Tankar om kartor och symboler i Militärhistoriska böcker

[Viker]

Hej

För att beskriva hur ett slag eller en operation fortskrider refererar man naturligt till kartor.
Ex: .... 3 Pbat rycker fram mot Herrpill, naturligtvis vill jag då återfinna Herrpill och 3 Pbat i kartmaterialet men jag har noterat att ofta (i det närmaste alltid) så brister det i kartmaterialen till de Militärhistoriska verken, nu tex läser jag "The Great War in Africa, 1914-1918", där kan man läsa att britterna tog Schuckmannsburg vid Zambezifloden, och Schuckmannsburg saknas på kartan! Frustrerande! Förband och frontlinjer saknas helt! Jag kanske är petig men jag anser att alla i texten omnämnda platser och förband etc SKA återfinnas i kartmaterialet.

- Ett annat fenomen som jag noterat är när kartografen uppfinner egna förbandstecken. Jag har ett exempel från
"Estländare i tysk tjänst" där ex. brigadtecknet ser ut som nere till vänster, till höger den vanliga symbolen.
Varför behöver vedertagna symboler ändras? Jag förstår inte.

mvh Christer

[Kapten_Gars]

Kanske därför att kartografen använder tyska symboler och inte Nato-standard, det finns f.ö inga "vedertagna" symboler, alla nationer kör med sian egna även om tex nato-länderna enades om en standard medans WP hade en annan. Att använda nato-symboler på kartor över äldre perioder är dessutom missvisande och ger en felaktig bild av striderna.

[B Hellqvist]

Tyska 2VK-symboler: http://orbat.com/site/ww2/drleo/011_ger ... ls_43.html

[Andreas Leandoer]

Estländare i tysk tjänst använder originalkartornas symboler, de är mycket riktigt tyska.

Förläggaren

[Niklas Zetterling]

Framför gärna önskemål om "riktiga" förbandssymboler till förlagen. Jag har förlorat en och annan dust med dem när det gäller just symboler. De tror att få läsare begriper sig på etablerade militära symboler och vill därför gärna ha andra.

[Hexmaster]

Jag kanske är petig men jag anser att alla i texten omnämnda platser och förband etc SKA återfinnas i kartmaterialet.

Håller med fullständigt.

Spänningen i den beskrivna situationen hade vart något lättare att leva sig in i om Syrtsevo, Pena och Luchanino funnits med på någon karta, men eftersom de - såvitt jag funnit - inte gör det, så förblir orterna och floden tomma namn i ett drömland. De vanliga slaguppställningarna med fyrkanter och rektanglar lyser också med sin frånvaro, visst är de en förenkling av verkligheten men de är mycket bättre än ingenting.

viewtopic.php?t=19967

Eftersom åtminstone en av just den bokens upphovsmän var skalmanit så gav det resultat:

Nu har jag lagt upp en hemsida med lite information om mina böcker. Här finns även en sida varifrån ni kan ladda ned kartor. (...)
http://www.michaeltamelander.se

Jag har förlorat en och annan dust med dem när det gäller just symboler. De tror att få läsare begriper sig på etablerade militära symboler och vill därför gärna ha andra.

Häpnadsväckande. Man måste ju ändå lära sig vilka krumelurer som står för vilka vapenslag, truppstorlekar och så vidare; då kan man ju lika gärna lära sig de etablerade som ett fantasisystem.

[Niklas Zetterling]

Ja, jag har också haft svårt att förstå resonemanget, men om tillräckligt många läsare hör av sig och framför önskemål om riktiga symboler kanske de ändrar sig.

[Viker]

Tyska 2VK-symboler: http://orbat.com/site/ww2/drleo/011_ger ... ls_43.html

Tack! Nu är det helt klart.
mvh Christer

[MD650]

En bok med kartor där man kan följa skeendet är, enl. mitt förmenande, otroligt viktigt för att förstå händelseförloppet.
Michael Reynolds har lyckats bra i sina böcker likaså Hjalmar Siilaasvou.

[Wellington]

Det här med kartor är ett kärt ämne. Som läsare kan jag bara hålla med Viker, Niklas och alla andra, ju fler det finns desto bättre är det. Det är också önskvärt att alla namn eller förband som omnämns i texten också finns representerade på kartorna. De flesta läsare verkar vara av samma åsikt. När jag och Niklas var i Stockholm före jul och diskuterade några detaljer rörande Tirpitz med Norstedts, kom vi av någon anledning in på frågan om kartor. Vår förläggare sade då att ”det inte spelade någon roll hur många kartor en bok hade, läsaren vill alltid ha fler”. Som författare har jag i görligaste mån försökt att verka för att det ska finnas så många kartor som möjligt, någonting som lett till att jag tvingats rita en hel del av dem själv.

Varför är då inte alla böcker fulla av kartor? Det kan faktiskt finnas flera skäl till det. Ett av dessa kan vara produktionskostnaden. Ju längre tid förlagets anlitade grafiker sitter med uppgiften, desto dyrare blir ju boken. Att ha ett mindre antal kartor med i boken kan förvisso öka köplusten hos den presumtive köparen, så till en viss nivå kan detta fungera som ett incitament för förlaget och kan leda till en högre avkastning än om det inte funnits några alls. Men om priset stiger väldigt mycket, antag att det passerar 300-kronorsgränsen (och därmed ser dyrare ut än 289:- psykologiskt) för att man lägger in ett 20-tal extra kartor, kanske försäljningssiffrorna i stället faller. Och då har man i praktiken satsat mer medel för mindre avkastning.

Nu är detta bara ett exempel hugget ur tomma intet. Givetvis påverkas kostnaden för extra kartor i avgörande utsträckning av upplagans omfattning och hur avancerade kartorna är. I Malta och Havets vargar har jag gjort kartorna själv och gratis, så i det fallet bjöd jag förlaget (och läsaren) på dem. Men om författaren inte är kapabel att själv göra sina kartor (eller goda förlagor) blir det plötsligt mer komplicerat. Då måste han komunicera med den av förlaget anlitade grafikern, och med moderna kartor som grund få denne att förstå vad som måste göras. Ju längre tid det tar desto mer kostsamt blir det.

Här finns också frågan om författaren vill göra kartorna själv även om han kan. Situationen varierar givetvis från författare till författare. För vissa kanske skrivandet av en bok är ett livsprojekt vid sidan av ordinarie sysselsättning, utan brådska eller krav på ekonomisk kalkyl. För mig personligen, som har gått ned i tid på mitt ordinarie arbete för böckernas skull, är det nödvändigt med en viss avkastning för att jag över huvud taget ska kunna fortsätta med denna ”hobby”. Varje bok får därför en tidsram som måste hållas och kartritandet skär oundvikligen in i den tid som avsätts för själva texten. Det går inte att lura tiden, så för varje karta måste texten minskas eller tunnas ut innehållsmässigt. I Malta, till exempel, skulle jag tro att någonstans runt 15-20% av den tid det tog att göra boken är kartor. Det handlar ju inte bara om att rita dem, man måste ju också forska en del för att få dem rätt.

Ett annat skäl varför författaren kanske tvekar med att göra en karta är att denne inte har full kunskap om alla förband eller rörelser i en viss situation. Även om de som beröres av texten är ”placerbara”, kanske avsaknaden av andra, existerande trupper gör bilden förvirrad eller direkt felaktig. Återigen kommer tidsfaktorn smygande och man måste fatta ett finnas-eller-icke-finnas-beslut. När vi gjorde situationskartorna till Bismarck var det rent ut sagt ett h-----e att hitta och följa alla jagare och handelskonvojer, och jag var många gånger på vippen att ta bort dessa helt.

Kort sagt: bara för att författare, förlag och läsare alla tycker att det är fint med kartor, hamnar de inte i boken bara för att man vill det.

Jag håller för närvarande på med en bok om fälttåget 1815 (Japp!! Nu blir det Nappe). Här tror jag mig ha kommit på en lösning för att hjälpa både mig själv och ändå ge läsaren det denne vill ha. Bokens omslag kommer att ha en stor karta på insidan (baksidan) så att läsaren kan ta bort denna och ha den bredvid sig under läsandet. Här skall finnas alla ortsnamn, floder, skogar, vägar, etc. Kartan kommer att vara i färg, så att den blir lättare att ”överskåda” och de viktigare ortsnamnen (de som nämns ofta) kommer troligtvis att få en färg som avviker från de som endast förekommer flyktigt.

Inuti boken kommer jag sedan att ha situationskartorna. Detta är samma grundkarta som på baksidan av omslaget, eller delar av densamma, men i svartvitt och med skogar och annat mer överflödigt borttaget. Här kommer truppernas rörelser att redovisas. Ibland blir det lite grötigt, men när förbandssymbolerna täcker ortsnamn och annat kan läsaren orientera sig på färgkartan. På detta vis slipper jag rita en unik karta för varje ny situation (Waterloo, Ligny, Wavre, etc kommer givetvis att få egna, mer detaljerade kartor) och jag slipper också arbetet att se till så att förband och kartinfo inte grötar ihop sig till något obegripligt.

Så är det tänkt i alla fall, vi får väl se hur det går …

Jag tänker lägga upp en post om detta på min egen hemsida, eftersom jag även vill ha diskussionen med läsare till mina böcker som inte nödvändigtvis kommer från Skalman. Det är intressant för oss författare att veta vad ni tycker och kan kanske få idéer från läsare hur olika saker skulle kunna lösas. Om ni har några synpunkter på kartorna, tidigare eller kommande, är ni välkomna att lämna dessa.

Kartor kan aldrig diskuteras nog …


Michael Tamelander

[Schwalbe]

Kartor är bra. Jag vill gärna se var trppförflyttningarna sker.
Jag tycker det är lite synd, som det verkar, att kartorna bara tar en massa tid.
De är ju en del av boken med, och en beskrivning av det historiska skedet.

[Wellington]

Nu är det ju inte så att de "bara tar en massa tid", få inte det intrycket från mitt inlägg ovanför. De kan ju många gånger spara in tid också. I "Waterloo" kommer jag till exempel att följa skeendet mycket från staberna och rörelserna kommer många gånger att bara finnas på kartorna. På det sättet slipper man ju faktiskt beskriva alla rörelser i texten. Det finns två sidor av det hela.

[Hexmaster]

Detta är samma grundkarta som på baksidan av omslaget, eller delar av densamma, men i svartvitt och med skogar och annat mer överflödigt borttaget. Här kommer truppernas rörelser att redovisas. Ibland blir det lite grötigt, men när förbandssymbolerna täcker ortsnamn och annat kan läsaren orientera sig på färgkartan.

Låter alldeles lysande! Antar att situationskartorna kommer att vara mer inzoomade? ("Större skala" kan ju vara det omvända också, har jag för mig...) Skog är ju inte alltid överflödigt, men har man en ordentlig, detaljerad grundkarta innanför pärmarna så kan man förvisso förenkla småkartorna kraftigt utan att villa bort läsaren.

[Wellington]

Detta är samma grundkarta som på baksidan av omslaget, eller delar av densamma, men i svartvitt och med skogar och annat mer överflödigt borttaget. Här kommer truppernas rörelser att redovisas. Ibland blir det lite grötigt, men när förbandssymbolerna täcker ortsnamn och annat kan läsaren orientera sig på färgkartan.

Låter alldeles lysande! Antar att situationskartorna kommer att vara mer inzoomade? ("Större skala" kan ju vara det omvända också, har jag för mig...) Skog är ju inte alltid överflödigt, men har man en ordentlig, detaljerad grundkarta innanför pärmarna så kan man förvisso förenkla småkartorna kraftigt utan att villa bort läsaren.

Slagfältskartorna kommer att vara helt unika och inte en utskärning ur den "srategiska" kartan. Den stora kartan sträcker sig över triangeln Courtray-Philippeville-Maastricht och att t ex skära ut Waterloo ur denna skulle bara resultera i några stora prickar och en och annan väg. Detaljkartorna måste därför ritas för sig.

[Andreas Leandoer]

det är faktiskt så att det förlag och de förläggare som betalar en grafiker timpeng snarare än fast pris, bör undersöka sina huvuden....

Det går att köpa kartproduktion baserad på pris/karta, så priset kan inte vara skäl till varför kartor inte är med. Snarare oförstånd eller bristande intresse. Dessutom skall man aldrig slänga in en karta bara för sakens skull. Skälet måste vara gott nog, annars blir det bara utfyllnad.

Det mpderna förlaget se till att läsaren får den information läsaren behöver för att tillgodogöra sig texten.

Andreas Leandoer
Förläggare
http://www.leforlag.se