Åtminstone Herodotos gjorde det definitivt. Upphittad fruktbarhetsgudinna kallades Demeter, krigsgud Ares osv. Klassificeringar snarare än benämningar.tryggve skrev:Är det inte så att just Romarna i sina beskrivningar av andra folk och dess religion gärna "översatte" till sina egna gudar?
Ristarna
Re: Ristarna
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Re: Ristarna
Romarna gillade att "översätta" andra gudar till sina egna. Dvs, tillexempel Demeter och Ares (sanskrit irasya)identifierade man som sina egna gamla gudar, Ceres och Mars. De lånade alltså inte in de här gudarna från grekerna, bara stöpte om dem.Hexmaster skrev:Åtminstone Herodotos gjorde det definitivt. Upphittad fruktbarhetsgudinna kallades Demeter, krigsgud Ares osv. Klassificeringar snarare än benämningar.tryggve skrev:Är det inte så att just Romarna i sina beskrivningar av andra folk och dess religion gärna "översatte" till sina egna gudar?
Det verkar ha blivit en infekterad debatt. Kan väl bara dra mitt strå till stacken:
Ordet "kulturrelativism" verkar missbrukas här. Att påpeka att alla kulturer är påverkade av andra kulturer och i relation till alla världens kulturer objektivt varken bättre eller sämre, bara annorlunda, är inte detsamma som att hävda att det då inte går att se någon skillnad mellan kulturer eller identifera specifika sådana.
Att se ett problem i att identifiera någonting specifikt som "nordisk kultur" när källäget inte ger oss några skillnader mellan en bronsåldersbosättning i Tyskland och en i Skåne, tycker jag inte är "kulturrelativistiskt", utan bara ett arkeologiskt problem. Huruvida arkeologerna hittat skillnader och räknar med en "nordiskt kultur" får väl arkeologerna besvara...
I det första inlägget tror jag något blivit missförstått. Fornnordisk religion i sig brukar inte anses vara kopierad av romersk. Asatron däremot brukar man debattera i hur stor grad den är påverkad av kristna tankar, eftersom de som beskrivit asarnas äventyr bevisligen var kristna, och det verkar finnas med kristen symbolik - och klassisk. De kristna källorna använder sin klassiska skolning som referensram ibland för att återge gudarnas attribut, och då blir frågan om det är en korrekt återtgivning, en misstolkning utifrån dessa referensramar, eller kanske påhittat i efterhand utifrån detta.
Däremot så räknas de fornnordiska gudarna i sig som de germanska varianterna av de tidigare indoeuropeiska, precis som de grekiska och de romerska.
Mvh -Dan
Re: Ristarna
Fast just det har jag hört nutida asatroende argumentera vältaligt emot (dessvärre var jag inte helt nykter vid tillfället så jag minns inte poängen). Det var när jag pluggade religionsvetenskap och var uppfylld av paralleller mellan hinduism, grekerna och asatron. Likheten med den grekiska gudavärlden torde emellertid vara uppenbar. Det är kanske kopplingen till den indiska subkontinentens religiösa värld som det finns en del frågetecken kring.Dûrion Annûndil skrev:Däremot så räknas de fornnordiska gudarna i sig som de germanska varianterna av de tidigare indoeuropeiska, precis som de grekiska och de romerska.
Bra poäng f ö att de beskrivningar vi har av religionen i Skandinavien före kristnandet har nedtecknats av döpta mäns pennor.
/ Probstner
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Re: Ristarna
Ja, om man jämför rakt av idag så blir det kanske inte så tydligt. Snarast är det så att de indoeuropeiska gudarna följer vissa mönster (domäner, attribut, etymologiskt vad gäller namnet) som alltså går igen i efterföljande religioner.Probstner skrev:Det är kanske kopplingen till den indiska subkontinentens religiösa värld som det finns en del frågetecken kring.
Re: Ristarna
verkligen inte alla asatroende. jag skulel vilja påstå att de paralleller som nämns längre upp i tråden är uppenbara. det handlar om indoeuropeiska religioner. självklart finns likheter, ÄVEN med vedisk religion.Probstner skrev:Fast just det har jag hört nutida asatroende argumentera vältaligt emot (dessvärre var jag inte helt nykter vid tillfället så jag minns inte poängen). Det var när jag pluggade religionsvetenskap och var uppfylld av paralleller mellan hinduism, grekerna och asatron. Likheten med den grekiska gudavärlden torde emellertid vara uppenbar. Det är kanske kopplingen till den indiska subkontinentens religiösa värld som det finns en del frågetecken kring.Dûrion Annûndil skrev:Däremot så räknas de fornnordiska gudarna i sig som de germanska varianterna av de tidigare indoeuropeiska, precis som de grekiska och de romerska.
Bra poäng f ö att de beskrivningar vi har av religionen i Skandinavien före kristnandet har nedtecknats av döpta mäns pennor.
/ Probstner
Re: Ristarna
Höhskolan i Gävle håller med:hangatyr skrev:verkligen inte alla asatroende. jag skulel vilja påstå att de paralleller som nämns längre upp i tråden är uppenbara. det handlar om indoeuropeiska religioner. självklart finns likheter, ÄVEN med vedisk religion.
Och Anders Hultgård:Vikingatidens religion B 20p
Denna kurs syftar till en fördjupad förståelse av fornskandinavisk religion och kultur genom bland annat intensiva källstudier. I synnerhet studeras den fornvästnordiska litteraturen, men även andra typer av källor beaktas, till exempel det arkeologiska materialet, runinskrifter och ortnamn. I kursen sätts också den fornskandinaviska religionen in i en indoeuropeisk kontext. Därmed presenteras den vediska, forniranska, grekiska, romerska och keltiska religionen, var och en för sig, men också ur ett jämförande perspektiv. Under kursen skrivs en mindre uppsats. Även exkursioner till betydelsefulla religionshistoriska platser kommer att genomföras.
Och säkert många andra. Men jag vill ändå gardera min personliga ståndpunkt medan jag rotar vidare i minnets labyrinter.Begreppet "indoeuropeisk" betecknar alltså i första hand tillhörighet till en bestämd språkfamilj, och de särdrag denna familj har i förhållande till andra språkfamiljer. I analogi härmed kan även ordet indoeuropeisk användas om gemensamma drag i mytologi, tänkande och ritual hos indoeuropeisk-talande folk i gammal tid. Utifrån denna definition kan vi i Europa som indoeuropeiska beteckna: kelternas, germanernas, balternas och slavernas förkristna religioner, liksom till viss del även romarnas och grekernas religion.
I Västasien är det bl. a. armeniernas förkristna religion och religionerna hos olika iranska folk innan de islamiserades, som hör hit. I Indien har vi slutligen de invandrande indoeuropeisk-talande gruppernas tidiga religion, vilken främst möter oss i Veda-texterna.
Alla dessa religioner har naturligtvis sin egen historia, de har utvecklat sina särdrag och även omformats i det kulturutbyte som ständigt pågått mellan Nordeuropa och Sydeuropa och mellan Medelhavsområdet och Främre Orienten. Några av dem har förändrats starkare än andra, främst genom påverkan av substrat-kulturerna, så är t.ex. fallet med grekisk religion och hettiternas religion i Mindre Asien.
/ Probstner