Väst- och östhögen; vendeltida!?

[Dan Koehl]

Lite fundersam; är detta dina aldeles egna funderingar, eller har du stött pa nagon källa som räknar upp riken i Uppland före Vendeltid, hur manga de var, samt när centralriket i Gamla Uppsala uppkom?

Något samlande verk som räknar upp alla kända hövdingadömen i landskapet finns dock inte. Vad man kan göra är att utefter enskilda boplatsundersökningar, ortnamnsstudier och gravfältsundersökningar av många områden sakta få en helhetsbild var hövdingadömena varit lokaliserade och deras ungefärliga storlek och betydelse. Samtidigt är det viktigt att se de stora gemensamma bebyggelsetrendrna i stort.

Sa länge ingen källa specifikt nämner hövdingadömen, fattar jag inte relevansen att begagna denna term.
Mycket arkeologi kan man göra. Sverige tycks dock inte har rad med detta? Undersökningarna som gjorts kan knappast användas som grund för hur manga riken som fanns, varken under Folkvandrings- eller Vendeltid. Sorry, Sveriges "titthålsarkeologi" är inte tjänligt att basera dylika spekulationer pa.

Jag måste ha varit lite trött när jag skrev det hela, ber om ursäkt att jag tokade till det. Jag tror det blir svårt att hitta en föregångare till Gamla Uppsala längre norrut. Redan på 400-talet förlorar Gamla Uppsala sin närmare kontakt med vattnet, om vi utgår från att den är den primära orsaken till lokaliseringen, så en plats längre norrut efter fyrisån skulle alltså ha väldigt tidig. Jag tror nog att vi likväl kan söka föregångaren någon annanstans i Uppland.

Mycket troende? på 400-talet var nog tyngre handelsskepp ovanliga. Mer grundgaende skepp tog sig utan större problem?

Folkvandringstiden inföll i Sverige från omkring 400 e.Kr. till omkring 550 e.Kr. Den föregicks av Romersk järnålder (från omkring Kr.f. till omkring 400 e.Kr.) och efterföljdes av Vendeltiden (från omkring 550 till omkring 800).

Flera källor nämner att Svearike fanns redan under denna tid, och enligt Beowulfkvädet, Historia Norvegiæ, islänningasagorna och Saxo Grammaticus' Gesta Danorum regerades av Ynglingaätten.

Folkvandringstiden var en dynamisk period, med riksbildningar runtom i Sverige, pampiga kungagravar i form av gravhögar och imponerande gravgåvor som gav en försmak av gravfälten i de svenska Valsgärde och Tuna samt engelska Sutton Hoo under Vendeltiden.

Valsgärde är en gård vid Fyrisån, 3 km norr om Gamla Uppsala

Gravfält från Vendeltiden ligger nedanför Valsgärde Gård och var använt under mer än 300 år. Den första båtgraven är från 600-talet och de sista gravarna är från kristen tid på 1000-talet. Sedan glömdes gravarna bort.

Platsen återfanns och grävdes ut av arkeologer på 1920-talet. Innan hade liknande gravar mest hittats i Vendel, vilket fått ge namn åt en hel arkeologisk period, Vendeltiden. Gravarna är furstliga och påminner nästan exakt om liknande i Sutton Hoo i England. Teorier om vilka som ligger begravda har skiftat mellan ättlingar och efterföljare till kungarna i Uppsala högar, till krigare inom sjökrigsorganisationen ledungen, och till lokala stormän som skott sig på handel, vilken de kontrollerat genom detta strategiska läge mellan Tiundaland och havsviken vid Uppsala.

Den 16-typiga runraden, som de flesta runstenar är skrivna med ersätter under Vendeltiden den 24-typiga i hela Skandinavien vilket tyder på starka kungar med nära kontakter med varandra.

Vendeltiden är en arkeologisk period, namngiven efter de rika båtgravsfynden nära Vendels kyrka norr om Uppsala. Perioden sträcker sig mellan folkvandringstiden och vikingatiden, alltså år 550 till år 800, och innefattar bl.a. gravfält och båtgravar från Vendel och Valsgärde norr om Gamla Uppsala, och gravfältet vid Ulltuna i Ulleråker strax intill Fyrisån, en halvmil söder om Uppsala.

Vendel är en församling i Uppsala stift, Tierps kommun, Uppland, Uppsala län, längs Vendelån. Vendel ligger ungefär fyra mil norr om Uppsala.
Vendelån. Å i mellersta Uppland, Tierps kommun samt Uppsala kommun. Vendelån rinner upp i Vendelssjön, vid vars strand bl.a. Örbyhus slott ligger, Vendelån mynnar i Fyrisån i höjd med Lena kyrka cirka 20 km norr om Uppsala. Ån strömmar mot sydsydost förbi Viksta och Tensta kyrka. Biflöde till Fyrisån.

Enligt Snorre Sturlasson i Ynglingasagan låg Uppsala och alla svears ting i Tiundaland, och där hölls stora blot till vilka många kungar sökte sig. Under Vendeltiden bör Tiundaland ha haft en del av kusten norr om Norrtälje, och även en liten kuststräcka vid standen av havsviken som gick in till Uppsala, alltså ett ganska strategiskt rike.

Tiundaland omfattade enligt en förteckning från år 1314 Bälinge, Gästrikland, Håbo, Hagunda, Norunda, Närdinghundra, Oland, Rasbo, Roden, Ulleråker och Vaksala hundaren (senare kallade häraden). Huvudort Östra Aros/Uppsala.

En hel del indikation om aktivitet under folkvandringstid och Vendeltid, omväl inte i Gamla Uppsala, utan uppströms.
Mycket talar för att "det centrala" Tiundaland lag norr om Uppsala, längre inat landet, och flyttades nerströms, precis som det kom att göra under vikingatiden, ända tills inloppet till Uppsala inte längre gick att begagna?

[herulen]

Sa länge ingen källa specifikt nämner hövdingadömen, fattar jag inte relevansen att begagna denna term.
Mycket arkeologi kan man göra. Sverige tycks dock inte har rad med detta? Undersökningarna som gjorts kan knappast användas som grund för hur manga riken som fanns, varken under Folkvandrings- eller Vendeltid. Sorry, Sveriges "titthålsarkeologi" är inte tjänligt att basera dylika spekulationer pa.

Då samhällen med en viss typ av samhällsstrukturer i regel är likartat uppbyggda så har man upprättat kriterier för vad som bl.a. menas med ett hövdingadöme; det ska finnas en viss folkmängd; en större centralgård med omgivande gårdar som knutna till centralgården; att det är ett stratifierat samhälle; att det bedriver produktion av lyxvaror etc. Dessa kriterier har upprättas efter vad man vet genom kända hövdingadömen hos nutida naturfolk, från platser (såväl nordiska som kontinentala) där litterära källor omnämner dem som just kungadöme eller hövdingadöme. Vad man gör med äldre fyndplatser som saknar litterära uppgifter är att jämföra dem med ovan nämnda hövdingadömen samt se om de uppfyller kriterierna. Av just dessa orsaker så vållar dessa metoder sällan några källkritiska problem. Svårare är det att bestämma om det endast var patrilinjär arvsföljd, om det var ätten eller släkten som var viktigast, om krigareliten endast var krigare eller om de också alternerade sin verksamhet genom att bedriva jordbruk, om området var indelat i hund-distrikt etc. Men det var inte det vi efterfrågade här utan den mer storskaliga samhällsformen och var dess betydande personer bodde och styrde. Därför finner jag din avfärdan av talet om hövdingadömen för att det saknas litterära uppgifter om dem som en övertro på historievetenskapen och ett underkännande av arkeologin som vetenskap. Därutöver så vill jag klargöra att jag inte har sagt att man kan veta hur många småriken det fanns, utan endast deras frekvens. Sedan förstår jag inte vad du menar med titthålsarkeologi, det är ju inte det som jag grundar mina påståenden på.

[FBQ]

Nja, vi kan väl skippa det där med vattennivåerna. Gamla Uppsala hade goda kommunikationsförutsättningar under senromersk järnålder, sedan försämras kommunikationerna, men det är ju aldrig långt till Uppsala och hamnen där. Valsgärde har inte haft kontakt med vattnet sedan bronsålder, däremot går dock Vendelån hit upp. Vendelån kan man idag knappt ta sig fram på med en eka. Visserligen kan den ha varit mindre igenväxt under folkvandringstid/vendeltid, men jag tror knappast att någon handelsled gått fram här. Båtar kan visserligen ta sig fram, och handel, ja, viss lokal handel inom Uppland, men det kan knappast vara huvudorsaken till Valsgärdes placering.
Sedan vill jag gärna knyta an till det här med hövdingadömen. Det kommer ju alltid att finnas en viss otydlighet i begreppet, men det blir ju självklart så oavsett om vi har att röra oss med skriftliga källor eller inte. Det blir ju alltid problem med den här typen av definitioner. Det är ju alltid vårt att avgöra hur nära kringliggande gårdar varit knutna till en central hövdingagård och i vilken utsträckning, hur starkt har en hövding eller storman på en gård kontrollerat handeln med de lyxvaror som producerats vid gården osv.
Nog handlar mycket inom arkeologin om kvalificerade gissningar, men det är väl ytterst sällan historien kan ge 100% verifierbara faktan. Sedan tror jag att de flesta arkeologer är överrens att det arkeologiska materialet har betydligt större källvärde än Saxo Grammaticus, Snorre, Ansgarskrönikan eller andra historiska källor.
Befolkningsstrukturen i Uppland är ju ändå i stora drag känd genom bebyggelsestudier och gravfältsinventering, det tillkommer väl nytt material emellanåt, men inget som ändrar den stora bilden.

[Dan Koehl]

Sedan tror jag att de flesta arkeologer är överrens att det arkeologiska materialet har betydligt större källvärde än Saxo Grammaticus, Snorre, Ansgarskrönikan eller andra historiska källor.

Jaha?

Sa fint att arkeologerna är överens om detta.



Möjligen kan man tänka sig att kristna anser deras religion vara bäst, och muslimer är överens om att deras tro är den rätt?

Att en arkeolog har bättre källmaterial för att kunna bedöma om en region respektive person varit kungarike eller hövdingadöme, är detta ett vetenskapligt fastställt faktum, eller är det "tro"?

(Jag läste om indianstammar eller vad det var, kändes inte riktigt övertygande)

[herulen]

Ursprunget till min kritik av Ljungqvist datering av G:a Uppsala högar är inte dateringarna i sig utan deras konsekvenser för tolkningen av platsen som maktcentrum. I John Ljungkvist artikel i fornvännen kan vi läsa följande:

”Dateringarna är emellertid inte fastställda och det påverkar exempelvis hur maktstrukturerna i yngre järnålderns Sverige ska tolkas, i synnerhet med tanke på den politiska och religiösa betydelse Gamla Uppsala ofta anses haft”

”Generellt har platsens roll som centralort ansetts växa fram under folkvandringstiden, vilket i princip beror på den vedertagna uppfattningen om högarnas ålder.”

”Om högarna är vendeltida så är beläggen för ett folkvandringstida centrum i Gamla Uppsala betydligt klenare….de konkreta spåren efter makt är få. Det är först under tidig vendeltid som de blir riktigt tydliga”


Det är dessa kommentarer jag vänder mig mot. Det finns visst andra tecken på makt i Gamla Uppsala. Ett flertal pollenanalyser har gjorts som visar på en intensiv uppodling i området. Vidare kan vi se att bebyggelsefrekvensen ökar redan under romersk järnålder, för att under folkvandringstid öka ännu mer. Det finns alltså ett stort antal boplatser med gårdar långt innan högarna reses. Denna plats betydelse verkar ha påverkat närområdet; i områden som Vaksala, Danmark, Ulleråker, Vänge, etc ser vi genom boplatsundersökningar och pollenanalyser att bebyggelsen och uppodlingen av mark ökat i takt med att området i Gamla Uppsala växer, vilket visar att platsens sfär sträckte sig utan för dess omedelbara närhet. Under denna fas ser vi även att grophusen ökar i antal runt Gamla Uppsala. Dessa har genom fynd visat sig vara hantverksplatser. De är så många att det knappast kunnat fylla behovet av varor för den egna bygden, utan måste ha haft andra syften. Närmast till hands är väl att se dem som symptom på att produktionsöverskottet i området kunnat frikoppla arbetskraft (möjligtvis från gårdar i de nämnda bygderna runt omkring) som producerar lyxkonsumtion. Att det då inte skulle finnas en maktinstitution i närheten som kontrollerade detta kan jag inte tänka mig. Att dessa hantverksplatser var betydelsefulla visas genom att de under inledningen av vendeltid ökar så mycket i antal att flera gårdar övergets för att ge plats åt dem. Samtidigt med detta så ser vi de första spåren av Långhus av hallkaraktär på platsen. Nu har dessa inte totalundersökts, vilket är synd. Vi vet att gårdar ofta revs efter bara ca 70 år för att sedan byggas upp igen. Hade man gjort en mer grundlig undersökning av gårdarna hade man kanske funnit spår av ett folkvandringstida långhus eller en hallbyggnad. I det sammanhanget skulle det också vara intressant att gräva ut storhögarna mer noggrant för att se om det finns spår av byggnad under dem. På flera platser i Uppland och i övriga Norden har man funnit att det funnits långhus under storhögarna. Andra synpunkter som visar på platsens betydelse är gravfältet med över 2000 gravar. Genom ett antal C-14 prov så har man daterat flera högar som hörande till romersk järnålder och folkvandringstid. Dessa gravar är nu inte totalundersökta men de dateringar som gjorts är ändå vikta för förståelsen av platsens successiva stora betydelse, och det innan vendeltid.

[John L]

Så vitt jag förstått är läderhjälmhypotensen endast en spekualtion och pressblecket som påstås höra till denna går att datera till sent 500-tal, tidigt 600-tal. Hur dateras mitthögen till 400-tal?

/Johan

De djurfigurer som finns på blecken är folkvadringstida och sådana brukar finnas tillsammans med föremål som försetts med djurornamentik i stil I.. Jag har aldrig sett några sådana under senare perioder än slutet av 400-talet eller början av 500-talet. Samma sak är det med tjurfiguren. Mig veterligen har inga sådana påträffats senare än tidigt 500-tal.

Vad det gäller dateringen av mitthögen så är det vad kunnat förstå att man gjort c-14 undersökningar från sotlager. Detta ska finnas omnämnt i en laborativ rapport från början 1990-talet. Vilken vet jag inte.

Efterersom det skett en del ”faktabombning” rörande min artikel om Uppsala högar så ska jag be att få kommentera en uppgifter.

Kameerna från Västhögen har Birgit Arrhenius kopplat till hjälmar utifrån troligen Berkasovohjälmarna från Ungern, Dessa hjälmar från 300-talet är dock inte Sassanidiska vilket Arrhenius påstår gemmerna på benplattor är. Vidare kan gemmer av detta slag (och dessa är inte daterade till just 400-talet) finnas på en rad olika föremål som t.ex. infattningar i ringar, metallkärl och böcker. Den som vill kan ge sig ut på nätet och söka efter bilder på sassanian gems. Det kommer ge några träffar.

Jag har själv sett ett par av de ovannämnda hjälmarna i Budapest och minns inte att de hade inlagda sassanidiska gemmer. Jag tror inte det finns några exempel på hjälmar med inlagda stenar av detta slag. Däremot finns det på t.ex. eremitaget i St Petersburg hundratals gemmer som inte kan knytas till hjälmar.
Vad är då sannolikheten att just dessa gemmer kommer från en hjälm?

Herulen pläderar för Arrhenius och Lindqvists tolkning att en läderhjälm funnits i Östhögen. Detta bygger på ett ca 1x1 cm stort bronsbleck och eventuellt några andra små bronsbleck. Inget annat. Duczko har kritiserat denna tolkning och jag har utvecklat hans kritik något i min artikel. Eftersom Herulen uppenbarligen valt att inte diskutera dessa argument i artikeln ska jag förtydliga min ståndpunkt.

Det finns inga läderhjälmar från folkvandringstid och vendeltid i hela Europa. Om någon kan ge mig ett exempel är de hemskt välkomna. Möjligen har Arrhenius tänkt på ”prinsgraven” från Kölns domkyrka. Detta är dock en sk Spangenhjälm (inte en sk crested helmet som alla andra bronbleck finns på) och den är INTE gjord av läder utan bronsband, trä mm (jag har inte artikeln framför mig).

Östhögen är en brandgrav med mycket fragmentariskt material av vilket bara en liten del tillvaratogs vid utgrävningen. I Mellansverige har ett antal gravar men hjälmfragment grävts ut men inga av dessa innehåller stora järnföremål. Det ingick inte i gravritualen att låta stora metallföremål ligga kvar i graven efter kremeringen.

Argumenten för att det varit en läderhjälm anser jag helt enkelt vara mycket svaga. Det finns inga paralleller för detta. Däremot finns det en rad paralleller till att bronsblecket ifråga funnits på metallhjälmar. Andra metallhjälmar med det mest aktuella motivet, dansande krigare, finner vi i mound 1 i Sutton Hoo och båtgraven Valsgärde 7. Båda dateras till 600-talet.

Herulen argumenterar för att bronsblecken från Östhögen finns på en rad folkvandringstida föremål. Jag vill gärna höra vilka. Alla paralleller jag sett har gjorts till hjälmar och andra föremål från vendeltida gravar. Av någon anledning har det blivit en folkvandringstida grav av vendeltida paralleller.


/John Ljungkvist

[John L]

Ursprunget till min kritik av Ljungqvist datering av G:a Uppsala högar är inte dateringarna i sig utan deras konsekvenser för tolkningen av platsen som maktcentrum. I John Ljungkvist artikel i fornvännen kan vi läsa följande:

”Dateringarna är emellertid inte fastställda och det påverkar exempelvis hur maktstrukturerna i yngre järnålderns Sverige ska tolkas, i synnerhet med tanke på den politiska och religiösa betydelse Gamla Uppsala ofta anses haft”

”Generellt har platsens roll som centralort ansetts växa fram under folkvandringstiden, vilket i princip beror på den vedertagna uppfattningen om högarnas ålder.”

”Om högarna är vendeltida så är beläggen för ett folkvandringstida centrum i Gamla Uppsala betydligt klenare….de konkreta spåren efter makt är få. Det är först under tidig vendeltid som de blir riktigt tydliga”


Det är dessa kommentarer jag vänder mig mot. Det finns visst andra tecken på makt i Gamla Uppsala. Ett flertal pollenanalyser har gjorts som visar på en intensiv uppodling i området. Vidare kan vi se att bebyggelsefrekvensen ökar redan under romersk järnålder, för att under folkvandringstid öka ännu mer. Det finns alltså ett stort antal boplatser med gårdar långt innan högarna reses. Denna plats betydelse verkar ha påverkat närområdet; i områden som Vaksala, Danmark, Ulleråker, Vänge, etc ser vi genom boplatsundersökningar och pollenanalyser att bebyggelsen och uppodlingen av mark ökat i takt med att området i Gamla Uppsala växer, vilket visar att platsens sfär sträckte sig utan för dess omedelbara närhet. Under denna fas ser vi även att grophusen ökar i antal runt Gamla Uppsala. Dessa har genom fynd visat sig vara hantverksplatser. De är så många att det knappast kunnat fylla behovet av varor för den egna bygden, utan måste ha haft andra syften. Närmast till hands är väl att se dem som symptom på att produktionsöverskottet i området kunnat frikoppla arbetskraft (möjligtvis från gårdar i de nämnda bygderna runt omkring) som producerar lyxkonsumtion. Att det då inte skulle finnas en maktinstitution i närheten som kontrollerade detta kan jag inte tänka mig. Att dessa hantverksplatser var betydelsefulla visas genom att de under inledningen av vendeltid ökar så mycket i antal att flera gårdar övergets för att ge plats åt dem. Samtidigt med detta så ser vi de första spåren av Långhus av hallkaraktär på platsen. Nu har dessa inte totalundersökts, vilket är synd. Vi vet att gårdar ofta revs efter bara ca 70 år för att sedan byggas upp igen. Hade man gjort en mer grundlig undersökning av gårdarna hade man kanske funnit spår av ett folkvandringstida långhus eller en hallbyggnad. I det sammanhanget skulle det också vara intressant att gräva ut storhögarna mer noggrant för att se om det finns spår av byggnad under dem. På flera platser i Uppland och i övriga Norden har man funnit att det funnits långhus under storhögarna. Andra synpunkter som visar på platsens betydelse är gravfältet med över 2000 gravar. Genom ett antal C-14 prov så har man daterat flera högar som hörande till romersk järnålder och folkvandringstid. Dessa gravar är nu inte totalundersökta men de dateringar som gjorts är ändå vikta för förståelsen av platsens successiva stora betydelse, och det innan vendeltid.

Jag ser ett antal argument för att Gamla Uppsala hade en stor bebyggelse under äldre järnålder vilket jag själv skrivit ett antal gånger. Men är en stor bebyggelse tunga argjument för ett maktcentra.

Herulen säger att det under folkvandringstid finns en massa grophus med hantverksindikationer. Det är intressant eftersom jag lett grävningarna för majoriteten av grophusen som undersökts i Gamla Uppsala. Jag tror inte att något grophus kan beläggas vara från folkvandringstid. Jag vore tacksam för eventuella sådana jag missat.
Det enda specialiserade hantverket från Gamla Uppsala jag känner till före 500-talet är två smidesgropar som undersöktes på Matsgården under nuvarande museet i Gamlis. Pärltillverkningen, bronsgjutningen, smidet, keramiktillverknignen som det finns belägg för i området är yngre.

Det bör för övrigt förtydligas att jag INTE påstår att Gamlis inte var ett stort centra under folkvandringstid. Jag anser dock att sakskälen för detta än dock än så länge ganska lösa.

Herulens påstående att flera gravar daterats till romersk järnålder och folkvandringstid är för mig helt främmande (men jag är övertygad om att det funnits hundratals sådana i området). Jag hoppas att han kan presentera exakta referenser för detta.

/John Ljungkvist

[elis]

Ursprunget till min kritik av Ljungqvist datering av G:a Uppsala högar är inte dateringarna i sig utan deras konsekvenser för tolkningen av platsen som maktcentrum. I John Ljungkvist artikel i fornvännen kan vi läsa följande:

”Dateringarna är emellertid inte fastställda och det påverkar exempelvis hur maktstrukturerna i yngre järnålderns Sverige ska tolkas, i synnerhet med tanke på den politiska och religiösa betydelse Gamla Uppsala ofta anses haft”

”Generellt har platsens roll som centralort ansetts växa fram under folkvandringstiden, vilket i princip beror på den vedertagna uppfattningen om högarnas ålder.”

”Om högarna är vendeltida så är beläggen för ett folkvandringstida centrum i Gamla Uppsala betydligt klenare….de konkreta spåren efter makt är få. Det är först under tidig vendeltid som de blir riktigt tydliga”


Det är dessa kommentarer jag vänder mig mot. Det finns visst andra tecken på makt i Gamla Uppsala. Ett flertal pollenanalyser har gjorts som visar på en intensiv uppodling i området. Vidare kan vi se att bebyggelsefrekvensen ökar redan under romersk järnålder, för att under folkvandringstid öka ännu mer. Det finns alltså ett stort antal boplatser med gårdar långt innan högarna reses. Denna plats betydelse verkar ha påverkat närområdet; i områden som Vaksala, Danmark, Ulleråker, Vänge, etc ser vi genom boplatsundersökningar och pollenanalyser att bebyggelsen och uppodlingen av mark ökat i takt med att området i Gamla Uppsala växer, vilket visar att platsens sfär sträckte sig utan för dess omedelbara närhet. Under denna fas ser vi även att grophusen ökar i antal runt Gamla Uppsala. Dessa har genom fynd visat sig vara hantverksplatser. De är så många att det knappast kunnat fylla behovet av varor för den egna bygden, utan måste ha haft andra syften. Närmast till hands är väl att se dem som symptom på att produktionsöverskottet i området kunnat frikoppla arbetskraft (möjligtvis från gårdar i de nämnda bygderna runt omkring) som producerar lyxkonsumtion. Att det då inte skulle finnas en maktinstitution i närheten som kontrollerade detta kan jag inte tänka mig. Att dessa hantverksplatser var betydelsefulla visas genom att de under inledningen av vendeltid ökar så mycket i antal att flera gårdar övergets för att ge plats åt dem. Samtidigt med detta så ser vi de första spåren av Långhus av hallkaraktär på platsen. Nu har dessa inte totalundersökts, vilket är synd. Vi vet att gårdar ofta revs efter bara ca 70 år för att sedan byggas upp igen. Hade man gjort en mer grundlig undersökning av gårdarna hade man kanske funnit spår av ett folkvandringstida långhus eller en hallbyggnad. I det sammanhanget skulle det också vara intressant att gräva ut storhögarna mer noggrant för att se om det finns spår av byggnad under dem. På flera platser i Uppland och i övriga Norden har man funnit att det funnits långhus under storhögarna. Andra synpunkter som visar på platsens betydelse är gravfältet med över 2000 gravar. Genom ett antal C-14 prov så har man daterat flera högar som hörande till romersk järnålder och folkvandringstid. Dessa gravar är nu inte totalundersökta men de dateringar som gjorts är ändå vikta för förståelsen av platsens successiva stora betydelse, och det innan vendeltid.

Jag ser ett antal argument för att Gamla Uppsala hade en stor bebyggelse under äldre järnålder vilket jag själv skrivit ett antal gånger. Men är en stor bebyggelse tunga argjument för ett maktcentra.

Herulen säger att det under folkvandringstid finns en massa grophus med hantverksindikationer. Det är intressant eftersom jag lett grävningarna för majoriteten av grophusen som undersökts i Gamla Uppsala. Jag tror inte att något grophus kan beläggas vara från folkvandringstid. Jag vore tacksam för eventuella sådana jag missat.
Det enda specialiserade hantverket från Gamla Uppsala jag känner till före 500-talet är två smidesgropar som undersöktes på Matsgården under nuvarande museet i Gamlis. Pärltillverkningen, bronsgjutningen, smidet, keramiktillverknignen som det finns belägg för i området är yngre.

Det bör för övrigt förtydligas att jag INTE påstår att Gamlis inte var ett stort centra under folkvandringstid. Jag anser dock att sakskälen för detta än dock än så länge ganska lösa.

Herulens påstående att flera gravar daterats till romersk järnålder och folkvandringstid är för mig helt främmande (men jag är övertygad om att det funnits hundratals sådana i området). Jag hoppas att han kan presentera exakta referenser för detta.

/John Ljungkvist

Enligt Sune Lindquist (1936) så ledde Olof Rudbecks grävningar 1686-89 till fyndet av en denar (tpq 117 AD) i en urna. Detta borde rimligen vara en gravurna från YRJÄÅ.

[elis]

Har nagon en aning om exakt vilka "anmärkningsvärda fynd av vapen" som gjordes?

Tja, en snabbtrålning gav följande:

http://runeberg.org/ymer/1905/0477.html

Märkligt, alltid springer man plötsligt pa nya intressanta saker.

Om denna hög visste jag intet, tills jag reagerade pa diskussioner kring gravgögar i Norrland, efter att jag delat en trad, och därmed skapat Norrländska kungadömen.

En gravhög, och därtill en riktig kungshög, med enastaende skatter, fran bronsaldern, 1 000 år f. Kr...sensationellt?

Hade jag inte genom Wikipedia sprungit pa denna uppgift, hade jag gissat att Uppsalas äldsta högar är fr 400-talet e.Kr.

Denna högen blir mal för nästa utflykt när jag är i Sverige, en sak som är säker.

Jag har svårt att se det kausala sambandet mellan Hågahögen och Gamla Uppsala, de är inte nästgårds vare sig i tid eller rum.

[Dan Koehl]

Jag har svårt att se det kausala sambandet mellan Hågahögen och Gamla Uppsala, de är inte nästgårds vare sig i tid eller rum.

Nej, nagot kausalt samband har jag ocksa svart att se. Däremot distansen, nagra kilometer mellan Hågahögen och Gamla Uppsala, ger ju ett geografiskt sammanhang, omväl inte tidsmässigt.

[elis]

Jag har svårt att se det kausala sambandet mellan Hågahögen och Gamla Uppsala, de är inte nästgårds vare sig i tid eller rum.

Nej, nagot kausalt samband har jag ocksa svart att se. Däremot distansen, nagra kilometer mellan Hågahögen och Gamla Uppsala, ger ju ett geografiskt sammanhang, omväl inte tidsmässigt.

Jag får det till 10 kilometer, inte några. Och om det tas upp i diskussionen kring Gamla Uppsala borde det väl ha ett relevant samband, väl?

[Dan Koehl]

Jag har svårt att se det kausala sambandet mellan Hågahögen och Gamla Uppsala, de är inte nästgårds vare sig i tid eller rum.

Nej, nagot kausalt samband har jag ocksa svart att se. Däremot distansen, nagra kilometer mellan Hågahögen och Gamla Uppsala, ger ju ett geografiskt sammanhang, omväl inte tidsmässigt.

Jag får det till 10 kilometer, inte några. Och om det tas upp i diskussionen kring Gamla Uppsala borde det väl ha ett relevant samband, väl?

Ja, det är möjligt, jag saknar insikt i exakt hur manga kilometer "några" är. När jag var liten cyklade jag ibland sa langt pa en 16' tummare för att köpa godis. jag antar att denna distans inte var nagot större avstand för järnalderns människor.

Mitt inlägg avsag dock egentligen inte att pavisa ett relevant samband, jag blev ärligt talat förvanad över en sa gammal gravlämning i omradet.

[FBQ]

Det finns väl ändå ganska många bronsålderslämningar runtom Uppsala, även om Uppsalaslätten vid den tiden var en havsvik. Nåstens fornborg söder om Håga visar spår från kulturell aktivitet från bronsålder, möjligen är den använd under samma tid som Hågahögen byggdes.
Åt Örsundsbrohållet finns flera hällristningar, och norr om Uppsala finns ju flera kända grav och depåfynd.

[Dan Koehl]

Det finns väl ändå ganska många bronsålderslämningar runtom Uppsala

Ja.

Men Kungshögar fran 1000 f.Kr. är kanske lätt räknade?

[FBQ]

Jo, kungshögar från bronsåldern är ganska lätträknade över huvud taget, om du inte kommer ned till Dannmark och de gammeldanska landskapen