Quiz: Andra världskriget
Psilander har helt klart för sig....tyskarna kallade DEUTSCHLAND/SCHEER/GRAF SPEE för
Panzerschiffen (pansarskepp) rätt och slätt. Efter förlusten av GRAF SPEE - ombenämndes de
som Tunga Kryssare. 'Pocket Battleship' var en term som uppfanns av brittiska media när
DEUTSCHLAND togs i tjänst, vilket tjänade den brittiska propagandan - men var långt ifrån
verkligheten - då de aldrig avsetts att möta slagskepp. Som 'Kapten Langsdorff' (Peter Finch)
uttryckte det i filmen om slaget vid River Plate, 'vi kan köra ifrån de starkare - men klå de
snabbare. Det finns bara tre fartyg i Engelska Flottan som är både starkare och snabbare -
HOOD, REPULSE och RENOWN...', Varjag
Panzerschiffen (pansarskepp) rätt och slätt. Efter förlusten av GRAF SPEE - ombenämndes de
som Tunga Kryssare. 'Pocket Battleship' var en term som uppfanns av brittiska media när
DEUTSCHLAND togs i tjänst, vilket tjänade den brittiska propagandan - men var långt ifrån
verkligheten - då de aldrig avsetts att möta slagskepp. Som 'Kapten Langsdorff' (Peter Finch)
uttryckte det i filmen om slaget vid River Plate, 'vi kan köra ifrån de starkare - men klå de
snabbare. Det finns bara tre fartyg i Engelska Flottan som är både starkare och snabbare -
HOOD, REPULSE och RENOWN...', Varjag
Ålandsspärren
När vi ändå pinkar i saltvatten - drar jag en annan fråga. Redan under 30-talets militära samarbete
mellan Sverige och Finland (jojomensan det fanns!) uppgjordes planer på att genom mineringar - i
Ålands Hav - förhindra intrång av 'krigförande makts örlogsfartyg' i Bottenhavet och Bottenviken. Man
planerade på svenskt håll två minlinjer - den södra och den norra. Det beräknade antalet minor
som krävdes för att erhålla 100%-ig träffchans - uppskattades till 900. Alla måste läggas på svenskt
territorialvatten - medan finnarna antogs minera sitt eget territorialvatten med liknande 'täthet'. Den
s.k. Ålandsspärren lades också - efter mycken debatt och navelskådande men bara en 'linje'. Frågorna:
1) Vilken linje lades till slut - den södra eller den norra ?
2) Mellan vilka punkter/öar/skär - lades den svenska linjen ?
3) Hur många minor fälldes i denna linje ?
4) När utlades minfältet ?
Bonusfrågorna är denna gång två; Vilka fartyg stod för minläggningen? Vilken typ av mina användes?
/Varjag
mellan Sverige och Finland (jojomensan det fanns!) uppgjordes planer på att genom mineringar - i
Ålands Hav - förhindra intrång av 'krigförande makts örlogsfartyg' i Bottenhavet och Bottenviken. Man
planerade på svenskt håll två minlinjer - den södra och den norra. Det beräknade antalet minor
som krävdes för att erhålla 100%-ig träffchans - uppskattades till 900. Alla måste läggas på svenskt
territorialvatten - medan finnarna antogs minera sitt eget territorialvatten med liknande 'täthet'. Den
s.k. Ålandsspärren lades också - efter mycken debatt och navelskådande men bara en 'linje'. Frågorna:
1) Vilken linje lades till slut - den södra eller den norra ?
2) Mellan vilka punkter/öar/skär - lades den svenska linjen ?
3) Hur många minor fälldes i denna linje ?
4) När utlades minfältet ?
Bonusfrågorna är denna gång två; Vilka fartyg stod för minläggningen? Vilken typ av mina användes?
/Varjag
varjag skrev:
/Per
Tyvärr har jag långt ifrån svar på alla frågorna, men så långt vet jag att tågfärjan S/S Drottning Victoria, som inkallats till marinen som Hjälpkryssaren 3 i Sep 1939, lade den 6 Dec 1939 ut en minspärr mellan Sverige och Åland. Detta var fartygets enda insats i svenska flottan.När vi ändå pinkar i saltvatten - drar jag en annan fråga. Redan under 30-talets militära samarbete
mellan Sverige och Finland (jojomensan det fanns!) uppgjordes planer på att genom mineringar - i
Ålands Hav - förhindra intrång av 'krigförande makts örlogsfartyg' i Bottenhavet och Bottenviken. Man
planerade på svenskt håll två minlinjer - den södra och den norra. Det beräknade antalet minor
som krävdes för att erhålla 100%-ig träffchans - uppskattades till 900. Alla måste läggas på svenskt
territorialvatten - medan finnarna antogs minera sitt eget territorialvatten med liknande 'täthet'. Den
s.k. Ålandsspärren lades också - efter mycken debatt och navelskådande men bara en 'linje'. Frågorna:
1) Vilken linje lades till slut - den södra eller den norra ?
2) Mellan vilka punkter/öar/skär - lades den svenska linjen ?
3) Hur många minor fälldes i denna linje ?
4) När utlades minfältet ?
Bonusfrågorna är denna gång två; Vilka fartyg stod för minläggningen? Vilken typ av mina användes?
/Per
BRAVO Perman! Det var mycket riktigt Hjälpkryssaren Nr. 3 - som lade de flesta
minorna (delvis assisterad av GOTLAND) då minkryssaren Klas Fleming låg på varv.
Datumet är korrekt - den 6:e december 1939.....Tips - den östra änden av minraden
gick till ett skär - alldeles där territorialvattnet (SE/SF) möts....../Varjag
minorna (delvis assisterad av GOTLAND) då minkryssaren Klas Fleming låg på varv.
Datumet är korrekt - den 6:e december 1939.....Tips - den östra änden av minraden
gick till ett skär - alldeles där territorialvattnet (SE/SF) möts....../Varjag
varjag skrev:
/Per
Har ingen aning men skjuter från höften med... Märket??Det var mycket riktigt Hjälpkryssaren Nr. 3 - som lade de flesta
minorna (delvis assisterad av GOTLAND) då minkryssaren Klas Fleming låg på varv.
Datumet är korrekt - den 6:e december 1939.....Tips - den östra änden av minraden
gick till ett skär - alldeles där territorialvattnet (SE/SF) möts......
/Per
Absolut! Minlinjen - och detta var den norra, kan jag avslöja - gick från Märket i
OSO riktning till Understen, där det fanns en genomseglings led (som var för bred
)
och senare kompletterades med ytterligare tjugo minor.
Mina komplimanger till Perman som tacklat frågan! Minvapnet är ett av de hemligaste i
'katalogen' - men Ålandsspärren - troligen den mest publicerade, och var faktiskt
Sveriges mest 'offensiva' utspel under hela kriget. Jag håller ut ett tag till på den tredje
frågan - men kan tipsa, att det var långt ifrån de c:a hälften av 900 = 450 - som lades
i den norra mineringen. Man kan säga att 'spärren' - hade mycket glest mellan gallren
Ryska ubåtar t.ex. - 'kammade' igenom den svenska/finska(?) mineringen ganska galant.
/Varjag
OSO riktning till Understen, där det fanns en genomseglings led (som var för bred
och senare kompletterades med ytterligare tjugo minor.
Mina komplimanger till Perman som tacklat frågan! Minvapnet är ett av de hemligaste i
'katalogen' - men Ålandsspärren - troligen den mest publicerade, och var faktiskt
Sveriges mest 'offensiva' utspel under hela kriget. Jag håller ut ett tag till på den tredje
frågan - men kan tipsa, att det var långt ifrån de c:a hälften av 900 = 450 - som lades
i den norra mineringen. Man kan säga att 'spärren' - hade mycket glest mellan gallren
Ryska ubåtar t.ex. - 'kammade' igenom den svenska/finska(?) mineringen ganska galant.
/Varjag
varjag skrev:
Visste att det var fråga om Hjälpkryssaren 3 (à la S/S Drottning Victoria), men var tvungen att gå in på Fakta om fartyg (http://www.faktaomfartyg.com/drottning_ ... a_1909.htm) för att få datumet. Trodde att jag t.o.m. skulle kunna bidra med en bild på Hjälpkryssaren 3 från Marinkalender 1942, men tyvärr fanns det ingen.
Gissar på 200 minor på fråga tre, och på mintypen gissar jag m/31.
/Per
Man tackar. Att få komplimanger från en av de allra kunnigaste skalmaniterna är inte dåligt.Absolut! Minlinjen - och detta var den norra, kan jag avslöja - gick från Märket i
OSO riktning till Understen, där det fanns en genomseglings led (som var för bred)
och senare kompletterades med ytterligare tjugo minor.
Mina komplimanger till Perman som tacklat frågan! Minvapnet är ett av de hemligaste i
'katalogen' - men Ålandsspärren - troligen den mest publicerade, och var faktiskt
Sveriges mest 'offensiva' utspel under hela kriget. Jag håller ut ett tag till på den tredje
frågan - men kan tipsa, att det var långt ifrån de c:a hälften av 900 = 450 - som lades
i den norra mineringen. Man kan säga att 'spärren' - hade mycket glest mellan gallren![]()
Ryska ubåtar t.ex. - 'kammade' igenom den svenska/finska(?) mineringen ganska galant
Visste att det var fråga om Hjälpkryssaren 3 (à la S/S Drottning Victoria), men var tvungen att gå in på Fakta om fartyg (http://www.faktaomfartyg.com/drottning_ ... a_1909.htm) för att få datumet. Trodde att jag t.o.m. skulle kunna bidra med en bild på Hjälpkryssaren 3 från Marinkalender 1942, men tyvärr fanns det ingen.
Gissar på 200 minor på fråga tre, och på mintypen gissar jag m/31.
/Per
- Bilagor
-
- Mina modell 31.JPG (27.89 KiB) Visad 761 gånger
Dessvärre - Perman, var 'linjen' t.o.m. ännu glesare än du gissat
. Mellan märket
och Understen - lades den 6:e december ut hela 90 minor av M/14 typen (50 kg's
laddning). Den senare kompletteringen med tjugo stycken - var av M/31-typen med
150 kg's laddning. Det krävdes otur - för att råka stöta på en, vilket bl.a. ryska ubåtar
bevisade! Permans fråga......Varjag
och Understen - lades den 6:e december ut hela 90 minor av M/14 typen (50 kg's
laddning). Den senare kompletteringen med tjugo stycken - var av M/31-typen med
150 kg's laddning. Det krävdes otur - för att råka stöta på en, vilket bl.a. ryska ubåtar
bevisade! Permans fråga......Varjag
varjag skrev:
http://hem.passagen.se/nordkaparen/lennings2.htm
Jag har då följande fråga med anledning av denna bok:
1. Vad var den direkta orsaken till att Oberleutnant zur See Hugo Deiring på U 3503 på morgonen den 6 maj 1945 utanför inloppet till Göteborg ansåg sig tvingad att snarast uppsöka svenskt vatten?
För bonuspoäng måste man kunna svara på följande fråga: De stora MAN dieslarna på U 3503 byggde på samma grundkonstruktion som på de flesta tidigare VII C och IX typerna, men med ett mycket viktigt undantag. Vilket?
/Per
Ok, jag ska göra mitt bästa, även fast jag inte på något vis är en expert på andra världskriget. Sitter och läser Främmande ubåt sänks på svenskt vatten av Jarl Ellsén och Hans Westermark, som handlar om den tyska ubåten U 3503 av typ XXI som tvingades uppsöka svenskt vatten på morgonen den 6 maj 1945. Hon sänktes ju av den egna besättningen men bärgades och skrotades senare av svenskarna, och kom i mångt och mycket att bli förebilden för svenska ubåtar byggda under 50- och 60-talen. Här är en länk med info om snorkelns inträde i svenska ubåtsvapnet:Dessvärre - Perman, var 'linjen' t.o.m. ännu glesare än du gissat . Mellan märket
och Understen - lades den 6:e december ut hela 90 minor av M/14 typen (50 kg's
laddning). Den senare kompletteringen med tjugo stycken - var av M/31-typen med
150 kg's laddning. Det krävdes otur - för att råka stöta på en, vilket bl.a. ryska ubåtar
bevisade! Permans fråga......
http://hem.passagen.se/nordkaparen/lennings2.htm
Jag har då följande fråga med anledning av denna bok:
1. Vad var den direkta orsaken till att Oberleutnant zur See Hugo Deiring på U 3503 på morgonen den 6 maj 1945 utanför inloppet till Göteborg ansåg sig tvingad att snarast uppsöka svenskt vatten?
För bonuspoäng måste man kunna svara på följande fråga: De stora MAN dieslarna på U 3503 byggde på samma grundkonstruktion som på de flesta tidigare VII C och IX typerna, men med ett mycket viktigt undantag. Vilket?
/Per
leo 2 skrev:
Det är riktigt att U 3503 hade snorkel (som var en idé som tyskarna stulit från holländarna tror jag), men snorkeln hade inget att göra med det undantag som rör dieslarnas konstruktion och funktion på typ XXI.
/Per
Jag tror att bonuspoäng är att den hade snorkel så den inte skulle behöva gå upp för att ladda batteriera..
Det är riktigt att U 3503 hade snorkel (som var en idé som tyskarna stulit från holländarna tror jag), men snorkeln hade inget att göra med det undantag som rör dieslarnas konstruktion och funktion på typ XXI.
/Per
Ja U 3503 rapporterades - ha fel på 'utblåsningsventilerna' när fartygschefen uppsökte
svenskt vatten, samt att besättningen 'blev sjuka' av avgaserna. Ubåtarna av typ XXI
hade ett ventileringssystem så att med snorkel - skulle de kunna ladda batterierna
medan vätgasen från dem ventilerades ut genom snorkeln. Jag gissar att det var den
mekanismen som mankerade, plus kanske att han visste att Freden var nära, Varjag
svenskt vatten, samt att besättningen 'blev sjuka' av avgaserna. Ubåtarna av typ XXI
hade ett ventileringssystem så att med snorkel - skulle de kunna ladda batterierna
medan vätgasen från dem ventilerades ut genom snorkeln. Jag gissar att det var den
mekanismen som mankerade, plus kanske att han visste att Freden var nära, Varjag
Battler skrev:
/Per
Rätt! Inte bara delar av besättningen, utan huvuddelen av besättningen slogs ut omedelbart pga av avgaserna som trängde ut i ubåten. Så här beskrivs det i boken:1. Vid nöddykning pg a flyganfall, stoppades dieselmotorerna ej tillräckligt snabbt, varvid avgaser förgiftade delar av besättningen - de hade väl tänkt pusta ut på svenskt vatten, och få sig lite frisk luft i lugn och ro.
...Inte lång stund efter start av snorkeldriften hördes plötsligt åter kraftiga undervattensdetonationer. Uppenbarligen gällde inte dessa dem, utan kanske kamraten U 3017. Knappt hade man emellertid dragit en lättnadens suck över detta och Deiring övervägt att åter stoppa dieslarna och dra ner snorkeln, förrän han såg i periskopet hur ett flygplan styrde rakt emot honom. Inom några sekunder såg han mynningsflammorna och vattensprut framför periskopet.
U 3503:s goda tur började nu också rinna iväg. "Stoppa snorkeldriften och gör klart för elmotorgång!" Ordern hördes genom båtens alla högtalare. Den följdes av blixtsnabb aktivitet i manövercentralen, men framför allt i diesel- och elektromotorsektionerna. För en ovan och ej tillräckligt utbildad personal är denna manöver knepig och tillåter inga misstag, men just ett ödesdigert sådant gjordes nu. Avgasventilen till dieselmotorerna stängdes, elmotorerna kopplades in, men den ansvarige maskinisten glömde att för några ögonblick stoppa motorerna, vars avgaser nu automatiskt leddes ut i ubåtens inre. Två stycken fjortonhundra hästars dieslar producerar tillräckligt mycket koloxid per sekund för att på kort tid förgifta en besättning på 57 man. Genom trots allt lyckliga omständigheter skedde inte detta med alla, men förutom Deiring själv och sju man försattes resten direkt ur stridbart skick.
Dessa sju av besättningen som klarat sig någorlunda, bemannade snabbt de viktigaste funktionerna, styrning och maskin. Hugo Deiring insåg att han var en slagen man, åtminstone tillfälligt, och han förstod att hans mer eller mindre avsvimmade mannar behövde omedelbar hjälp. Klockan hade blivit fyra på morgonen söndagen den 6 maj, och inloppet till Göteborg låg nära. Hugo Deiring fattade beslutet att gå in på svenskt vatten, åberopa de internationella bestämmelserna om kvarliggande för nödvändiga reparationer i högst 24 timmar, få besättningen omhändertagen under denna tid, få tillbaka de flesta ombord igen efter lämplig behandling och sedan fortsätta vidare mot Norge och Hortenbasen. Han skulle fortsätta striden i enlighet med Storamiralens order, oavsett att förhandlingarna om vapenstillestånd inletts! Oberleutnant zur See Hugo Deiring ville inte ge upp!
Nej det var inget tekniskt fel det var fråga om, utan det har att göra med den designade funktionen hos dieslarna på typ XXI. Alltså inte själva dieslarna som sådana, utan funktionen på dessa. Någon mer gissning från någon innan vi går vidare med din fråga Battler?2. Överladdningen av motorerna funkade ej (kompressor).
/Per
Senast redigerad av 1 Perman, redigerad totalt 7 gånger.
varjag skrev:
/Per
Ja det är riktigt att Deiring rapporterade eller åberopade fel på utblåsningsventilerna, men enligt boken så var det inget tekniskt fel som orsakade incidenten utan ett handhavandefel som i sin tur berodde på den bristfälligt utbildade besättningen.Ja U 3503 rapporterades - ha fel på 'utblåsningsventilerna' när fartygschefen uppsökte
svenskt vatten, samt att besättningen 'blev sjuka' av avgaserna. Ubåtarna av typ XXI
hade ett ventileringssystem så att med snorkel - skulle de kunna ladda batterierna
medan vätgasen från dem ventilerades ut genom snorkeln. Jag gissar att det var den
mekanismen som mankerade, plus kanske att han visste att Freden var nära
/Per