Alexander av Epirus

[Carolus]

Alexander Den Store av Makedonien hade en kusin vid namn Alexander av Epirus. Samtidigt som Alexander Den Store gav sig ut för att erövra Asien så gav sig Alexander av Epirus ut för att erövra Europa. Han dog dock i Italien.

Han nämns endast i böcker om Alexander som hans kusin och att han dör i Italien. Vad vet man mer om hans historia? Var fälttåget framgångsrikt innan han dog? Avslutade man fälttåget iochmed hans död?

[Andreas K]

Det hade jag inte en aning om, det låter spännande.
Du kan ju förstå varför han har hamnat i skuggan av sin kusin, hade Alexander av Epirus levt, låt oss säga 300 år senare, så hade han nog varit lika känd( om inte mer) som exempelvis Varus, Caesar eller Belisarius.
Mvh Andreas

[Dûrion Annûndil]

Alexander Den Store av Makedonien hade en kusin vid namn Alexander av Epirus. Samtidigt som Alexander Den Store gav sig ut för att erövra Asien så gav sig Alexander av Epirus ut för att erövra Europa.

Nu ska vi inte tillskriva den okände Alexander allt för stora planer... Och han var morbror till Alexander den Store.

In 334 BC, Alexander, at the request of colony of Taras (Magna Graecia) and the people the Tarentines, crossed over into Italy, to aid them against the Italic populations, Lucanians and Bruttii. After a victory over the Samnites and Lucanians near Paestum, 332 BC, he made a treaty with the Romans. Success still followed his arms. He took Heraclea from the Lucanians, and Terina and Sipontum from the Bruttii. Through the treachery of some Lucanian exiles, he was compelled to engage under unfavourable circumstances near Pandosia, on the banks of the Acheron, and was killed by the hand of one of the exiles, as he was crossing the river. He left a son, Neoptolemus, and a daughter, Cadmea.

http://en.wikipedia.org/wiki/Alexander_I_of_Epirus
Alexander var alltså inte intresserad av de ganska obetydliga romarna, utan slogs mot lukaner och bruttier för att hjälpa några grekiska städer i syditalien.

Mvh -Dan

[Carolus]

Alexander Den Store av Makedonien hade en kusin vid namn Alexander av Epirus. Samtidigt som Alexander Den Store gav sig ut för att erövra Asien så gav sig Alexander av Epirus ut för att erövra Europa.

Nu ska vi inte tillskriva den okände Alexander allt för stora planer... Och han var morbror till Alexander den Store.

In 334 BC, Alexander, at the request of colony of Taras (Magna Graecia) and the people the Tarentines, crossed over into Italy, to aid them against the Italic populations, Lucanians and Bruttii. After a victory over the Samnites and Lucanians near Paestum, 332 BC, he made a treaty with the Romans. Success still followed his arms. He took Heraclea from the Lucanians, and Terina and Sipontum from the Bruttii. Through the treachery of some Lucanian exiles, he was compelled to engage under unfavourable circumstances near Pandosia, on the banks of the Acheron, and was killed by the hand of one of the exiles, as he was crossing the river. He left a son, Neoptolemus, and a daughter, Cadmea.

http://en.wikipedia.org/wiki/Alexander_I_of_Epirus
Alexander var alltså inte intresserad av de ganska obetydliga romarna, utan slogs mot lukaner och bruttier för att hjälpa några grekiska städer i syditalien.

Mvh -Dan

Okej. Jag fick för mig att han ville erövra hela Italien och vidare ut i Europa. Tråkigt värre...

[alexander den store]

Var det Alexander av Epirus som var o krigade i illyrien Alexander av Epirus

[Carolus]

Var det Alexander av Epirus som var o krigade i illyrien Alexander av Epirus

Det låter troligt. Illyrien ligger norr om Epirus.

[CruZifiX]

Låter nästan som om du läser Valerio Massimos böcker?

[Carolus]

Låter nästan som om du läser Valerio Massimos böcker?

Jwohl! Riktigt bra!

[CruZifiX]

Hehe de är riktigt bra, jag läser "den sista legionen" just nu.

[Joar]

Hehe de är riktigt bra, jag läser "den sista legionen" just nu.

Jag gjorde samma misstag. Som tur var insåg jag tämligen snart att det inte alls var en historisk roman utan en fantasynovell utklämd av en pengakåt Hollywood-kramare.

Boken kryllar av rena falsarium, påhitt och stereotyper. Och som grädde på moset serveras de stackars läsarna ännu en gång britternas patetiska fetisch för Artur-sagan.

Och dialogen ska vi inte tala om. Den beskrivs bäst som ofrivillig komik och kan mycket väl mäta sig med slask som vanligtvis hittas i tantsnusksåpor som "Glamour" m.fl.

[Carolus]

Jag gjorde samma misstag. Som tur var insåg jag tämligen snart att det inte alls var en historisk roman utan en fantasynovell utklämd av en pengakåt Hollywood-kramare.

Suck och stön. Kulturelitism så det förslår...

[CruZifiX]

Jag vet att den inte är speciellt historiskt korrekt, intressant är den och jag tycker den är bra hittills. Sålänge man inte blandar ihop det med det korrekta är det väl inte så farligt

[Joar]

Jag gjorde samma misstag. Som tur var insåg jag tämligen snart att det inte alls var en historisk roman utan en fantasynovell utklämd av en pengakåt Hollywood-kramare.

Suck och stön. Kulturelitism så det förslår...

Nej, knappast, snarare vanlig "arg konsument". Jag älskar tidsperioden ( svag för förfall ), och hade stora förhoppningar. De grusades ganska snart när jag insåg att det inte var en "kontrafaktisk berättelse i historisk miljö" utan oblyga förvanskningar man normalt sett hittar i europeiska tv-produktioner med alibiskådisar och/eller s.k. "Hallmark-produkter". Sen om det gör mig till "kulturelitist" för att jag avskyr grova faktafel i historiska noveller och sunkig såpa-dialog, ja, då må det vara så.

Och när författaren själv skriver att han haft en filmatisering i åtanke, så brukar det sällan vara av godo rent litterärt.