"Henna"

Diskussioner om språkhistoria, allmän språkvetenskap och den komparativa språkforskningen.
Användarvisningsbild
Schwalbe
Tidigare medlem
Inlägg: 4437
Blev medlem: 20 juni 2002, 13:51
Ort: Sverige

"Henna"

Inlägg av Schwalbe » 18 januari 2006, 18:38

På norrländsk bondska kan man säga:
"Se int ut henna", vilket ung betyder "Se inte ut så där"
"Henna", vilket märkligt ord- var kommer det ifrån?

Hellbastard
Medlem
Inlägg: 217
Blev medlem: 26 november 2005, 00:59
Ort: Stockholm

Inlägg av Hellbastard » 18 januari 2006, 18:45

Det är väl samma som standardsvenskans "denna". /d/ i demonstrativor motsvaras ofta av /h/ i nordsvenska. ("Hä bar å åk", för dom som är gamla nog att minnas Stenis).

Användarvisningsbild
Den stegrande kamelen
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
Ort: Göteborg
Kontakt:

Inlägg av Den stegrande kamelen » 18 januari 2006, 19:33

Kan det kanske vara en förkortad form av "så häringa"?

Användarvisningsbild
Kvaen-Jukk
Medlem
Inlägg: 110
Blev medlem: 3 april 2002, 16:44
Ort: Österbotten

Inlägg av Kvaen-Jukk » 18 januari 2006, 20:47

Henna kan härledas till fornnordiskans motsvarighet till henne. Eftersom substantiven var uppdelade i tre genus, sade man hon/henne, han/honom och det om substantiv. Det är också möjligt att henne och det, alltså henna och he har blandats ihop i det här fallet, då man ju syftar på "det". I Österbotten är det vanligt att säga "dä henna", vilket betyder "det här". Det heter "henne" "henna" eller t.o.m. "hennar", som ju är fornnordiskans genitivform. Ex. "Ja såg int hennar tå on kom hid" (jag såg henne inte då hon kom hit). "Det" är "he" på österbottniska.

Användarvisningsbild
Schwalbe
Tidigare medlem
Inlägg: 4437
Blev medlem: 20 juni 2002, 13:51
Ort: Sverige

Inlägg av Schwalbe » 19 januari 2006, 10:21

När vi ändå är inne på norrländsk bondska, det här uttrycket tycker jag är rätt lustigt:
"Vilka kallpären som hyt!"
Direktöversatt skulle det väl betyda "Vilka kalla potatisar som skriker!"
Varifrån kommer "pären" och "hyt" ?

Användarvisningsbild
egilo
Medlem
Inlägg: 220
Blev medlem: 8 januari 2006, 17:14
Ort: Norra och södra Fennoskandia

Inlägg av egilo » 19 januari 2006, 10:54

Per-Erik Larsson skrev:När vi ändå är inne på norrländsk bondska, ....
Varifrån kommer "pären" och "hyt" ?
Jag får tankekedjan:
Pären - jordpäron. Erdapfel, Kartoffel. Pommes- pomerans. Apelsin-äpple från Kina.
(...och ot är det lustigt med uttrycket "bondska" för "dialekt". I vissa regioner uppfattas det förnedrande och i andra är de synonymer.)
Ja - språk och dialekt ÄR märkliga. SÅ HE´HYT! :lol: OCH intressanta.

Användarvisningsbild
Probstner
Medlem
Inlägg: 5179
Blev medlem: 18 oktober 2004, 09:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Probstner » 19 januari 2006, 12:16

Hyt häger väl ihop med hojta, som ju ser onomatopoetiskt ut.

/ Probstner

Användarvisningsbild
Schwalbe
Tidigare medlem
Inlägg: 4437
Blev medlem: 20 juni 2002, 13:51
Ort: Sverige

Inlägg av Schwalbe » 19 januari 2006, 16:47

Ok, om vi fortsätter- var kommer "nalta" ifrån?
"He var nalta blåsigt idag" Ung "Det var ganska blåsigt idag".

Användarvisningsbild
egilo
Medlem
Inlägg: 220
Blev medlem: 8 januari 2006, 17:14
Ort: Norra och södra Fennoskandia

Inlägg av egilo » 19 januari 2006, 16:55

Helt ovetenskapligt:
Något litet -
Nå-- lit´-
Nalta.
Hur känns den tankekedjan?

Hellbastard
Medlem
Inlägg: 217
Blev medlem: 26 november 2005, 00:59
Ort: Stockholm

Inlägg av Hellbastard » 19 januari 2006, 16:55

Jag har alltid bara antagit att det är "något" + "lite".

Giancarlo
Medlem
Inlägg: 3161
Blev medlem: 9 januari 2006, 01:53
Ort: Lund

Inlägg av Giancarlo » 19 januari 2006, 18:30

Appropå "henna" så var vi i Skåne ordet "henne".. "Henne" betyder ungefär "Någonstans" eller "bort"..
Ex: "Vaur ska du gå henne?" "Jau skah gå hen ti skogen"

någon vet vad det kan komma ifrån (gissar väl på danska som vanligt)

Karl H.
Medlem
Inlägg: 88
Blev medlem: 20 april 2005, 18:48
Ort: Uppland

Inlägg av Karl H. » 19 januari 2006, 19:01

Kvaen-Jukk skrev:Det är också möjligt att henne och det, alltså henna och he har blandats ihop i det här fallet, då man ju syftar på "det".
Varför skulle skulle henne resp. det ha blandats ihop? Jag har lite kännedom till de norrländska dialekterna, men jag tror Hellbastard är inne på något. Övergången þ (th) > h finns även på andra håll, bla i färöyskan, ex. hetta, "detta".

Användarvisningsbild
Kvaen-Jukk
Medlem
Inlägg: 110
Blev medlem: 3 april 2002, 16:44
Ort: Österbotten

Inlägg av Kvaen-Jukk » 20 januari 2006, 01:59

Du har säkert rätt. Färöiska "hetta" och vårt "he" är antagligen samma sak (neutrum). Att "henna" i detta fall betyder "denna" är troligt. Men man har ju rört ihop det på så sätt att man blandat in utrum då man börjat frångå det gamla tregenussystemet. I de trakter där tregenussystemet är starkt ännu, som i min hemtrakt Pedersöre i Österbotten, så känns utrumformer främmande. Man pratar aldrig om "den" utan det heter alltid ha/ho/he.

Användarvisningsbild
Kvaen-Jukk
Medlem
Inlägg: 110
Blev medlem: 3 april 2002, 16:44
Ort: Österbotten

Inlägg av Kvaen-Jukk » 20 januari 2006, 12:42

Giancarlo skrev:Appropå "henna" så var vi i Skåne ordet "henne".. "Henne" betyder ungefär "Någonstans" eller "bort"..
Ex: "Vaur ska du gå henne?" "Jau skah gå hen ti skogen"

någon vet vad det kan komma ifrån (gissar väl på danska som vanligt)
Detta är ju inte samma som henna, utan det är fråga om "hän", som kommer från fornsvenska "hädan"/"hädhan". I förbindelse med ett verb betyder det att man förflyttar sig bort. På samma sätt finns ett ord "dän" som kommer från "dädhan" (då förflyttar man sig tillbaka alltså). I österbottniskan har vi kvar dessa ord i formen "jädan" och "tädan" (i mellersta österbotten) och i formen "jaan" och "taan" i norra och södra Österbotten.

Det är ett intressant fenomen att dess ord blivit förkortade till ett ord med endast en lång vokal i (taan, jaan). Andra ord som förkortats på samma sätt är t.ex. ordet "sedan" som heter "sidan" i mellersta Österbotten och "saan" i norra och södra Österbotten. Om någon har en förklaring vore det intressant att höra.

Bara för att Skåne är "påverkat" av danskan betyder inte att många ord skulle komma därifrån. Rötterna ligger ofta längre tillbaka i tiden. Går man till andra gamla dialekter som t.ex. i Österbotten så finner man ofta de ord där, som skåningarna anser sig ha ensamrätt på. Ordet pära, t.ex. hade någon skickat in till Dialektmysterer och påstod att det var ett skånskt uttryck. Men det är ju gammal svenska. Det ordet används fortfarande i många svenska dialekter. Varifrån tror ni finnarna fått sitt ord "peruna" ifrån? Jo pärorna förstås (pluralis). Och ordet gröbba (flicka) som man i Österbotten tror att bara förekommer i Närpes, finns också i Skåne. Många ord är äldre än vi tror!

Sprengasteinn
Ny medlem
Inlägg: 2
Blev medlem: 28 oktober 2004, 00:01
Ort: Sworthe

Henna, hänn, hänna men framföralllt hädena

Inlägg av Sprengasteinn » 20 januari 2006, 22:37

Jag ställer mig mycket tveksam till Kvaen-jokks teori om att ”henna” kommer i grunden från samma ord som "henne". Min sambo, och framförallt hennes mor talar pitebondska. Efter konsultation med hennes mor verkar det vara klart att "henna" (uttalat med ett mer markerat ä) "hänna" på pitbondska är, precis som påstått, "det där". "Hänna" finns i tre former: "hänn", "hänna" och "hädenna". De två första verkar ha identisk innebörd, och är utbytbara. Det sista "hädenna" har ett litet underligt snabbt, forcerat uttal, hädenn:a, och använts oftast i negativa satser som förstärkning "Hädena töck i ett om"= ”det där tycker jag (verkligen) inte om”, cf förstärkningen "I really do like you". Det kan dock vara så att i äldre form, som det verkar av min flickväns morfar, är denna negativa omgivning inte nödvändig.

Rumsadverbialet? "Där" heter "denn" och "dena", motsvarande för "här" är ”jenn”och "jena", med samma forcerade uttal. "Det" är precis som Stenmarks "hä". Det är, enligt min åsikt, då uppenbart att "hänna" är en sammandragning av "hädenna"= ”hä dena”= ”det där”.

Som jämförelse finns också ”Häijna” alt stavat ”häjna”= ”det här” vilket torde vara det samma som ”hä jena” som dras samman till ”häijna”.
Det som kvarstår att lösa är gåtan om hur ”där” kunnat bliva "dena" och "denn". Jag anser att det på detta jakten ska gå vidare.
mvh, Sprängsten

Skriv svar