Bodens fästning under andra världskriget

[Hans]

Hans,
Diskusionen ang räckvidder mm gällde främst det tyska artilelriets förmåga att agera ostört mot mål inom fästningsringen, inte mot själva forten som ju var extremt väl skyddade mot den typen av vapen. Om fienden kan dominera terrängen mellan forten och innan för befästnings rignen med artilleri eld så får ställningarna mellan forten problem. Faller de så blir huvudforten i sin tur mycket mer sårbara för ett direkt anfall.

/Daniel

Jag förstod det, vad jag kanske otydligt menade var att även om artilleriet kan agera ostört tack vare längre räckvidd så är det ingen lätt historia att betvinga ett fästningsystem - det var det jag försökte ge exempel på.

MVH

Hans

[Johan Elisson]

Siffrorna står i boken Boden - Fästningen, Garnisonen, Samhället (sid 107-108). Siffrorna är dock gällande för de pjäser som ursprungligen (1897) var tänkta att monteras, därav även siffror för 12 cm haubits som skulle placeras i pansartornen på Degerberget, Gammelängsberget och Södra Åberget samt i rörlig bestyckning. Det kan mycket väl tänkas att siffrorna inte gäller de pjäser som verkligen monterades. Det står nåmligen inget modellår för pjäserna i stycket jag hämtat siffrorna ur. Jag misstänker även att siffrorna tar i beräkningen begränsningar i form av observationsmöjligheter och terräng.

Med tyska standardpjäser menar jag leFH 18 och sFH 18, 10,7 respektive 13,3 km teoretisk räckvidd, men även leFH 16 och sFH 13 hade teoretiska räckvidder på nära 10 km, 9,2 respektive 8,7 km. Hur det ligger till med förbättringen av de svenska pjäsernas räckvidd i och med införandet av nya laddningar har jag faktiskt ingen aning om. Och återigen, den ursprungliga frågan var såpass what if-aktig att jag förutsätter att tyskarna har möjlighet att få tillgång till bättre materiel än de hade i Norge 1940.

/Johan

[MD650]

Siffrorna står i boken Boden - Fästningen, Garnisonen, Samhället (sid 107-108). Siffrorna är dock gällande för de pjäser som ursprungligen (1897) var tänkta att monteras, därav även siffror för 12 cm haubits som skulle placeras i pansartornen på Degerberget, Gammelängsberget och Södra Åberget samt i rörlig bestyckning. Det kan mycket väl tänkas att siffrorna inte gäller de pjäser som verkligen monterades. Det står nåmligen inget modellår för pjäserna i stycket jag hämtat siffrorna ur. Jag misstänker även att siffrorna tar i beräkningen begränsningar i form av observationsmöjligheter och terräng.


/Johan

Samtidigt står det att elden kunde utsträckas någon km.
Med de nyare pjäserna kunde elden utsträckas ca 17-19 km.

[Johan Elisson]

Samtidigt står det att elden kunde utsträckas någon km.

Vilket även jag skrev.

Med de nyare pjäserna kunde elden utsträckas ca 17-19 km.

Oj, vilken skillnad. Hur kommer det sig? Eller rör det sig om teoretiska siffror som inte på något vis kunde uppnås?

/Johan

[MD650]

Samtidigt står det att elden kunde utsträckas någon km.

Vilket även jag skrev.

Med de nyare pjäserna kunde elden utsträckas ca 17-19 km.

Oj, vilken skillnad. Hur kommer det sig? Eller rör det sig om teoretiska siffror som inte på något vis kunde uppnås?

/Johan

Var? Hittade det inte i allafall.

Bättre fjong på kanonerna... Det är en uppskattning. Rödberget kunde nå bortom Unbyn som ligger ca 15 km S om Boden.
Det finns en skröna att Rödberget kunde nå Lule hamn vilket inte är sant.

[Johan Elisson]

Var? Hittade det inte i allafall.

12 cm kanonerna hade en effektiv räckvidd på 4,5 km, möjligen någon kilometer till mot truppkoncentrationer.

Bättre fjong på kanonerna... Det är en uppskattning. Rödberget kunde nå bortom Unbyn som ligger ca 15 km S om Boden.
Det finns en skröna att Rödberget kunde nå Lule hamn vilket inte är sant.

Det ställer naturligtvis frågan i ny dager.

/Johan

[MD650]

Var? Hittade det inte i allafall.

12 cm kanonerna hade en effektiv räckvidd på 4,5 km, möjligen någon kilometer till mot truppkoncentrationer.

[
/Johan

Ja där ja.....

[JohnT]

Siffrorna står i boken Boden - Fästningen, Garnisonen, Samhället
/Johan

Hej
Jag har en liten fråga om Bodens garnison 1939, som kanske har sitt svar i boken.

1939 var Fältregementet I19 ett fristående regimente. Dvs ingick inte i en fördelning, vilket dom gjorde senare.
Samtidigt fanns det ett förband nämnt I119 och om jag har förstått det rätt, även ett tredje L19.

Utöver de tre förbanden fanns ett antal enheter som ingick i "Bodens trupper", 13. -18. fästngkomp m fl. som var helt inriktade på att bemanna fästningen

Min fråga blir hur dessa förband hängde ihop, framförallt I119 respektive landstormsförbanden.
- Landstormsregemente vad var det för nått?


PS
I19's regementshistoria(Kungl Norrbottens regemente 1841-1966)
innehåller listor på alla förband som sattes upp av I19
men inte vad och hur som skulle användas
DS.

Ha det !
/John T

[Wilja]

Bättre fjong på kanonerna... Det är en uppskattning. Rödberget kunde nå bortom Unbyn som ligger ca 15 km S om Boden.
Det finns en skröna att Rödberget kunde nå Lule hamn vilket inte är sant.

Inte bara en skröna utan en väl genomtänkt bluff. Man ville av taktiska skäl gärna låta förstå att kanonernas räckvidd även kunde skydda hamninloppet till Luleå. Kanonernas verkliga räckvidd var en första klassens försvarshemlighet, även för manskapet.

[Donkeyman]

Jag var på ett mycket intressant studiebesök i Rödbergsfortet i Augusti i år.

Det var en väldigt speciell känsla att över huvud taget få se det största "hysch-hysch" som fanns i Sverige i min ungdom. Men också att få bli guidad runt och se det hela. Kul grej att hela grejen drivs av före detta militärer. Och att den siste fortchefen serverade ärtsoppa och svarade på frågor. Men vi fick också en fantastiskt intressant guidning. Sällan man får en så pass engagerad och kunnig guide när man skall se på en turistattraktion.

Och vilken våldsam insats som har krävts för att bygga det hela. Med start i en tid med helt manuella metoder har man lyckats spränga ut mängder av massor. För att inte tala om vilket jobb att frakta upp kanonerna när väl själva fästningen var färdig. Helt otroligt. Något som också kostade en stor del av försvarsbudgeten i det tidiga 1900-talet.

Men jag har sedan besöket funderat mycket på ett uttalande som både guiden och den fd fortchefen kom med. I den tidens transportsystem var Boden ju ett lås för alla transporter åt alla håll. Det vill säga den som ville behärska malmfälten eller NordSverige måste behärska Boden. Och en mobilisering till Boden gick fort. Soldaterna fanns i huvudsak i Stockholm och kunde om så komma upp över natten med tåget.

Dessa herrar hävdade att den Tyska Generalstaben hade kalkylerat att det behövdes 250.000 man och sex månader för att ta Boden. Vilket var avgörande för att varje tanke på ett Svenskt fälttåg lades på hyllan. Och även de allierade hade liknande räknestycken. Med andra ord skulle den gigantiska investeringen i att bygga Bodens fästning faktiskt ha haft stor betydelse för att hålla Sverige utanför WW2. Till och med skulle det varit en försvarsinvestering som faktiskt betalade sig........

Men i den litteratur som skrivits om kriget i Norr drar inte någon författare dessa slutsatser. Jaklins nyutkomna bok nämner inte ens Bodens fästning när man redogör för de olika planer som föregick den Tyska invasionen i Norge.

Vad säger Skalmans expertis om saken ???

[Ghetto]

Angående den korta räkvid som de gamla kanonerna hade. Jag var på besök i rödbergsfortet förra året. Guiden sa att man kapade eldrören en bra bit. När man laddade kanonerna så stack toppen av granaten ut genom mynningen. Anledningen till detta sa guiden vara att man inte ville att fiendena skulle kunna avgöra vart kanonerna var riktade.

Själv tycker jag att detta låter dummt. Om man verkligen vill dölja riktningen, varför inte fästa en massa låssas rör på kupolen? Nån som vet nått mer om detta?

[Donkeyman]

Vår guide i somras sade att man ursprungligen hade kanoner med korta pipor. Fästningshaubits model: xxxxx. Detta var just för att fienden inte skulle kunna observera skottriktningen genom att observera pipan. Men samtidigt gav ju detta dålig precision vilket gjorde att man med tiden bytte ut dessa mot "vanliga" kanoner. Som för övrigt egentligen var konstruerade för att sitta på fartyg......

För övrigt undrar jag: Är det verkligen inte är någon som har en kommentar till det jag skriver i mitt förra inlägg i tråden. Av olika skäl skulle jag väldigt gärna vilja ha det påståendet bedömt av er som vet lite mer om militära ting.

[JohnT]

Dessa herrar hävdade att den Tyska Generalstaben hade kalkylerat att det behövdes 250.000 man och sex månader för att ta Boden. Vilket var avgörande för att varje tanke på ett Svenskt fälttåg lades på hyllan. Och även de allierade hade liknande räknestycken. Med andra ord skulle den gigantiska investeringen i att bygga Bodens fästning faktiskt ha haft stor betydelse för att hålla Sverige utanför WW2. Till och med skulle det varit en försvarsinvestering som faktiskt betalade sig........

Men i den litteratur som skrivits om kriget i Norr drar inte någon författare dessa slutsatser. Jaklins nyutkomna bok nämner inte ens Bodens fästning när man redogör för de olika planer som föregick den Tyska invasionen i Norge.

Vad säger Skalmans expertis om saken ???

Jag har inte sett några sådana beräkningar,
låter ganska förvånande om tyskarna efter att slagit ut Eben emanel med några plutoner skulle behöva ett antal armekårer får att ta Boden.

Nää, nästa man som kommer dit får fråga om källan.
För mig låter det som ett typiskt exempel på "kalla kriget skröna".

Eller är det så att någon Tysk officer på genomresa har sagt några snälla ord för att smickra sina Svenska värdar. Sådana sociala vänligheter brukar alltid fastna och förstoras i efterhand.

Mvh
/John T.

[Sarvi]

Fast Eben Emael skiljer sig från Bodenforten på flera avgörande punkter

- EE var en enda fästning, inte ett verk av fem av varandra oberoende fort
- EE var mycket större, 500x700 m plan topp, Bodenforten var knappt ens 100x100m och inte plana
- EE hade spektakulärt dåligt luftvärn - jag är osäker på de olika Bodenfortens luftvärn under VK2, men vet att man hade ställningar för 40 mm lvakan på vissa punkter i anslutning till batterierna.

Ett överraskningsanfall mot Bodens fort hade varit betydligt svårare än det anfall som skedde mot Eben Emael, vilket var ett enormt vågspel i sig.

Men jag har inte heller hört eller läst något om tyska omfall för ett anfall mot Bodens fästning...

(Förtydligade trådens rubrik något också, ska jag säga.)

[MD650]

Som någon skrev: Boden är ett fästningssystem emedan EE inte är det i samma bemärkelse.
Lite grovt kan man jämföra Boden med ett gigantisk motståndsnäste med ett sammanhängande eldsystem.