Snapphanars efterdyningar

Ben · Inlägg av **Ben** » 28 februari 2007, 19:30

2. När kom transporten till Loshult?

Liljenbergs kronologi för förspelet är denna ("Ett blad ...s, 104):

Söndagen den 9 juli 1676: Peder P. håller patriotiskt brandtal på Osby kyrkbacke.

Ca 10 juli: Han och hans fem medhjälpare beger sig till kungliga lägret i Landskrona.

Ca 11-12 juli: Det förs förhandlingar i Landskrona.

Tidigast den 13 juli: Delegationen når Göinge. Brev går ut i området.

Söndagen den 16 juli: Breven läses upp för allmogen.

Vårdkasar tänds

Söndagen 23 juli: Ett väldigt folkuppbåd samlas på tingsplatsen i Broby

25 juli: Transporten anfalles vid Loshults kyrka (ska väl vara den 24)

Här finns då en rad egendomligheter:

A. Bönderna tar sig från Osby till Landskrona på ett dygn, en mycket stark prestation även om de red.

B. Det bedrivs förhandlingar i Landskrona, men allt man får med sig är ett fåtal danska soldater.

C. Dessa danskar "dräller omkring" i Osbytrakten i nästan två veckor innan det smäller.

D. Det skickas ut brev och tänds vårdkasar, men de svenska soldaterna i Loshult anar inte någonting.

Ett annat problem är så här beskrivs skeendet inte alls i handlingarna från 1684, refererade av Edvardsson i "Loshultskuppen 1676". På s. 40 berättar Måns i Genastorp att han hade fått besked att ansluta "vid bron", alltså vid Hönjarum. På samma sida berättar nämndemannen Håkan Håkansson i Glimåkra att de sedlar som gått runt i socknen hade talat om att möta upp vid Marklunda eller Hönjarum. Pehr Björnsson i Västra Genastorp talar också om ett sammanträffande vid Hönjarums bro. Också Nils Svensson i Hästveda (s. 62) anger att han fått besked att möta upp vid Hönjarum.

Intrycket blir onekligen att Liljenbergs lätt extatiska skildring måste tas med flera nypor salt. Reste delegationen verkligen till Landskrona måste resan ha tagit längre tid än en dag. Förberedelserna kan rimligen heller inte ha hållit på i över 10 dagar.

Det egendomliga är att ingen tycks ha försökt fastställa när den svenska transporten kom till Loshult. Kom den t.ex. dit den 20 stod den rimligen mycket långt från Loshult den 9 juli och då blir hela Liljenbergs upplägg omöjligt. Kom den däremot dit redan den 8 juli blir hans upplägg mer logiskt, även om det blir svårt att förstå varför kuppförberedelserna i så fall tog mer än två veckor. Den känsla jag får är att hela förspelet måste tryckas ihop avsevärt och att t.ex. uppbådandet av allmogen skedde med bara några enstaka dagars varsel.

Roback · Inlägg av **Roback** » 28 februari 2007, 20:02

Det egendomliga är att ingen tycks ha försökt fastställa när den svenska transporten kom till Loshult.

Två vittnesmål (Edvardsson s. 134 och 138) från den småländska sidan kan kanske ge någon ledtråd:

Anders Jonsson i Ållekulla i Loshult som 1676 bodde i Småland fick frågan om

vad tid de plåtar voro anno 1676 framkört till Loshult? Svarade: Är komna som han minns Jacobi dag till Loshult och ditkört av småländske bönder vilka kommo nordan ifrån (...)

Anders Olsson, också i Ällekulla (eller Ållekulla, trycket i boken är dåligt) vittnade att han:

Intet samma dagen [plåtarna blev ditkörda] som var på en fredag, men söndagen därefter var han uti Loshult hos kaptenen som var därhos kommenderad (...)

Ben · Inlägg av **Ben** » 28 februari 2007, 20:27

Jacobi dag var tisdagen den 25 juli.

Anders Olsson (s. 138 ff.) är intressant. Enligt honom kom plåtarna till Loshult på fredagen och låg där till på tisdagen. På tisdagskvällen kom fienden.

Det skulle betyda att kuppen gick av stapeln tisdagen den 25 juli och att plåtarna hade kommit till Loshult fredagen den 21.

Roback · Inlägg av **Roback** » 28 februari 2007, 20:47

Att kuppen skedde eftermiddag/kväll den 25 styrks av nämndemannen Nils Sonesson i Knislinge som vittnade att Per Christensen tillsammans med det danska partiet kom till honom en tisdagsmorgon och hade sagt:

Du skall följa med oss till Loshult, där skall Du få fett byte. Och vill Du intet följa med oss, då skall vi rätt nu skjuta Dig ihjäl och lägga Dig som en svensk skälm (Edvardsson s. 132)

f.ö. så blir det alltmer tydligt, efter att ha läst protokollet ett par varv nu, att Peder Pedersen d.ä från Hönjarum inte av något vittne nämns som delaktig i själva plundringen den 25 juli. Det kan inte bero på att han fått pardon. Flera andra som fått pardon omtalas nämligen i samband med själva plundringen.

Undrar vad det beror på?

Ben · Inlägg av **Ben** » 28 februari 2007, 20:54

Jag får intrycket att alltsammans måste tryckas ihop tidsmässigt. Kom plåtarna till Loshult först den 21 kan rimligen inte kuppförberedelserna ha börjat redan den 9 juli. Lika dubiös blir resan till Landskrona, diskussionerna där, hemfärd med några danska soldater, budkavlar och vårdkasar etc. etc.

Väsentligt sannolikare blir det man ca den 20 fick veta att plåtarna är i närheten. Någon/några begav sig då iväg för att hitta danska trupper, måhända i riktning Landskrona där man ju visste att danskarna fanns. En mindre dansk styrka har påträffats på vägen mot Landskrona, ett par dagar efter avfärd. Då har det sänts ilbud till hemorten och det har där gått ut brev om att möta den danska truppen och de återvändande delegaterna vid några bestämda platser. Vid danskarnas ankomst till dessa utpekade platser har bönder anslutit sig.

Ett problem blir förstås bonden i Benarp som ska ha hittat danska högkvarteret i Vä. Frågan är om det fanns några danskar i Vä så tidigt så att man hade anledning att leta där, speciellt som Karl XI ju låg i Kristianstad till den 23.

Roback · Inlägg av **Roback** » 28 februari 2007, 20:57

Också Alf Åberg är ute och cyklar kronologiskt. Enligt honom hade vagnarna blivit stående i Loshult på grund av den snabba svenska reträtten efter danskarnas landstigning i Råå. Rykten började gå om lasten "i hela Göinge". Därför beger sig "i början av juli" sex bönder från Osby och Loshult till danskarna i Landskrona. (Snapphanarna s. 89-90)

Ben · Inlägg av **Ben** » 28 februari 2007, 21:05

Roback skrev:Att kuppen skedde eftermiddag/kväll den 25 styrks av nämndemannen Nils Sonesson i Knislinge som vittnade att Per Christensen tillsammans med det danska partiet kom till honom en tisdagsmorgon och hade sagt:

Du skall följa med oss till Loshult, där skall Du få fett byte. Och vill Du intet följa med oss, då skall vi rätt nu skjuta Dig ihjäl och lägga Dig som en svensk skälm (Edvardsson s. 132)
f.ö. så blir det alltmer tydligt, efter att ha läst protokollet ett par varv nu, att Peder Pedersen d.ä från Hönjarum inte av något vittne nämns som delaktig i själva plundringen den 25 juli. Det kan inte bero på att han fått pardon. Flera andra som fått pardon omtalas nämligen i samband med själva plundringen.

Undrar vad det beror på?

Och i samma vittnesmål sägs att Per Christenssson var från Knislinge. Alltså var inte heller han en Osbybo.

Att det danska partiet kom till Knislinge (rimligen på morgonen den 25) är också intressant. Det gör att det "luktar" mer och mer Kristianstadtrakten snarare än Landskrona om utgångspunkten. Det trycker också ihop hela skeendet.

Ben · Inlägg av **Ben** » 28 februari 2007, 21:06

Roback skrev:Också Alf Åberg är ute och cyklar kronologiskt. Enligt honom hade vagnarna blivit stående i Loshult på grund av den snabba svenska reträtten efter danskarnas landstigning i Råå. Rykten började gå om lasten "i hela Göinge". Därför beger sig "i början av juli" sex bönder från Osby och Loshult till danskarna i Landskrona. (Snapphanarna s. 89-90)

Hela historien, sett till hur den beskrivits i litteraturen, blir mer och mer märklig.

Ben · Inlägg av **Ben** » 28 februari 2007, 21:25

Att Fabricius fått alltsamman om bakfoten visas tydligt av det här ("Skaanes overgang...", III, s. 34):

En måned efter overfaldet i Loshult, 17 september, sluttede de samme to sogne, Osby og Loshult, på initiativ af Virestad i Småland en saerlig fred med dette sogn".

En månad efter Loshultskuppen - andra halvan av september. Sedan pratar han om att de danska soldaterna kom från lägret vid Kristianstad, att de vände tillbaka dit och att den danske kungen vid det tillfället fick ett stycke av Karl XI:s tält. Allt passar bra - om kuppen hade gått av stapeln ett par veckor in i augusti.

Ben · Inlägg av **Ben** » 1 mars 2007, 17:05

En helt annan och lite rolig detalj. Jag bläddrade som hastigast igenom ett par volymer i serien "Lunds stifts herdaminne"(den moderna utgåvan). Tyvärr glömde jag anteckna vilken präst det handlade om, men det kan ha varit den bekante Sthen Jacobsen i Kågeröd. Nåväl, prästen hade problem med sin klockare som på olika sätt visade sig uppstudsig. Ett av klockarens "hyss" hade varit att i ett papper placera egenhändigt tillverkade exkrementer och lämna över paketet till prästen med orden: "Här är ett brev från svenskarna på Knutstorp".

Roback · Inlägg av **Roback** » 1 mars 2007, 17:43

Nu har jag vridit och vänt på inläggen i den här tråden som handlar om Loshultskuppen, lusläst hela protokollet, m.m. och hela tiden dyker filmen ”Kellys hjältar” upp i min skalle. Ni vet, den där en liten ihoprafsad grupp amerikanska soldater i slutet av Normandiekampanjen (måste det väl vara?), utnyttjar ett rykte, ett militärt maktvakum och slår till mot tyskarnas guldreserv.

Tidschemat är som Ben påpekat väldigt tajt och är det en slump att Loshultskuppen sker två dygn efter att den svenska armén retirerat österut?

Även om Fabricius är lite vilse i tid och rum så undrar jag om det inte ligger en hel del i hans kommentar om Loshultskuppen:

”Loshultsaffaeren” har i og for sig intet med politik at gøre; den er kun et almindeligt røveri, saerlig barokt, fordi man finder skånske og svenske bønder i lige grad indviklede. (Fabricius III s. 34)

Ben · Inlägg av **Ben** » 1 mars 2007, 17:58

På sidan 169 i "Sanningen om snapphanelögnen" gör Sixten S. en märklig tolkning:

I Danmark tolkades bränningen av Örkened som inledning till Skånes utplåning och 18 maj skrev generalkonsulatet (sic) i Köpenhamn ett plakat till Skånes invånare:

"Eftersom vår KM till Danmark och Norge av omtanke om samtliga invånare uti Skåne, allranådigast har tagit uti consideration, och tanke, att det vill falla omöjligt, när högst bemälte HKM.s egen och den svenska armén kom där uti landet att campera, sådan order att hålla, det lantmannen och de som ej i fästningarna bo, kunde vara bevarade men mera frukta, att de förmedelst den stora mängd krigsfolket, som utav åtskillliga främmande nationer består, helt skulle vara ruinerade och ödelagda, HKM och ogärna haver måtte förnummet, att HKM av Sverige, skall hava beslutat, landets inbyggare, så många som överkomma kan, till Sverige att låta hänföra och landet helt ödelägga, vilket oförbegängligt vill förorsaka, att de fattiga inbyggarna som då blir kvar; må lida brist på vad till livets uppehåll fordras, så har KMT funnit för gott att samtliga invånare, vare sig adel, präster, borgare och bönder här omgående att varnas, att de inom 4 eller 5 veckors förlopp med folk, barn, kreatur och gods hit till Själland sig begiver. Därefter haver de sig själv att tillräkna sig den skada och oläglighet som kan tillfogas av förestående fälttåg."

Danskarna gör sig redo för det avgörande slaget och det finns ingen plats för civilister i Skåne. Danskarna uppfattar Karl XI:s planer som han har för avsikt att rädda adeln till Sverige och låta alla andra gå under. Därför erbjuds övriga en fristad i Danmark, oavsett stånd och klass.

Svenssons källa är här Sthen Jacobsen (s. 163). Jacobsen anger att proklamationen motiverades av en önskan att försvåra svenska arméns försörjning i Skåne, men den uppfattningen har Sixten S. inte anslutit sig till. Han påstår istället att Karl XI skulle ha haft för avsikt att flytta den skånska adeln till Sverige och låta övriga skåningar gå under. Men den tolkningen har uppenbarligen inte ens det danska generalkommissariatet gjort, i proklamationen sägs ju att även adeln ska flytta till Själland.

Och inte heller har generalkommissariatet fått uppfattningen att Karl XI planerade att avrätta hela Skånes befolkning, tvärtom sägs uttryckligen att han planerar att flytta den till Sverige. Hade man på dansk sida uppfattat Örkened som ett led i en svensk utrotningspolitik i Skåne hade detta givetvis blivit ett huvudnummer i proklamationen: svenske kungen tänker avrätta alla skåningar, skynda er till Själland!

Ben · Inlägg av **Ben** » 1 mars 2007, 18:14

Roback skrev:Nu har jag vridit och vänt på inläggen i den här tråden som handlar om Loshultskuppen, lusläst hela protokollet, m.m. och hela tiden dyker filmen ”Kellys hjältar” upp i min skalle. Ni vet, den där en liten ihoprafsad grupp amerikanska soldater i slutet av Normandiekampanjen (måste det väl vara?), utnyttjar ett rykte, ett militärt maktvakum och slår till mot tyskarnas guldreserv.

Tidschemat är som Ben påpekat väldigt tajt och är det en slump att Loshultskuppen sker två dygn efter att den svenska armén retirerat österut?

Även om Fabricius är lite vilse i tid och rum så undrar jag om det inte ligger en hel del i hans kommentar om Loshultskuppen:

”Loshultsaffaeren” har i og for sig intet med politik at gøre; den er kun et almindeligt røveri, saerlig barokt, fordi man finder skånske og svenske bønder i lige grad indviklede. (Fabricius III s. 34)

Hela denna heroiska Liljenbergska-Svenssonska bild av ett flammande brandtal, en blixtresa till Landskrona, regelrätta förhandlingar mellan bönder och någon slags dansk ledning som saknar befogenheter, en blixtresa i retur, flammande vårdkasar etc. etc. är, enligt min mening, en ren skrivbordsprodukt. "Kellys hjältar" ter sig som en vida bättre jämförelse.

Det jag finner särskilt märkligt är det faktum att ingen tycks ha undersökt transportens väg till Loshult och dess tidtabell. Uppenbarligen hade den i slutskedet nästan inget reguljärt militärt skydd alls.Gustaf Lillieström (1644-1712), som synbarligen fungerade som militär chef, var kapten vid Livgardet. Han tycks enbart ha haft en handfull infanterister (7 st., enligt Edvardsson s. 140) till sitt förfogande, rimligen ifrån gardet. Alldeles innan kuppen ska sedan ha tillkommit 12-13 ryttare från Lybeckers regemente. Därtill kom sedan en småländsk bondevakt. Men vilka order hade Lillieström? Hade han underättats om att Karl XI stod i begrepp att lämna Kristianstad och gå mot Blekinge? Skulle den småländska bondevakten följa med ända ned till huvudarmén?

Ben · Inlägg av **Ben** » 1 mars 2007, 18:20

Uppenbarligen har Lillieström underkastats ett förhör, se Edvardssons "Snapphanekriget 1675-1679", del 1, s. 170. Och detta sedan han 1685 speciellt hemkallats från Tyskland för att utfrågas om kuppen. Är inte de handlingarna bevarade?

Ben · Inlägg av **Ben** » 1 mars 2007, 18:47

Det är också värt att notera att om plåtarna fördes till Loshult fredagen den 21 juli så bör det ännu så sent ha varit okänt för svenskarna att göingarna planerade något. Ska man tro bonden Anders Olsson (Loshultskuppen 1676, s. 138 ff. var han den förste som varnade kapten Lillieström för att något var i görningen och det ska han ha gjort om söndagen (alltså den 23 juli).

Om det hade hållits ett brandtal redan den 9 och det hade flammat vårdkasar redan före den 20 hade knappast transporten fortsatt ner över gränsen.