Hembiträden under början av 1900-talet

[Hexmaster]

någons tankegångar andas likgiltig förståelse för en grupps svåra arbetsförhållande

Det skulle väl vara jag, det; men då har jag blivit gravt missförstådd:

Att pigor blev med barn lite då och då är det ingen som ifrågasatt

skall absolut inte tolkas som ett förringande av deras arbetsförhållanden! Läs vad det står - visst blev pigor med barn. Visst utnyttjades pigor, sexuellt och på andra sätt. Inte tusan skulle jag vilja bli återfödd som en sådan. Det är inte det vi ifrågasätter.

Men jag får återigen en känsla av att du försöker blanda bort korten, herulen, för det som du sade var att sexuellt utnyttjande (i vad form det vara må) var regel för tjänstefolk - åtminstone kvinnorna. Detta har du fortfarande inte lyckats belägga - och det är (vilket påpekas för n:te gången) inte exakta siffror som efterfrågas!

Pigor som kom från flickebarnshem, dvs. var föräldralösa, må vara en sak; men utgjorde de någonsin mer än ett par procent av hela yrkeskåren?

Kan du inte ens hitta ett citat från Moberg eller Lo-Johansson som går ut på att det i pigtjänsten fanns en underförstådd plikt att tillfredsställa husbonden?

Bevisbördan ligger fortfarande på dig, herulen.

[Stefan]

Herulen. Du försöker referera två tunga instanser som berättar att det var rätt vanligt att pigorna utnyttjades - och de med dålig back up oftare än andra.

Ja, men det är vi ju rörande överens om!

Men alltså inte ens dina egna referat av dina egna källor säger att det var det gängse...

Det är kanske enklast att du omformulerar lite din inlednings-statement ; att "i regel" skall förstås: "det förekom ofta" - eller liknande...
Då landar du ju helskinnad på bägge fötterna...

[herulen]

Alltså jag pratar om attityder som man hade av tjänstepigor under det tidiga seklet av 1900-talet. Att vara Piga uppfattades oftast som vi dag skulle kalla för att vara prostituerad. Som jag redan anförde i mitt tidigare inlägg så handlar det om ett socialt strukturellt problem. Det är det forskningen som behandlar tjänstepigor, hembiträden etc under sent 1800-tael och tidigt 1900-tal, där sexuellt utnyttjande av denna yrkeskategori bara är en liten del och således inte huvudämnet, koncentrerar sig på. Bakom antalet utomäktenskapkiga barn, antalet olagliga fall av abort, breven om avskedande av tjänstepigor etc så ser historiker attityder, normer och en människosyn som kanske inte legitimerar sexuellt utnyttjande men likväl lägger skulden på kvinnan då det förekommer. Eftersom det då är ett strukturellt problem, där tjänstepigan bokstavligen ska underkasta sig sin arbetsgivare, så finns det ju hela tiden närvarande. Husfadern kunde därför förvänta sig en sexuell relation, om det blev av eller inte avgjorde alltså han, inte tjänstepigan. Möjligheten till en sexuell realation var alltså hela tiden närvarande. I det fallet var hon alltså rättslös, mer än hon annars skulle vara i samhället. Det är det som forskarna finner graverande. Min kritik mot andra här är alltså ropet efter siffror och bevis för om det är över eller under 50 procent. Är det under 50 procent så var det inte vanligt förekommande. Detta är att grovt förenkla och likgiltiggöra uppenbara missförhållanden som hela tiden var överhängande och som kunde vara en realitet, enbart beroende på lust eller inte lust av husfadern.

Vad gäller Moberg och andra författare så var det från radiointervjuer jag citerat dem. Men det är inte de som jag hänvisar som uppgifter i detta ämne, vilket jag också redan tidigare har preciserat.

[Hexmaster]

Det är ingen här som ropat efter siffror över eller under 50 procent. Lägg av! Vänligen.

Ett påstående som det här:

Att vara Piga uppfattades oftast som vi dag skulle kalla för att vara prostituerad.

kräver däremot belägg. Finns det?

Som tidigare påpekats så delas din syn - tydligen - av en mängd historiska forskare. Vi väntar fortfarande på ett enda bekräftande citat. Hur länge?

[Stefan]

Husfadern skriver du. Jag misstänker att det var snarare övriga manliga släktingar som i så fall var huvudfaran. Husfrun ville oftast inte att husfadern skulle vänstra. Men det hindret fanns inte gentemot andra, inte på samma sätt iaf.

[herulen]

Jonas Frykman talar i sin bok ” Horan i bondesamhället” att utomäktenskapliga födslar var ett strukturellt samhällsförtryck. Ann-Sofie Kälvemark (i Historisk Tidskrift från 1977) har studerat Julita socken i Södermanland och menar att ”man gifte sig inte för att man väntade barn, man väntade barn för att man skulle gifta sig.” Det fanns alltså en medveten tanke att bli med barn. Här tillägger Frykman med att: ” i och med Gustav III:s Barnamordsplakat 1778, som gav ogifta mödrar rätt till att föda anonymt på barnbördshus så fick pigor som väntade barn med husbonden möjlighet till anonymitet. Under 1800-talet och framåt så ser vi att fler och fler barn från sådana förhållanden ökar men avtar efter hand mot slutet av århundradet. Däremot ökar antalet barn på barnhem i storstäder där ett stort många av dem var ett resultat av att kvinnligt tjänstefolk blev sexuellt utnyttjade av sin arbetsgivare Speciellt är det under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet vi ser denna trend då också en stor folkförflyttning sker, från landet till staden”. Frykman pekar här på att främlingsskapet inför varandra, dvs. att man inte kom från samma trakt, underlättade denna trend. Därutöver talar han att själva klassförhållandena, där tjänstepigan och hennes låga status gjorde att husbonden eller den borgerlige arbetsgivaren inte behövde skämmas inför sin fru eller sina vänner om han inledde en relation med sin huspiga. Detta har Ester Cullbom tagit fasta på angående finska kvinnors situation i Sverige under och efter andra världskriget: ” Så är det också för Anna, som arbetar i en by utanför samhället. Hon är inte glad åt männen från byn, som hon tycker är uttalat råa i sina attityder mot nyanlända finska flickor. De gör tydliga anspelningar på sex… Hon får många gånger uppleva att för dem förefaller en ung finsk kvinna vara ett lättfångat byte att tillfredsställa sina sexuella behov med.”