De Åländska segelskeppen

Hans · Inlägg av **Hans** » 8 januari 2005, 13:59

Återigen från Corren 1943.

MVH

Hans

edit- a-ä

Hans · Inlägg av **Hans** » 8 januari 2005, 14:00

Del 2 (av 2).

Henke · Inlägg av **Henke** » 13 januari 2005, 11:11

Skoj läsning!

Kan starkt rekommendera ett besök på museifartyget Pommern i Mariehamns hamn för den som är intresserad av Gustaf Erikson och hans fartyg. Titta gärna in i Sjöfartsmuséet också, men Pommern är egentligen mer intressant.

I Gustaf Eriksons flotta ingick förutom Pommern bl a barken Viking som numera är konferenshotell i Göteborg.

Henrik

Bagheera · Inlägg av **Bagheera** » 14 januari 2005, 00:28

De mest kända i Eriksons flotta är väl ändå Pamir och Passat.

Pamir, fint skepp, det sista seglande handelsfartyget som rundade Kap Horn, 1949.

varjag · Inlägg av **varjag** » 14 januari 2005, 07:28

Denna tjusiga fyrmastbark fick ett sorgligt slut. Den 21 september 1957 på resa från Buenos Aires till Hamburg med last av spannmål kom hon ivägen för en orkan SSW om Azorerna. Dom bärgade desperat segel men PAMIR fick svår slagsida då lasten förskjöt sig och strax efter kl. 13.oo kantrade hon och sjönk. Av hennes besättning - 86 man, mest sjökadetter (hon funkade som skolfartyg) - omkom alla utom sex - en katastrof som satte punkt för vidare djuphavsseglande med betalande last av Gustav Erikssons många barkskepp. Vi hade länge i Stockholm en annan av dem, MOSHULU, som avmastad fungerade som flytande magasin vid Essingen till långt in på sextiotalet. Hon såldes senare till amerikanska intressen och är numera, åter riggad till sin forna prakt, en flytande restaurang i Philadelphia i USA.

Henke · Inlägg av **Henke** » 14 januari 2005, 09:35

Kan tillägga att "Passat" idag ligger i Travemünde.

http://www.luebeck.de/tourismus_freizei ... index.html (på tyska)

Vidare är det ryska skolfartyget "Kruzensjtern" också ett tidigare Gustaf Erikson-skepp (då under namnet "Padua"):

Henrik

EDIT: Kruzensjtern är inte en fullriggare.

varjag · Inlägg av **varjag** » 14 januari 2005, 10:54

Tack Henke för tjusiga bilder av PASSAT och KRUZENSHTERN. Men någon fullriggare är inte den sistnämnda - utan igen, barkriggad. D.v.s. hon saknar råsegel på den aktersta, d.v.s, mesanmasten. Erikssons flotta, vad jag minns, innefattade inga fullriggare - om han köpte någon - riggades de genast om till barkrigg. Orsaken var att en bark krävde mindre besättning = lägre kostnader och var lättare att hantera (= segla) än de mera temperamentsfulla fullriggade skeppen. KRUZENSHTERNS välskötta rigg och eleganta port-målning (= förfalskade kanonportar) gör nog henne till den vackraste av de överlevande barkskeppen.

Henke · Inlägg av **Henke** » 14 januari 2005, 11:02

Helt korrekt, Kruzensjtern är givetvis inte en fullriggare. Tack varjag för rättelsen.

Henrik

hangatyr · Inlägg av **hangatyr** » 14 januari 2005, 13:34

egentligen är det mest intressanta ( i alla fall i mina ögon) den lilla annonsen för Cirko, drycken som spar kaffe. säger en smula om den tidens samhälle, med sin rnasonering av livsmedel.

Hans · Inlägg av **Hans** » 14 januari 2005, 14:12

[quote="hangatyr"]rnasonering[quote]

Jag skall inte dra upp en annan tråd här

Tidningarna var mycket intressanta ur den synvinkeln att de speglade ett vardagsliv som inte var så mycket annorlunda mot idag. Det fanns annonser för det mesta, kaffesurrogat som sagt, konserverad makrill (mot X kupong typ Y), tvättmedel, biofilmer, damfrisörskor, konsumbutiker, gengasapparatreperationer, skräddare, o.s.v. - myndigheterna informerade allmänheten om den förestående gummiinventeringen. Många lottakårer och luftskyddsföreingar informerade om sin verksamhet. Det söktes husor och lantarbetare, tvätterskor sökte jobb - folk dog, föddes och gifte sig. Några yngre och äldre män sökte "bekanstkap med lämplig dam för ev. äktenskap".

MVH

Hans

hangatyr · Inlägg av **hangatyr** » 14 januari 2005, 15:04

Hans skrev:
hangatyr skrev:rnasonering

Jag skall inte dra upp en annan tråd här

Tidningarna var mycket intressanta ur den synvinkeln att de speglade ett vardagsliv som inte var så mycket annorlunda mot idag. Det fanns annonser för det mesta, kaffesurrogat som sagt, konserverad makrill (mot X kupong typ Y), tvättmedel, biofilmer, damfrisörskor, konsumbutiker, gengasapparatreperationer, skräddare, o.s.v. - myndigheterna informerade allmänheten om den förestående gummiinventeringen. Många lottakårer och luftskyddsföreingar informerade om sin verksamhet. Det söktes husor och lantarbetare, tvätterskor sökte jobb - folk dog, föddes och gifte sig. Några yngre och äldre män sökte "bekanstkap med lämplig dam för ev. äktenskap".

MVH

Hans

jaja, låt oss nu inte tala mer om rättstavning, ehum...
mm, intressant att det är så mycket likheter men samtidigt skojiga tidsberoende företeelser!

Bagheera · Inlägg av **Bagheera** » 27 januari 2005, 04:38

Härlig att se hur mkt lägre i vattnet Passat ligger jmf med Pamir. Det är på "rikt" som ett skepp som det skall seglas.

Pamir på "lätten" är inte vackert som skepp. Ser mest handikappat ut, vilket det skulle vara om man skulle segla det på så lätt deplacement.

Nåväl, en liten quiz på segelfartyg:

De små vita stagseglen (trekantiga) mellan masterna på Passat, varför har man dom?

Henke · Inlägg av **Henke** » 27 januari 2005, 08:29

Bagheera skrev:De små vita stagseglen (trekantiga) mellan masterna på Passat, varför har man dom?

Intressant fråga.

Jag antar att du är ute efter något mer specifikt än att man genom att hänga segel även i utrymmet mellan masterna ökar segelytan, och därmed den framåtdrivande kraften.

Kan de ge en mer lättskött rigg och bättre prestanda på kryss? Latinsegel har ju överlag bättre kryssegenskaper än råsegel, och behöver inte pillas så mycket med vid stagvändningar?

Henrik

varjag · Inlägg av **varjag** » 27 januari 2005, 13:16

Bagheera dom är inte stagsegel utan stängsegel. Och dom hjälper styrförmågan i lätta till moderata vindar. Speciellt när man var 'på lätten' som PAMIR. Fast segling på lätten var ju en styggelse - bara LAST gav inkomster.

Bagheera · Inlägg av **Bagheera** » 2 februari 2005, 01:45

varjag skrev:Bagheera dom är inte stagsegel utan stängsegel. Och dom hjälper styrförmågan i lätta till moderata vindar. Speciellt när man var 'på lätten' som PAMIR. Fast segling på lätten var ju en styggelse - bara LAST gav inkomster.

Ja nu skrev jag då fel, Pamir på bilden går med last, Passat ligger vid kaj utan last, på lätten.

Seglen ifråga på bilden heter stagstängsegel om de är hissade på ett stag. Vad jag kan se så är de hissade mot en salning, dvs ett fäste för stag o vant.

Är de inte hissade på ett stag utan med enkelt fall borde det vara som du säger, ett stängsegel. Typ seglet Físherman som hissas mellan stor- och fockmasten på en skonare. Mellan stängerna, med halsen ovanför storfockens klo.

Rätta mig gärna, vill ha koll på vokabulären.

De små segel vi ser på bilden hjälper inte styrförmågan såvitt jag vet, utan genererar en snabbare och styrd luftström på framsidan av råseglen, vilket genererar ett större undertryck pga snabbare luftström över seglet/vingen. Som ger mer kraft framåt, afaik.

Skalman.nu Forum

De Åländska segelskeppen

De Åländska segelskeppen

Re: De Ålandska segelskeppen