Vann amerikanerna nåt slag under WWII mot tyskarna??

[Desert_Fox]

Diskuterade med en kille om vilka slag amerikanerna vann under WWII mot tyskarna, vi kom inte på en enda . Finns det nåt slag de vann över tyskarna helt ensama, då menar jag utan sina allierade.

[Fläsket]

Slag? På vilken skala menar du då?

Om du menar saker som operation Herbstnebel eller slikt så är jag osäker.
Å andra sidan kan man ju se det som att deras allierade kanske inte vann så många slag utan amerikaner?

Slaget om Rhurfickan sköttes uteslutande av amerikanska förband och när man innan dess hade drabbats av Operation Nordwind så var det väl amerikanska enheter som slog tillbaka den offensiven.
Men i tusentals slag utan namn runtom i västeuropa så segrade amerikanerna utan hjälp.

Slaget om Aachen höll jag ju på att glömma!
Anzio-landstigningen var väl en rent amerikansk affär?

[Desert_Fox]

När du frågar efter skala då tänker jag på slag som var avgörande för de allirade.

[Fläsket]

Ja isåfall:
Isåfall så är nog Rhur-slaget det största.

ca 350000 tyska fångar och Tysklands (om inte europas) största industriområde intaget, liksom all tillverkning av syntetisk olja (som jag misstänker egentlien är raffinering av skifferolja och inget annat).

Å andra sidan är ju liksom poängen med att ha allierade att man inte skall behöva slåss ensam.

Även Ardenneroffensiven anterades av amerikanerna.
Montgomery ville alltid påstå att det var han (i synnerhet) och britterna (i allmänhet) som räddade de stackars amerikanska trupperna, men faktum kvarstår att det i i alla väsentliga fall var ett slag mellan amerikanska och tyska förband.
Det är nog också därför som "Te Battle of the Bulge" ligger amerikanska krigsistoriker så varmt om hjärtat: Man mötte tredje rikets sista elitstyrkor och klådde dem.

[Oskar R.]

Hürtgenwald?

[Battler]

De allierde (Storbritannien, Ryssland, USA) klarade av ett vändpunktslag var, El Alamein, Stalingrad och Midway samt slag som var viktigt för krigets förlopp t. ex. slaget om Storbitannien (luftkriget sommaren 1940) stoppandet av tysk offensiv utanför utanför Moskva vintern 41/42 samt slaget om Guadalcanal.

MVH

[Schwalbe]

Räknas inte nån av stränderna vid D_Day som ett vunnet slag? Jag menar altså stränderna i sig, inte operationen som helhet som ju var ett gemensamt företag.

[Desert_Fox]

Det förvånar mig att amerikaner vann några slag . Man har ju läst hur amerikanerna flydde i panik så fort de såg en Tiger, utan att ens försöka ta ut den.
När det gäller D-Day och man skulle avancera inåt mot Frankrike gav då inte Montgomery amerikaner lätta "uppdrag" så att de inte skulle bli "massakerade" ?

[Olof Larsson]

För det första så är det lite fel att tala om slag i modern krigsföring.
Det handlar snarare om kampanjer.

Desert_Fox skrev:
Det förvånar mig att amerikaner vann några slag . Man har ju läst hur amerikanerna flydde i panik så fort de såg en Tiger, utan att ens försöka ta ut den.
När det gäller D-Day och man skulle avancera inåt mot Frankrike gav då inte Montgomery amerikaner lätta "uppdrag" så att de inte skulle bli "massakerade" ?

När man läser kan man ju ibland få uppfattningen att tyskarna var 2 meter långa, fanatiska och vältränade 20 till 25 åriga arier, som var utrustade med MP 40:or, MG 42:or, halvbandvagnar och Tigrar till förbannelse.

I själva fallet så var jänkarna nummerärt överlägsna och klart bättre utrustade.

Den tyska armén bestod 1944-1945 till stor del av pojkar och "gubbar", med bristfällig utbildning, utrustade med kängor och Mausergevär.
Deras största tillgång var en högklassig ledning och de vanliga och enastående effektiva MG 42:orna.

Dessa ställdes mot nummerärt överlägsna, helt motoriserade amerikanska förband, utrustade med automatgevär.
De amerikanska pansarförbanden var helt utrustade med halvbandvagnar, medans de tyska pansarskyttesoldaterna till största delen åkte lastbil.

Till detta kom totalt luftherravälde och ett överlägset artilleri, samt ett eldledningssystem som var ljusår bättre än det tyska
(US Army behövde två minuter från målupptäckt till verkanseld, das Heer c:a 45 minuter.
Dessutom så kunde US Army mycket enklare och snabbare kraftsamla eld från flera batterier).

Vad gäller att britterna skulle ha tagit "det tunga lasset", så tycker jag nog att det är felaktigt.
Jag förringar nu på intet sätt de brittiska soldaternas insatser, utan insatsen hos deras högre befäl, och då f.f.a. Montgomery.
Britternas problem var deras ganska stela, något sovjetiska uppträdande (kommandotaktik).
US Army, å andra sidan försökte uppträda, på ett mer flexibelt tysk vis (uppdragstaktik).

I själva fallet så var det så att tyskarna på västfronten, besegrades av US Army.

MvH / Olof Larsson

[Scout]

Undrar var det finns pålitliga uppgifter om detta.Har också sett kritik av amerikanernas sätt att göra sig till hjältar efter kriget på film(Saving private Ryan recensiont, under kriget i Euoropa ska de ha bombat vansinnigt mycket i regel innan marktrupperna kom. Hade enorma problem i Italien. Överlägsen materiel undrar jag också över, Finns uppgifter om att en Tigertank slog ut 36 allierade vid ett tillfälle, har inte hört om något amerikanskt motvapen av dignitet t e x. idag är det väl så att brittiska soldater anses bättre än jänkarna. Patton och Montgomery var arga konkurrenter om ära o s v.

[Olof Larsson]

Scout skrev:
Undrar var det finns pålitliga uppgifter om detta.Har också sett kritik av amerikanernas sätt att göra sig till hjältar efter kriget på film(Saving private Ryan recensiont, under kriget i Euoropa ska de ha bombat vansinnigt mycket i regel innan marktrupperna kom. Hade enorma problem i Italien. Överlägsen materiel undrar jag också över, Finns uppgifter om att en Tigertank slog ut 36 allierade vid ett tillfälle, har inte hört om något amerikanskt motvapen av dignitet t e x. idag är det väl så att brittiska soldater anses bättre än jänkarna. Patton och Montgomery var arga konkurrenter om ära o s v.

Britterna är numera tvungna att rekrytera soldater direkt från fängelset.
Tidigare väntade man åtminstone tills de blev frisläppta innan man tog kontakt med dem.
Å andra sidan tyckte min bror när han var i Kosovo att de amerikanska skyttesoldaterna var de dumaste han någonsin stött på.

Flyganfallen hade försumbar verkan, sett till den fysiska skada de ställde till med.
Jag har för mig att c:a 5% av förlusterna berodde på flyg.
C:a 60-70% berodde på splitter, f.f.a. från artilleri och återstoden nära nog av kulspruteeld.
Det var med andra ord USA:s överlägsna artilleri och eldledning som "vann kriget" i väst.

Jag hävdar inte att en Sherman är bättre än en Tiger.
Till sakens natur hör dock att de olika vagnarna är olika dyra och har olika tillgänglighet.
I praktiken skulle jag gissa att USA för samma peng som tyskarna kunde bygga tre Tigrar, så kunde USA bygga tio Sherman.
P.g.a. Shermanvagnens överlägsna tillgänglighet och rörlighet vore det dock troligare att det i strid skulle vara frågan om en Tiger mot tio Sherman.
Räknar man dessutom med att USA hade mycket större resurser, så blir det snarare trettio Sherman mot en Tiger.

Anledningen till att USA inte hade några vagnar jämförbara med Tiger (Pershing) förrän i januari (tror det var januari) var dels att de inte "trodde" på konceptet med tunga stridsvagnar.
Idag så har hela världen insett fördelen i detta koncept, varför de senaste tunga stridsvagnarna konstruerades under 50-60 talet.
Vidare så krävde Pershingvagnen fyra gånger så stor däcksyta som Shermanvagnen.
Man ansåg att det var bättre att ha fyra Sherman än en Pershing.
Den tredje orsaken till att US Army inte hade några stridsvagnar jämförbara med Tigern var att de ansåg att stridsvagnar inte skulle ha till uppgift att strida mot andra stridsvagnar.
Man ansåg att stridsvagnar skulle användas till anfall på djupet, för att härja i fiendens bakre linjer.
Faktum är att US Army förlorade förhållandevis få stridsvagnar p.g.a. fientliga stridsvagnar.
De förlorade f.f.a. stridsvagnar till tyskt pansarvärn och fotsoldater.
För strid mot stridsvagnar så använde US Army särskillda pansarvärnsvagnar.

Den "normala" tyska skyttesoldaten gick till fots, vilket ledde till att han var trött när det var dags att strida.
Vidare så var han för det mesta utrustad med ett mausergevär.
Den "normala" amerikanska skyttesoldaten åkte lastbil, vilket ledde till att han var utvilad när det var dags att strida.
Vidare så var han utrustad med ett automatvapen.

Sammanfattningsvis:

Även om tyskarnas bästa materiel var minst lika bra som det som USA hade, så var denna material tämligen ovanlig.
USA:s bästa material var däremot vanligt förkommande i US Army.

MvH / Olof Larsson

[Patrik]

Hade enorma problem i Italien.

Vilket iofs kan förklaras av den extremt kuperade terrängen som klart försvårade för de allierade att avancera, och att terrängen gav klara fördelar till tyskarna. Vi ska inte heller glömma att fronten i Italien av förståliga skäl hamnade i bakvattnet i och med landstigningen i Normandie.

Överlägsen materiel undrar jag också över, Finns uppgifter om att en Tigertank slog ut 36 allierade vid ett tillfälle, har inte hört om något amerikanskt motvapen av dignitet t e x.

Vilket i sig spelade mindre roll då för varje förlorad tysk tank förstås var en mycket större förlust.
1944 tillverkade USA 17 565 st stridsvagnar kontra den tyska tillverkningen på 8 466 - året innan producerades över 29000 stridsvagnar i USA jämfört med nära på 7000 stridsvagnar i Tyskland. Vilket ger ett övertag på 3:1 1943 och ett övertag 2:1 1944 vilket förstås måste inneburit att även om tyskarna ändå var i underläge produktionsmässigt.
Vi ska dessutom inte glömma att tyskarna då tvingades använda sina stridsvagnar på tre fronter - varav östfronten rimligen slukade flest.
Vi kan alltså anta att även om de tyska stridsvagnarna var överlägsna de amerikanska så var varje förlorad tysk stridsvagn ett större avbräck för Wehrmacht än vad en förlorad stridsvagn var för U.S. Army.
Vi ska dessutom inte glömma att tyskarna hela tiden tvingades slåss mot både bränslebrist och att man de allierade hade tagit kommandot i luftrummet. Vilket förstås starkt minskade de tyska stridsvagarnas möjlighet att nyttjas till fullo.

Vi ska inte heller glömma att den tyska armén fortfarande 1944 var långt från mekaniserad - till skillnad mot bl.a. den amerikanska.

idag är det väl så att brittiska soldater anses bättre än jänkarna. Patton och Montgomery var arga konkurrenter om ära o s v

Nja britterna led mot slutet av kriget av rejäla problem att fylla de enorma luckor som skapats i och med det ganska vårdslösa offensiver som i vissa fall nästan förde tankarna till första världskriget - förstås ska man inte heller glömma att fem års krig faktiskt tagit ut sin rätt.
Den brittiska armén bestod dessutom av en hel del "elitförband" i form av bl.a. kanadeniska o.s.v. förband där soldaterna inte var inkallade utan frivilliga vilket bidrog till den högre standarden bland britterna.

[Fläsket]

Du har rätt.
Hürtgenwald.
Hur kunde jag glömma det?

[Scout]

Litteraturtips, Europa 1943-1945 västfronten?

Ang. brittiska soldater så har jag själv hört dansk NATO-officer som hade en hel del erfarenhet från samarbetesäga att britterna var "mycket proffessionella" så länge de var i tjänst, sedan var det direkt dumdristigt att närma sig dem, förvandlades till öldrickande våldsbenäget drägg med ingen respekt för någon utom sin sergeant major. Det gör nödvändigtvis inte britter till sämre soldater, Främlingslegionen har väl haft åtskilligt med dömda i sina led genom åren (idag finns en och annan brittisk "fotbollssupporter", hävdat sig väl i strid har de alltid gjort. Har själv hört drucken brittisk soldat med "Search and destroy" tatuerat på armen säga att han trivts bra i det militära (stationerad på Nord-Irland) och att "he actually enjoyed killing people", kanske bara fyllsnack vad vet jag. Vad gäller elitförband (SAS SBS f a) så tror jag att de fortfarande är förebilder på området . Har aldrig hört någon vara imponerad av dagens amerikanska soldater (dumma och lata).

[Sarvi]

Har aldrig hört någon vara imponerad av dagens amerikanska soldater (dumma och lata).

Har du frågat irakierna? Å andra sidan är inte så många imponerade av irakiska soldater heller... Låt oss hålla oss till AVK här, där det är synnerligen svårt att göra generaliseringar. Men generellt (sic!) sett så måste man konstatera att 1) det fanns stora skillnader inom de nationella arméerna vad beträffar kvalitet på truppen, och 2) att de allierade lärde sig under krigets gång, på såväl taktisk som operativ nivå. Tyskar mot allierade 1942 var inte samma tyskar mot samma allierade 1945.