ett sätt att skapa miljö, och emellanåt funkar både rena felaktigheter och anakronismer alldeles utmärkt för ätt förhöja underhållningsvärdet. Är det någorlunda rätt är det naturligtvis bra, men är det inte direkta vansinnigheter kan jag leva med det.
Men säg nån? Du gillade ju Lonesome Dove - hakade du inte upp dig på de uppenbara felaktigheterna där?

[Magnus Lindström]

Filmen Lonesome Dove hävdar aldrig att den bygger på en sann historia (har inte läst boken). När det gäller snapphanar vet jag inte var jag ska börja, sagan om ringen som utspelar sig i skåne?

[Magnus Lindström]

Jag kan gillar filmer som järnkorset och en bro för mycket trots fel när det gäller detaljer.Men i de fallen försöker man i allafall. Slaget om England är väl i en klassför sig när det gäller att försöka, man sågar av vingar och minskar antalet rotorblad trots att det är dierkt livsfarligt. Detsamma kan inte sägas om en film som braveheart t.ex. där man istället har en idé och krystar in historia på något sätt.

När det gäller äventyrshistorier som indirekt bygger på historia så är tre hårfagra män och den menlöse mohicanen rena våldtäkterna på klassiska historier. Det jag inte gillar är när man ska rida på historia eller en klassisk historier för att framföra någon egen mysko idé. Vill man skapa så skapa faan någonting eget. Det skulle behövas lite copyrights på histira också.

Man mår ju illa när man hör personer säga "måste ha varit häftigt att leva under "sista mohicantiden"" efter att ha sett den menlöse mohicanen. Men allt detta hör inte hemma här det rör klassiska äventyrshistorier.

Om jag ska sammanfatta snapphanar så är det inte bara de historiska felaktigheterna (som tydligen ska göra en film bättre) utan det är dåligt skådespeleri och en historia som hör hemma i såpoperavärlden om ens det, såpoperor kan vara rätt fängslande. Enda anledningen att man gluttade på snapphanar var ju för att se vad Tuva uträttade efter med besvikelse ha sett vad SVT kom upp med. Jag har ändå försvarat deras dokumentär om samma ämne lite.

[mattep74]

Jag måste erkänna att jag trodde Braveheart visade slagen som de verkligen gick till och när jag sedan var på biblan så ville jag veta mer och läste då en bok som behandlade William Wallace och det första slaget mot engelsmännen vid Stirling Bridge. Kan man inte 100% hur slagen såg ut så är filmerna en bra inledning och sen kan man skaffa en bok och läsa hur slagen verkligen gick till. Innan jag läste Poltava av P Englund så trodde jag slaget gick till som i miniserien Peter den store. Svenskarna fastnar på små fort och kavalleriet anfaller i flanken och gör att de flyr

[Magnus Lindström]

Det underliga är väl att de väljer att behålla namnet på slaget varför inte byta ut det också?? Vid Stirling Bridge anfaller skottarna en oorganiserad motståndare. Som jag sagt tidigare så kunde de ju ha gjort "häftiga" vattenscener där tarzan kastar britter över axlarna samtidigt som sminket rinner. Det var vid Fallkirk Wallace höll sig på defensiven med långa tandpetare och vi vet ju alla hur det gick där. Det är ju som att man skulle göra en film om Waterloo där Wellington vinner genom att han fäller träd över fransmännen i en skog någonstanns. Men du påpekar ju också det som upprör mig med sånna här filmer, många tror att det är sanning, inte många går och lånar en bok.

[real parakeet]

Efter att ha läst "Röde Orm" som talbok inser jag att jag hemskt gärna skulle vilja se denna bok som en film. Boken var en lång och utdragen njutning från början till slut. Men det blir nog svårt att fånga "känslan" i bokens språk.

Och så det där med att ändra på historien... ju längre tillbaka en händelse utspelade sig, desto mindre känsligt tycker jag att det blir att ändra lite på ordningen i hur saker hände. Att det sedan inte finns någon anledning till att ändra på saker, verkligheten är ju oftare mer spännande än dikten, är dock en annan femma. Kort sagt så spelar några hundra år före eller efter en viss händelse för 2000 år sedan mindre roll än lika många hundra år före eller efter en händelse på 1700-talet. Fel form på skölden i en film om romare är inte samma fel som att engelska rödrockar landstiger i Normandie 1944. Sedan finns det ju de som tror att allt de ser på film är sant. Jag har en kollega som bygger sin verklighetsuppfattning på amerikanska actionfilmer, men dessa personer kommer ändå inte att kunna ta till sig en historiskt korrekt film. För dessa personer handlar en film bara om att få en stunds förströelse. Och det gör det för mig också i många fall.

Men "Röde Orm" som film... det hade smakat fågel!!!

[millgard]

Armfeldts norska fälttåg.

1808-1809 års krig.

"Hemmaläget" i Sverige 1703-1718, dvs hur livet tedde sig för folket därhemma när byarna alltmer tömdes på manfolk och hur man överlevde. Särskilt i de finska delarna och Norrland.

1867-1868 års nödår.

Kalla kriget och dess påverkan på det lilla landet i norr - ekonomiskt, politiskt och socialt.

[cats]

Kalla kriget och dess påverkan på det lilla landet i norr - ekonomiskt, politiskt och socialt.

Utmaningen ligger i att hålla publiken vaken i biostolarna

[Dûrion Annûndil]

Jag håller med tidigare Sgt 83 Pluton om att slaget vid Brunkeberg borde filmatiseras. Det finns mycket att göra drama av där, eftersom det närmast är ett slag mellan olika fraktioner av svenskar - adliga upprorsmän, och kungatrogen adel. Gott om tillfällen till personer som slits mellan lojaliteter och drabbas av personliga sorger alltså.

Mvh -Dan

[Psilander]

Det underliga är att vi har en så rik historia, men dät är ingen som kan/vill utnyttja den till bra filmer eller TV-serier, eller vänta bara tills Mel Gibson får tag i Gustav Vasas äventyr i Dalarna. Allt från Söaget vid Femern till kalla krigets slut har varit rätt dramatiskt i Sverige, men historia har ju dortfarande en skamstämpel på sig. Vi får hoppas att Arn filmerna lyfter av den blöta ångestfilt Ingmar Bergman lade över Svensk film.

[Gutekrigaren]

Allt från Söaget vid Femern till kalla krigets slut har varit rätt dramatiskt i Sverige

Håller med. Men andra länder har också dramatisk historia, vilket ju dina exempel visar. Det hade inte blivit något Fehmarn utan Danmark.

historia har ju dortfarande en skamstämpel på sig.

Que? Detta rikt besökta forum, populariteten i TV-serier om svensk historia samt mängden historiska tidskrifter i min mataffär talar emot den bilden.

Mvh Petter

[Psilander]

jo, men jag upplever att historia, men framförallt militärhistoria är något fult i "officiella" Sverige, även om det i praktiken är mycket populärt bland allmänheten, tyvärr har nog inte historievågen drabbat svenska filminstituetet och andra "kulturarbetare", man tycker ju att intresset borde ha renderat i fler och bättre filmer än Tre Solar och Snapphanar. Det är ofta man ser tidningskrönikor mm där tex SMB framställs som en grupp krigshetsande pojkboksromantiker förklädda till äldre gentlemen..

När jag läste retorik 2001 så var det två saker man inte fick ta upp eller refera till i sina tal för vara trovärdig i Sverige, det var Gud och historia äldre än hundra år. Tyvärr så lever nog den mentaliteten kvar, nog mycket beroende på att den delen av historien varit mycket förknippad högerkrafter och storsvenskhet och inte den barkbrödsromantik som omhuldas så av kulturkretsarna i Sverige.

[tryggve]

jo, men jag upplever att historia, men framförallt militärhistoria är något fult i "officiella" Sverige, även om det i praktiken är mycket populärt bland allmänheten, tyvärr har nog inte historievågen drabbat svenska filminstituetet och andra "kulturarbetare", man tycker ju att intresset borde ha renderat i fler och bättre filmer än Tre Solar och Snapphanar. Det är ofta man ser tidningskrönikor mm där tex SMB framställs som en grupp krigshetsande pojkboksromantiker förklädda till äldre gentlemen..

När det gäller film så är det väl ffa bra manus och kapital som är det eviga problemet. Men när det gäller film specifikt insnöad på svensk militär historia/svenska krig så anses väl den svenska marknaden helt enkelt för liten för det. Och det med största rätta, skulle jag tro. Man frågar sig nog knappast om det skulle bli för kontroversiellt eller ej att filma det, problemet är nog snarare att alls få ihop finansiering i första rummet.

Att Arn ska filmas med den (vad jag vet?) största budget som svensk film någonsin haft tyder väl dock på att historievågen i högsta grad påverkar "kulturarbetare" i Sverige?

[Psilander]

Arn är som jag sa, första större historiska film i Sverige på mycket länge, hoppas den vänder trenden.De senaste svenska filmåren har varit katastrofala.

[tryggve]

Arn är som jag sa, första större historiska film i Sverige på mycket länge, hoppas den vänder trenden.De senaste svenska filmåren har varit katastrofala.

Arn har ju fördelen att bygga på en mycket framgånsrik bokserie, vilket väl gör att man är beredd att satsa mer pengar på den. Hoppas att den större budgeten gör att det faktiskt blir en bättre film. Som du säger kanske det väcker intresset för ytterligare filmer om det går bra.

Någong tidigare pratade om "Röde Orm", var inte Hans Alfreddsson involverad i en rätt långt gången plan på att göra film av detta verk?
EDIT: verkar som om man planerade att göra TV-serie av det, men att det föll p g a för stora kostnader.