Utrustning för ubåtsjakt

[Perman]

Otto Gaz skrev:
Här finns lite info. Är det en Plessey från en Sjöormenbåt man modifierat tro?

http://www.sea.co.uk/docs/cs_dm_small_ship.pdf

Jag upphör aldrig att förvånas över den kunskap och förmåga att ta fram information som finns på det här forumet. Intressant länk. Enligt World Navies Today så har Singapore's Challengerbåtar fortfarande kvar Plessey Hydra sonarer (http://www.hazegray.org/worldnav/asiapac/singap.htm#2), men enligt Combat Fleets 2005-06 så har de STN Atlas CSU-83 sonarer idag. Jag skulle nog lite mer på Combat Fleets, vilket skulle kunna betyda att FMV köpt tillbaka ett Hydra system och modifierat detta för HMS Orion.

Verkar som om Orion är ett mkt kapabelt fartyg idag. Är det möjligen också tänkt att hon så småningom ska kunna medföra en av de nya HKP 15 helikoptrarna med hydrofonbojfällningssystem? Enligt CF så har hon i varje fall en helikopterplattform på akterdäcket. Kan väl inte vara alltför svårt att bygga om denna så att man även kan ta ombord en HKP 15, i likhet med vad som gjordes på HMS Carlskrona för ett par år sedan.

/Per

[predator]

Va för man tag i Marinkalender som alla pratar om ?

[CvD]

Va för man tag i Marinkalender som alla pratar om ?

Brukar finnas på biblioteket. Gavs ut av Föreningen Sveriges Flotta, men upptäckte just att dom lagt ner sin verksamhet!!!!
Vad var skälet till det??

/CvD

[Hans]

I ett antikvariat eller via nätet kan man få tag i en billigare äldre utgåva.

MVH

Hans

[predator]

Biban funkar bra,.

[Perman]

CvD skrev:

leo2 skrev:
Va för man tag i Marinkalender som alla pratar om ?

Brukar finnas på biblioteket. Gavs ut av Föreningen Sveriges Flotta, men upptäckte just att dom lagt ner sin verksamhet!!!!
Vad var skälet till det??

Föreningen Sveriges Sjöfart och Sjöförsvar (FSSS; Sveriges Flotta var det gamla namnet fram till 1983) upphörde den 31/12 2002 därför att medlemsantalet och antalet sponsorer och företag som annonserade hade sjunkit till en nivå där det inte längre var ekonomiskt möjligt att fortsätta. Föreningen bildades 1906 efter främst tysk förebild. Själv var jag medlem under mer än 30 år. En del lokalföreningar lever dock vidare, bl a lokalföreningen i Stockholm som också ger/gav ut den lilla tidsskriften Under Svensk Flagg. Synd bara att inte någon eldsjäl såg till att Marinkalendern kunde fortsätta att ges ut vartannat år. Det finns också en utländsk motsvarighet (typ kompakt faktabok om världens mariner) till Marinkalender, nämligen Weyers Flotten Taschenbuch. Den ges ut på tyska, men det finns också engelska avsnitt. Så här ser senaste utgåvan ut: http://www.nauticarobinson.com/L15992-w ... dbook.html

/Per

[Maskirovka]

Va för man tag i Marinkalender som alla pratar om ?

Brukar finnas på biblioteket. Gavs ut av Föreningen Sveriges Flotta, men upptäckte just att dom lagt ner sin verksamhet!!!!
Vad var skälet till det??

/CvD

Ges den ut fortfarande? Den senaste jag sett tror jag är ifrån -96, själv sitter man med en från 1990.

[Perman]

Maskirovka skrev:

Ges den ut fortfarande? Den senaste jag sett tror jag är ifrån -96, själv sitter man med en från 1990.

Nej, den ges inte ut längre. Den senaste/sista årgången är 2002. Årgång 2000 och 2002 har ett ngt billigare häftat utseende än de tidigare årgångarna som var inbundna. Jag har 1942, -58 och -66 års utgåvor, samt alla från 1970 och framåt.

/Per

[predator]

Jag fick hem 2002 idag men de va svårt att förstå sig på märkte jag.

[CvD]

De tre norska fregatterna av Oslo-klass som finns kvar har ett sexställigt auraksystem av typ Terne III med en räckvidd av 400 - 5000 meter. Själva lavettaget kan laddas om på 30 sek, vilket är åtskilligt mkt snabbare än t.ex. Bofors 375 mm system, och det finns sex omgångar av raketer tillgängliga för omedelbart bruk. Ternesystemet utvecklades i samarbete med amerikanarna och fanns också på vissa USN fartyg (benämndes Rocket Thrown Depth Charge Mk 3). Det finns en video på nätet som visar när en Oslofregatt tömmer hela Ternemagasinet. Återkommer om jag hittar den.

/Per

Tror jag hittat videon du nämnde i den här gamla tråden
Tömning av Ternemagasinet samt klassisk sjunkbombsfällning av en Oslo-fregatt.


/CvD

[Perman]

De tre norska fregatterna av Oslo-klass som finns kvar har ett sexställigt auraksystem av typ Terne III med en räckvidd av 400 - 5000 meter. Själva lavettaget kan laddas om på 30 sek, vilket är åtskilligt mkt snabbare än t.ex. Bofors 375 mm system, och det finns sex omgångar av raketer tillgängliga för omedelbart bruk. Ternesystemet utvecklades i samarbete med amerikanarna och fanns också på vissa USN fartyg (benämndes Rocket Thrown Depth Charge Mk 3). Det finns en video på nätet som visar när en Oslofregatt tömmer hela Ternemagasinet. Återkommer om jag hittar den.

/Per

Tror jag hittat videon du nämnde i den här gamla tråden
Tömning av Ternemagasinet samt klassisk sjunkbombsfällning av en Oslo-fregatt.

/CvD

Ber om ursäkt för det sena svaret, men visst är det den videon jag tänkte på. Terne III verkar i flera avseenden modernare än Bofors SR 375, speciellt om man jämför omladdningstiderna och maximala räckvidden. Boforsraketerna hade dock grövre kaliber och kraftigare verkan i de enskilda skotten.

Tidigare i tråden nämndes bl a att de fyra hydrofonbojbåtarna av Ejdernklassen togs ur tjänst 2004, och jag tror t o m jag frågade varför man skrotar så unga fartyg. Dessbättre så har det visat sig att de inte skrotats, utan två av dem har byggts om och överförts till Sjöfartsverket som sjömätningsfartyg:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ejdernklass

Enligt vissa uppgifter ska t o m de övriga två fartygen HMS Ejdern och HMS Krickan nu ha återgått i tjänst i Marinen. Jag har dock ingen mer info om detta, men tar tacksamt emot om det finns någon på forumet som har info om detta. Skulle vara intressant att få veta varför man har återtagit dem.

Det torde vara ganska unikt i FM, åtminstone i fredstid, att örlogsfartyg tas ur tjänst och sedan återinsätts några år senare. Det verkar dock som om vi kommer att få se fler exempel på detta i framtiden. Jag tänker här naturligtvis på de två korvetterna HMS Göteborg och HMS Kalmar som legat i malpåse i Karlskrona sedan mitten av förra decenniet, och som nu planeras att byggas om till vedettbåtar och då ersätta dels den gamla vedettbåten HMS Jägaren (protypfartyget till patrullbåtarna av Huginklass; byggdes om till vedettbåt 1988) och dels Batch 1 av Bevakningsbåt typ 80 (sju båtar). Verkar kanske lite märkligt att två fartyg ska kunna ersätta åtta, men de två f.d. korvetterna är ju betydligt mycket större och har högre uthållighet än både Jägaren och fr a Bevbåtarna. Dock cirkulerar illavarslande rykten om att de pga ekonomiska orsaker inte kommer att få tillräckligt stora besättningar för att man ska kunna utnyttja fartygens potentiella uthållighet.

För att återknyta till utrustning för ubåtsjakt så kan man ju spekulera i vilken ubåtsjaktkapacitet som de nygamla vedettbåtarna kommer att få. Förhoppningsvis behåller man möjligheten att bära lätta torpeder och sjunkbomber/minor.

/Per

[predator]

Nu har jag inte läst hela tråden men en fråga jag tänkte på.

Har lång tid tar det att få upp en ubåt som vi säger ligger på hundra meter.??

[JohnT]

Hej
I samband med de diskussioner och konspirationsteorier som har förts fram om främmande ubåtar i svenska vatten så skulle jag vilja få en mer komplett bild av svensk ubåtsjaktsförmåga under perioden 1980 till 92.

Om jag förstår det rätt så är i princip allt som fanns 1980 skrotat medan risken finns att utrustning från nittiotalet fortfarande är i tjänst eller i malpåse och kan anses känsligt ur sekressynpukt. Fast då kan man i bland få tag i öppen information från leverantörerna.
Skulle uppskatta all hjälp jag kan få, inte minst med datum på uppdateringar och allt annat jag missat.

I alla fall:

HKP 4
Antal:
1966 - 3 st Y61 -63 + Y64 som ersättare för kraschade Y 62
(Y64 saknade ubåtsjaktsförmåga före mod till 4D i början av 90-talet)
1972-74- 8 st HKP 4C Y65 -Y72
Tidigt 90-tal Ytterligare 4 HKP överförs till Marinen från Flygvapnet.

1980 var vissa helikoptrar utrustade med Sonar 204 -
Franskt namn DUAV-4 med svensk ljudhastighetsutrustning från början senare uppgraderad med bättre förmåga inomskärs.(Prototypen av uppgraderingen levererades juni 1992 )

Då helikopterdivisionen hade många andra uppgifter, inte minst transport av KustJägare
så var det 1984 bara fem (?) helikoptrar som faktiskt opererade med hydrofon.

Att montera Hydrofonen i helikoptern tog några manveckor med kabeldragningar osv.
Enligt uppgift (Polmar, The Naval Institute Guide to World Naval Weapon Systems) fanns det hydrofoner inköpta för alla helikoptrar.

Beväpning:
Upp till 4 torpeder eller sex sjunkbomber. Full vapenlast gav nästan inget bränsle att flyga med så i praktiken var standard 3 sjunkbomber i incidentberedskapen.
Ofta opererade man i par, en helikopter med hydrofon och en som bara kunde fälla sjunkbomber.

Patrullbåt typ Hugin
Hydrofon SQ-3D - Enligt Polmar knappt användbar för ubåtsjakt.

16 sjunkbomber
- Vad var minsta fart för säker fällning?
- Hur lång tid tog det mellan varje sjunkbomb?
Om en sjb har en verkansradie av 5-15 meter måste det ju falla en var annan sekund för att få ett sammanhängade fält som skadar en ubåt vid en fart av 8 m/s (alltså 20 knop)
Så varje patrulbåt skulle då kunna täcka en yta av 15* 480 meter (16*30)
Även två i bredd blir ju en ganska smal matta på sådär en 50*500 meter, när man ska ledas in från en helikopter och i alla fall initialt inte hade något systemstöd (?) för att få exakta positioner på målet.

När fick de Elma ?



KA's Bevakningsbåtar
saknade från början hydrofon,
Uppgraderades under mitten av åttiotalet med Simrad hydrofon (vilken?)
Hur många sjb ?


Sedan fansn det ju ubåtar och flottan tillfördes under 80 talet:
Landsort kom i tjänst våren 1984 första fartyget med förmåga att spana mot en bottenliggande ubåt i skärgård.

Stockholm 1 maj 1986

Vad mer jag har glömt ?

Mvh
/John

[Psilander]

Patrullbåt typ Hugin

Sonaren var kass, inte förrän i HTM i början av 90-talet fick en bra VDS för ubåtsjakt.

ELMA fick de också först vid HTM till Kaparen också, ELMA kom först i tjänst på kkv Stockholm 1984.
HMS Styrbjörn gick också prov med vridbara kastare för ELMA och torped under 90-talet.

Den mest kompetenta Ubj farkosten i svenska flottan var jagarna Halland och Småland till 1982 (egentligen 1986), de hade bra HMS sonarer och framförallt AURAK (375mm ubjraket). Kan inte svara för Visby/ Sundsvall som utrangerades 1982, men de hade också mycket bra utrustning. Deras mtrl status mot slutet kan jag dock inget om.

[Perman]

HKP 4
Antal:
1966 - 3 st Y61 -63 + Y64 som ersättare för kraschade Y 62
(Y64 saknade ubåtsjaktsförmåga före mod till 4D i början av 90-talet)
1972-74- 8 st HKP 4C Y65 -Y72

Av de åtta Kawasakibyggda HKP 4C (eller KV-107) så totalhavererade Y66 i november 1976. Förutom SH89 (se nedan) så utgjorde de övriga sju HKP 4C under större delen av 70-talet, hela 80-talet samt under början av 90-talet den enda egentliga flygburna ubåtsjaktkapaciteten.

Tidigt 90-tal Ytterligare 4 HKP överförs till Marinen från Flygvapnet.

Dessa fyra tillsammans med de tre HKP 4B (som huvudsakligen använts för havsövervakning, trupptransport och minröjning) utrustades med ubåtsjaktutrustning i början av 90-talet. I och med detta så fördubblades antalet tunga helikoptrar med ubåtsjaktutrustning från sju till fjorton (åtminstone om man får tro regeringen som var på den tiden).

KA's Bevakningsbåtar
saknade från början hydrofon,
Uppgraderades under mitten av åttiotalet med Simrad hydrofon (vilken?)
Hur många sjb ?

Har inte kunnat hitta nån uppgift om vilken typ av hydrofon, men de kunde ta ombord 8 st sjunkbomber.

Sedan fansn det ju ubåtar och flottan tillfördes under 80 talet:
Landsort kom i tjänst våren 1984 första fartyget med förmåga att spana mot en bottenliggande ubåt i skärgård.

Stockholm 1 maj 1986

Vad mer jag har glömt ?

Mvh
/John

Utöver det tidigare nämnda ubåtsjaktflygplanet av typ CASA C-212 Aviocar (svensk beteckning SH89), som var i tjänst 1986 - 2005, så kunde, om behovet skulle uppstå, även de tre systerflygplanen i kustbevakningens tjänst utrustas med samma ubåtsjaktutrustning som i SH89. SH89 hade så vitt jag vet ingen vapenutrustning, men det var utrustat med spaningsradar, hydrofonbojfällningssystem, ledningssystem (samma som i HKP 4) och FLIR utrustning.

Eftersom du frågar om perioden 1980 till 92 så måste jag förstås nämna de tre första kustkorvetterna (som de betecknades då) av Göteborgsklassen, som kom i tjänst mellan 15 febr 1990 och 1 sept 1991. Dessutom naturligtvis de två kustkorvetterna av Stockholmsklassen som bägge kom i tjänst under 1985. Andra fartyg med hydrofon (men ingen vapenutrustning) som möjligen kunnat användas i ubåtsjakten var telespaningsfartyget Orion, ubåtsbärgningsfartyget Belos III (HF skrovsonar + towed side scan sonar) och minutläggaren Furusund (HF sonar). Till sist så var de två kustbevakningsfartygen av KBV 171 (tidigare TV 171) klassen utrustade med en Simrad Subsea HF sonar, och de kunde även ta ombord sjunkbomber/minor och var utrustade med en plattform för en lätt hkp. KBV 171 var i tjänst 1980 - 1998 och KBV 172 1981 - 1990. Även kustbevakningens flaggskepp KBV 181 Gotland har en Simrad Subsea HF sonar. Hon kom i tjänst 1990.

/Per