Snapphanars efterdyningar

[Ben]

Roback citerade tidigare ett stycke ur en intervju med Mikael Agaton, en av upphovsmännen bakom dokumentären. I intervjun lät Agaton göra gällande att Sixten Svensson företagit omfattande arkivforskningar. Detta är givetvis felaktigt, "Sanningen om snapphanelögnen" är till åtminstone 99 % en sammanställning av tryckt material. Låt mig ta ett exempel:

På sidan 60 redovisar Svensson ett antal fall av ryttareövergrepp mot bönder. De som nämns är:

1672: Bonden Joen Pedersøn avlider och ryttaren Måns Jönsson tar hemmanet från änkan.

1664: Börje Gammalsen i Segutslycke drivs från sin gård

Hästveda: Bonden Nils Abrahamsen såras av en ryttare och även dennes efterträdare bedriver översitteri innan han rymmer

Gisslaboda: Ryttaren Jon Uggla sticker ihjäl sin bonde Age Jønsen

Ryttaren Jon Kock kör iväg sin bondes mor och hon tvingas till tiggeri.

Sixten avslutar listan med:

En lista från hela Skåne skulle bli mycket omfattande.

Var kommer då dessa fall ifrån? Joen P. återfinns i Liljenbergs "Ett blad ur Skånelands"...s. 127, Börje G. i samma verk s. 127 och s. 100 och Nils Abrahamsen på s. 101. Fallet med Jon Uggla nämns på s. 32 i John Tomenius "Den stora ofärden" och på samma sida återfinns också Jon Kock.

Samtliga fem fall finns alltså redovisade i litteraturen. Bortsett från Nils Abrahamsen kommer alla från Örkened eller Osby. Abrahamsens öde är f.ö. ett av de vanligast återkommande eftersom Wägner tar det som exempel i sin "Skånska kommissionen"

Det är fullt möjligt att en lista från hela Skåne hade blivit mycket omfattande, men det är ju ett rent antagande från Sixten S. sida. Han har inte gått till arkivmaterialet, t.ex. Skånska kommissionens handlingar, för att skapa sig en bild av hur det såg ut utanför Göinge.

[Roback]

Jag har undrat lite över Sixten Svenssons äreminne över sin anfader, Peder Pedersen d.ä från Hönjarum. Enligt Sixten S. anstiftaren till Loshultskuppen. Dansk patriot, bondeledare och aktiv i det danska "traditionspartiet". (Snapphanelögnen 1:a uppl. s. 92, 191-192)

Inget av detta framgår av Loshultskomissionens protokoll men jag tror mig ändå ha identifierat Svenssons källa. Det är ingen mindre än i denna tråd numera välbekante och i Göingetrakten världsberömde Carl Gustaf Liljenberg! som skriver:

Söndagen den 9 juli höll bondeledaren i Ö. Göinge, häradsmannen Peder Pederssön i Hönjarum, på Osby kyrkbacke ett flammande tal till allmogen att gripa till vapen för Danmarks rättvisa sak och visa sin rätte konung Christian V, all trohet och underdånighet. (Skånelands östdanska … (1975) s. 104)

Enligt flera vittnen skall händelsen på kyrkogården ha ägt rum i samband med Kristianstads fall som, vilket Ben påpekat, inträffade en månad senare.

Datumet kan ju vara ett slarvfel av CGL men intressantare är vilka som påstås ha gjort vad den där sommardagen på Osby kyrkogård. Så här sade nämligen vittnesmålen:

Denne Pehr i Hönjarum dessförutan då Kristianstad gått över till de danske har han tillika med flera uppå kyrkogården om en söndag i Osby, efter hållen oration och förmaning, att hans sockenmän konungen i Danmark skulle vara hörige, skjutit fröjdeskott. (Edvardsson s. 16)

Peder agerade alltså inte ensam. Det är oklart vem som hållit denna oration och förmaning. Det kan lika gärna vara prästen. Oavsett vilket har det inte handlat om att gripa till vapen utan att visa trohet till den danske kungen.

Liljenberg fortsätter:

Omkring den 10 juli 1676 begav sig en delegation från Osby till Landskrona för att därstädes med de danska militärmyndigheterna diskutera det omedelbara organiserandet av en friskytterörelse, som ett led i befolkningens kamp mot fienden (…) delegationen (…) stod under ledning av häradsmannen Peder Pederssön i Hönierum (…) (Skånelands riksdanska (1975) s. 104)

I en not på samma sida förtydligar Liljenberg:

Han [Peder Pedersen] var Osby-Loshults ledande dansknationella förtroendeman (…)

Protokollet ger också här en helt annan bild. Peder Pedersson var visserligen med men antecknas sist i förteckningen. Ingenstans i Loshultsprotokollet 1684 kallas han för ledare.

Av ett brev från en av deltagarna framgår det helt klart att det inte handlade om att upprätta något friskyttekompani. Det handlade om att tipsa danskarna om att det fanns ett fett byte stående i Loshult. Per Svensson från Benarp i Hästveda skriver nämligen i ett brev till Christian V den 6 september 1676 följande:

hurusom jag för några veckor sedan var den som bragte kunskap till lägret i Wä och gav anslag på det svenske folk och byte, som blev erövrat vid Loshult i Göinge härad. (Edvardsson s. 166)

Här finns en intressant passus: ”bragte kunskap till lägret i Vä”. Enligt Liljenberg red delegationen till Landskrona. Kan det vara så att man sökt upp närmaste danska trupp för att få hjälp?

[Ben]

Detta med "Vä" är en "skummis". Enligt Karl Enghoffs "Kristianstad 1614-1914" (s. 220) kom danska huvudstyrkan först den 10 augusti till Vä. En kavalleriavdelning hade rört sig i området tidigare, men enligt Karl XI:s almanacksanteckningar låg han ännu den 23 juli kvar i Kristianstad. Samma datum anges av Spegel och Nils Skytte.

Sedan är det väl så att Per Svensson i Benarp är en från Osbydelegationen fristående man och hans berättelse är inte alldeles lätt att förena med uppgifterna i rannsakningshandlingarna 1684. Men frågan är om detta med att delegationen skulle ha begivit sig till Landskrona faktiskt har något stöd i källorna. Fabricius säger Kristianstad, men något danskt kungligt läger fanns ju inte där redan i mitten av juli.

[Ben]

Jag tror att lösningen helt enkelt är att ta Liljenbergs skildring och kasta ut den igenom fönstret. Jag befarar att hela hans skildring av omständigheterna runt delegationens avsändande, dess besök i Landskrona m.m. är rent nonsens och att det enda ordentliga som finns att gå på, i varje fall i nuläget, är uppgifterna till rannsakningskommissionen 1684, Benarpsbondens brev och andra dylika noteringar.

[Ben]

Jag skulle vara väldigt intresserad av kronologin på den svenska sidan. När kom exempelvis konvojen till Loshult?

[Roback]

Jag skulle vara väldigt intresserad av kronologin på den svenska sidan. När kom exempelvis konvojen till Loshult?

Fabricius snurrar till det ytterligare. Ang. Loshultskuppen skriver han (del III s. 34)

Under Karl XI:s udmarsch af Skåne i august [lå] kongens telt, en del ammunition og krigskassen, som indeholdt en meget betydelig sum (...)

Fabricius anger alltså att kuppen skedde i augusti. Han pekar också ut Peder Pedersen som "förer". Som källa (not 9) hänvisar han till: Kommissionsrapporten, Alf Åbergs snapphanarna s. 89-96 och en artikel av Åberg i Sydsvenska dagbladet 7 juni 1950.

[Roback]

Men varken Åberg (Snapphanarna) eller Loshultsprotokollet nämner Peder Pedersen som ledare. Åberg (s. 90) hävdar att det hela äger rum i juli. Och att bondeddelegationen ger sig iväg till Landskrona.

Fabricius å sin sida återger också Peder Pedersens "tal" på kyrkogården. (III s. 34) Dock i mer sansad form än Liljenberg.

Total förvirring hos alla alla inblandade (utom då Edvardsson som lusläst originalkällan) eller .... ????

[Ben]

Fabricius måste väl ändå ha felplacerat talet efter Kristianstads fall? Han är inne på augusti, pratar om glädjeskott och en oration om trohet mot den danske kungen - allt stämmer in på det tal som nämns i kommissionshandlingarna.

Talet, i fall det nu ägde rum en söndag och efter Kristianstads fall, kan då tidigast ha hållits den 20 augusti. Den 15 augusti kvitterar Peder Pedersen brandskatt från Virestad och Stenbrohults socknar och är då i Hönjarum (Edvardsson, V., Loshultskuppen 1676, s. 147). Men att döma av innehållet i kvittenserna hade då en viss "major Trolle" redan kvitterat ut en första delbetalning. Fabricius nämner att Kristian V den 29 juli hade beordrat major Trolle attt komma till Peder Pedersens hjälp om denne begärde det. Tydligen måste Trolle redan före den 15 augusti ha rört sig i trakten av Loshult.

Kristian V måste i alla fall redan i Landskrona (varifrån han marscherade den 6 augusti enl. Enghoff) ha varit medveten om Peder Pedersens existens. Är slutsatsen att göingarna reste till Landskrona möjligen baserad på kronologiin och ordern till Trolle, d.v.s. om Kristian V redan den 29 juli var bekant med Pedersen så måste de ha träffats i Landskrona före kuppen?

Fast det finns kanske en annan möjlighet. Bonden i Benarp berättar att han efter kuppen eskorterade fångar till Landskrona. Kan Peder P. ha begivit sig till Landskrona efter kuppen för att utverka militär hjälp? Det skulle förklara att ordern till Trolle kom först den 29 juli, alltså efter kuppen, och inte några dagar före densamma. Måhända var Kristian V:s order av den 29 föranledd av en uppvaktning samma dag eller dagen före?

[Ben]

Åbergs artikel i Sydsvenskan tillför inte ett dugg. Den innehåller i princip samma uppgifter som hans böcker.

[Ben]

En intressant detalj, som man kanske inte ska läsa in för mycket i, är att Edvardsson i sitt referat av kommissionshandlingarna säger att de sex personernas besök i det danska lägret ägde rum "den tiden vår allernådigste konung med dess armé bröt upp från Kristianstad till Karlshamn". Detta skedde den 23 juli, dagen före kuppen. Nu behöver den uppgiften inte vara riktig, men Liljenbergs möte i Landskrona den 11-12 hamnar väsentligt fel i tiden.

En annan detalj är ju detta att de danska knektar som medföljde ska ha gjort det utan den danske kungens vetskap. Det tycks väl något underligt i fall hela förspelet, inkluderande regelrätta förhandlingar, hade ägt rum i hans läger i Landskrona. Mer plausibel blir uppgiften om styrkan istället kom från den danska kår som befann sig väster om Kristianstad, rimligen utsänd just för att spana efter svenskarna.

[blom109]

Hej!
Kan någon hjälpa mig, böckerna ni nämner när blev de utgivna?
Mvh Peter

Sanningen om snapphanelögnen, Sixten Svensson utgiven 2005 ?
Snapphanarna, Alf Åberg utgiven 1951 ?
Snapphanarna på Hallandsås, Alf Åberg [Robert Edvin] utgiven 1952 ?
I snapphanebygd, Alf Åberg utgiven 1975 ?

[Ben]

Hej!
Kan någon hjälpa mig, böckerna ni nämner när blev de utgivna?
Mvh Peter

Sanningen om snapphanelögnen, Sixten Svensson utgiven 2005 ?
Snapphanarna, Alf Åberg utgiven 1951 ?
Snapphanarna på Hallandsås, Alf Åberg [Robert Edvin] utgiven 1952 ?
I snapphanebygd, Alf Åberg utgiven 1975 ?

"Sanningen...", utgiven 2005. 2. uppl. 2007
"Snapphanarna", utgiven första gången 1951. 3. uppl. 1952, nya upplagor 1963 och 1981
"Snapphanarna på Hallandsås" är ett särtryck av en artikel i Helsingborgs Dagblad 29/6 1952
"I snapphanebygd", utgavs 1975.

[Roback]

Jag undrar om vi inte bortsett från ett litet men ack så väsentligt ord i Loshultsprotokollet. På sidan 16 räknas först sexmannadelegationens namn upp. Peder Pedersen nämns sist. Sen kommer det lilla viktiga ordet (jag har färgat det rött):

Denne Pehr i Hönjarum dessförutan då Kristianstad gått över till de danske … (etc. etc.)

Vad protokollet säger är alltså att händelserna inte hänger ihop. Peder har förutom (Jfr. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ sökord: ”dessförutan”) att ha kontaktat den danska armén (tillsammans med andra) skjutit i luften med sina bössor. Under Hönjarum berättas återigen om Per i Hönjarum (s. 42):

• 1. Han har stämplat upp det danska partiet. (Vilket måste ha skett i god tid före den 24 juli)
  2. Han skall ha tagit brandskatt i ofredstiden. (Enligt bilagorna daterade den 15 augusti 1676)
  3. Skjutit fröjdeskott över Kristianstads övergång till de danske. (Enligt Ben kan detta ha skett tidigast den 20 augusti 1676)
  4. Skaffat pardonsbrev från Johan Gyllenstierna

Dessa punkter är inte slumpmässigt återgivna utan de är återgivna i tidsföljd. Sen har Fabricius, mfl. (inkl. undertecknad) snurrat till det.

Läser man hela protokollet så finns det ett antal liknande vittnesmål om händelser som inte har direkt att göra med själva kuppen. Kommissionen hänvisar flera saker till annat forum eftersom vissa saker för dem var irrelevanta.

[Roback]

… sen undrar jag om inte den där ”orationen och förmaningen” har att göra med att Christian V den 1 juli 1676 anmodade de skånska prästerna att från predikstolarna läsa upp ett s.k. plakat som förklarade varför han ville återta Skånelandskapen. (Fabricius III s. 30-31)

Möjligen skall Kristianstads borgerskaps trohetsed till Danmark den 18 augusti också kopplas ihop med händelsen i Osby två dagar senare. I magistratens protokoll står bl.a antecknat att borgerskapet svor:

att were [Kungen i Danmark] underdanig, huld och troo (Enghoff, Kristianstads historia s. 148)

Säker är jag inte, men särskilt den senare notisen ligger mycket nära i tid.

[Ben]

Några oklarheter rörande Loshultskuppen:

1. Vem/vilka skaffade dansk hjälp?

Enligt Edvardsson (s. 16), som refererar kommissionens handlingar, skulle det ha varit: Pehr Christiansson, Sven Nilsson i Östra Genastorp, postbonden Jöns Månsson i Marklunda, Jöns Jeppesen, Sven Åkesson Tubb och Per Persson i Hönjarum.

Enligt Alf Åberg ("Snapphanar, 3. uppl., s. 90) var det Per Christiansson och Sven Nilsson i Östra Genastorp, Jöns Månsson i Marklunda, Jöns Jeppesen och Sven Åkesson samt Per Persson i Hönjarum.

Carl Gustaf Liljenberg ("Ett blad ur Skånelands...", s. 104 f.) säger: Per Persson i Hönjarum, Jens Månsson i Marklunda, Per Christiansson, Sven Nilsson från Östra Genastorp samt Jöns Jepsson och Sven Åkesson. Han tycks mena att delegationen kom från Osby-Loshult. Det är Liljenberg som, med stöd av Fabricius, gör Per Persson till ledare för delegationen, ett spår som Sixten Svensson förstås tacksamt anammar som ättling till P. P. Att Fabricius gör P. P. till ledare har nog att göra med att han förlägger orationen på kyrkbacken med glädjeskottet till före Loshultskuppen - något som alltså inte stämmer med innehållet i kommissionens handlingar.

Om man däremot fortsätter läsa i Edvardssons referat visar det sig (s. 63) att Sven Åkesson Tubb, som 1684 sades vara rymd till Själland, hade varit gårdbo med bonden Måns Jepsson i Tubbarp (Hästveda socken). Sven Åkesson kom alltså från Hästveda, precis som den Per Svensson i Benarp som hösten 1676 ansåg att det var han som ordnat överfallet.

Det är också från Måns Jepsson som uppgiften om Landskrona kommer:

Han bekände att hans gårdsbo Sven Åkesson Tubb och Pehr i Hönjarum varit neder i Landskrona och stämplat upp partiet, det ock nämndemannen Håkan Larsson i Eskilstorp hört omtalas.

Här är då att märka att Per Svensson i Benarp (Hästveda) så tidigt som den 6 september 1676 vill göra gällande att han, vid ett besök i Vä, hade ordnat den danska truppen.

I samband med förhören 1684 efterspanades Per Christiansson, då boende i Blekinge, via befallningsmannen Blasius König. P. C. hade dock strax dessförinnan rest till Skåne och det finns tydligen inte några uppgifter i kommissionens handlingar om huruvida han blev uppspårad.