Spekulativt, Kryssare
- Hans Engström
- Medlem
- Inlägg: 468
- Blev medlem: 29 september 2002, 20:40
- Ort: Stockholm, Europa
Re: Mysiigt
Frågan är om det finns ett behov av det i dom konflikter som en svensk kryssare kan tänkas hamna i. Finns mycket annat som får väljas bort för att få plats med de där 15 cm kanonerna.Bjernevik skrev:För övrigt så är syftet med pjäser i den storleksordningen på fartyg inte att skjuta mot andra fartyg, utan att kunna ge markförband eldunderstöd. Då är en kaliber runt 15cm helt rätt.
Och skulle det vara så torde det vara under EU-,Nato- eller FN-flagg. Då kan man nog påräkna understöd från andra länder.tryggve skrev:Frågan är väl också: kommer svensk trupp att hamna i situationer där eldunderstöd från artilleribeväpnande fartyg är nödvändigt?
Annars så känns det måttligt värdefullt att skaffa ett fartyg av sådan typ o storlek.
@Thullan m fl
Visst har ni rätt i det ni säger. Men om vi nu förutsätter att Sverige överhuvudtaget skulle bygga kryssare så kan vi lika gärna föreställa oss att Sverige skulle uppträda på ett helt annat sätt internationellt.
Vad är det för övrigt som säger att det skulle vara just svensk trupp som skulle understödjas? Bara för att Sverige just nu bara bidrar med marktrupp och litar till andra för allt annat, så skulle det kunna vara tvärtom. I alla fall om vi har lagt våra resurser på sådana fartyg...
Visst har ni rätt i det ni säger. Men om vi nu förutsätter att Sverige överhuvudtaget skulle bygga kryssare så kan vi lika gärna föreställa oss att Sverige skulle uppträda på ett helt annat sätt internationellt.
Vad är det för övrigt som säger att det skulle vara just svensk trupp som skulle understödjas? Bara för att Sverige just nu bara bidrar med marktrupp och litar till andra för allt annat, så skulle det kunna vara tvärtom. I alla fall om vi har lagt våra resurser på sådana fartyg...
Visst, du har rätt. Men som MD650 säger så finns det ju redan länder som har viss sådan kapacitet, och länder som planerar fartyg med liknande kapacitet.Bjernevik skrev:@Thullan m fl
Visst har ni rätt i det ni säger. Men om vi nu förutsätter att Sverige överhuvudtaget skulle bygga kryssare så kan vi lika gärna föreställa oss att Sverige skulle uppträda på ett helt annat sätt internationellt.
Vad är det för övrigt som säger att det skulle vara just svensk trupp som skulle understödjas? Bara för att Sverige just nu bara bidrar med marktrupp och litar till andra för allt annat, så skulle det kunna vara tvärtom. I alla fall om vi har lagt våra resurser på sådana fartyg...
Därför känns det lite bakvänt att vi ska satsa pengar på att bygga upp en sådan kapacitet, när den redan finns inom EU/NATO. Om jag inte helt missminner mig så överväger även länder som Danmark och Holland att bygga upp mer kapacitet med landsättningstonnage och fartyg som kan understödja dessa operationer. Behövs det fler bidrag till det? Speciellt från ett land som saknat det kapaciteten innan?
Nå, det är ju enbart mina personliga åsikter…
Instämmer till fullo i det resonemang.tryggve skrev:Visst, du har rätt. Men som MD650 säger så finns det ju redan länder som har viss sådan kapacitet, och länder som planerar fartyg med liknande kapacitet.Bjernevik skrev:@Thullan m fl
Visst har ni rätt i det ni säger. Men om vi nu förutsätter att Sverige överhuvudtaget skulle bygga kryssare så kan vi lika gärna föreställa oss att Sverige skulle uppträda på ett helt annat sätt internationellt.
Vad är det för övrigt som säger att det skulle vara just svensk trupp som skulle understödjas? Bara för att Sverige just nu bara bidrar med marktrupp och litar till andra för allt annat, så skulle det kunna vara tvärtom. I alla fall om vi har lagt våra resurser på sådana fartyg...
Därför känns det lite bakvänt att vi ska satsa pengar på att bygga upp en sådan kapacitet, när den redan finns inom EU/NATO. Om jag inte helt missminner mig så överväger även länder som Danmark och Holland att bygga upp mer kapacitet med landsättningstonnage och fartyg som kan understödja dessa operationer. Behövs det fler bidrag till det? Speciellt från ett land som saknat det kapaciteten innan?
Nå, det är ju enbart mina personliga åsikter…
@tryggve, MD650
Att Sverige överhuvudtaget skulle bygga en kryssare är orealistiskt. Därför blir det lite konstigt att argumentera för att vissa uppgifter för detta orealistiska fartyg är mer eller mindre troliga.
Jag tolkade detta mer som en tankelek hur ett sådant fartyg skulle kunna utformas. Ska vi däremot diskutera vilka fartyg vi ska anskaffa och vilka uppgifter dessa skulle lösa kan vi starta en ny tråd...
Att Sverige överhuvudtaget skulle bygga en kryssare är orealistiskt. Därför blir det lite konstigt att argumentera för att vissa uppgifter för detta orealistiska fartyg är mer eller mindre troliga.
Jag tolkade detta mer som en tankelek hur ett sådant fartyg skulle kunna utformas. Ska vi däremot diskutera vilka fartyg vi ska anskaffa och vilka uppgifter dessa skulle lösa kan vi starta en ny tråd...
- Hans Engström
- Medlem
- Inlägg: 468
- Blev medlem: 29 september 2002, 20:40
- Ort: Stockholm, Europa
lite svar
Man måste lura politikerna för att få vad man vill, de tror att de bygger nått mindre och billiagare bara för det låter mindre.
Några klargöranden
Fregatten; Idag arbetshästen i många flottor, återuppfanns under 2.VK och ärfämst byggd för eskorttjänst. I RN är en fregatt ett Ubj-fartg medan USN ser mer till storleken, dvs en liten jagare.
Jagaren: Ursprungligen slagskeppens eskortfartyg, byggda för att skydda huvudstrykan(HVU=Hangarfartyget) mot anfall. Stämmer idag fortfarande rätt bra.
Kryssaren: Ursprungligen flottans ögon, en autonom spaningsresurs med förmåga att ta upp strid med jämnstarka enheter och förhindra fiendens spaning. Skills idag från jagaren främst i avsende ledningsförmågan. Kryssaren är utrustad för att leda fartygs förband. Ex Moskva (ex Slava). Ticonderogan var planerad att benämnas jagare från början med det blev dock aldrig så, hon är byggd på ett jagar skrov (Spruance), Arleigh Burke har samma vapen resuser men har ett mindre skrov och inte samma faciliter för förbandsledning.
Varför Stor kanon.; NGS - Naval gunssupport + ett billigare alternativ till robotar upp till 30km dessutom säkrare träffsannolikhet pga av minska risk för nedskjutning eller softkill. Att ha en medelsvår pjäs på sina örlogsfartyg var en britternas störstalärdommar från falklandskriget, det endast robotbestyckade fartyget är ett önsketänkande från 70-talet.
Civila standarder: Funkar om du inte ligger i stridslinjen se Rotterdam och Bay klasserna och jämför dem sedan med Albion-klassen som är byggd att ligga i stridslinjen. Militäraspecialbyggen är dyrare men avsevärt effektivare.
Halland jagarna är de bästa fartygen som byggts i Sverige under 1900-talet. De var dyra men hade 4 gångers redundans i alla viktiga system, om man bygger "civilit" blir det bara en kanske två gångers redundans, om man bygger militärt så krävs det mer redudans men man kan andvända samma grejer, däreför blir det dyrare. Dessutom ställer civila krav på bostadinredningen pga arbetsmiljölagar mm och de är inte anpassade för kriget ex Göteborgskorvett, byggd med militära specar, dock inte lika fullt redundant som halland jagaren, där bor alla vpl i samma hytt (18man), >HMS Visby som har en massa fåninga civila krav på sig också kräver att man bygger 2-4manna hytter åt sjömännen, vilket kostar extra och ger miodre utrymme åt redudans och stridsutrustning.
Några klargöranden
Fregatten; Idag arbetshästen i många flottor, återuppfanns under 2.VK och ärfämst byggd för eskorttjänst. I RN är en fregatt ett Ubj-fartg medan USN ser mer till storleken, dvs en liten jagare.
Jagaren: Ursprungligen slagskeppens eskortfartyg, byggda för att skydda huvudstrykan(HVU=Hangarfartyget) mot anfall. Stämmer idag fortfarande rätt bra.
Kryssaren: Ursprungligen flottans ögon, en autonom spaningsresurs med förmåga att ta upp strid med jämnstarka enheter och förhindra fiendens spaning. Skills idag från jagaren främst i avsende ledningsförmågan. Kryssaren är utrustad för att leda fartygs förband. Ex Moskva (ex Slava). Ticonderogan var planerad att benämnas jagare från början med det blev dock aldrig så, hon är byggd på ett jagar skrov (Spruance), Arleigh Burke har samma vapen resuser men har ett mindre skrov och inte samma faciliter för förbandsledning.
Varför Stor kanon.; NGS - Naval gunssupport + ett billigare alternativ till robotar upp till 30km dessutom säkrare träffsannolikhet pga av minska risk för nedskjutning eller softkill. Att ha en medelsvår pjäs på sina örlogsfartyg var en britternas störstalärdommar från falklandskriget, det endast robotbestyckade fartyget är ett önsketänkande från 70-talet.
Civila standarder: Funkar om du inte ligger i stridslinjen se Rotterdam och Bay klasserna och jämför dem sedan med Albion-klassen som är byggd att ligga i stridslinjen. Militäraspecialbyggen är dyrare men avsevärt effektivare.
Halland jagarna är de bästa fartygen som byggts i Sverige under 1900-talet. De var dyra men hade 4 gångers redundans i alla viktiga system, om man bygger "civilit" blir det bara en kanske två gångers redundans, om man bygger militärt så krävs det mer redudans men man kan andvända samma grejer, däreför blir det dyrare. Dessutom ställer civila krav på bostadinredningen pga arbetsmiljölagar mm och de är inte anpassade för kriget ex Göteborgskorvett, byggd med militära specar, dock inte lika fullt redundant som halland jagaren, där bor alla vpl i samma hytt (18man), >HMS Visby som har en massa fåninga civila krav på sig också kräver att man bygger 2-4manna hytter åt sjömännen, vilket kostar extra och ger miodre utrymme åt redudans och stridsutrustning.
Re: lite svar
En annan nackdel är att "civil redundans" är till för att hantera materielfel, medan "militär redundans" även ska hantera stridsskador. I det förra fallet kan t ex hydraulledningar vara dubblerade ifall de skulle gå sönder, men båda ledningarna dras bredvid varandra. I det senare fallet dras ledningarna olika vägar, för att t ex ett splitter inte ska skära av båda ledningarna.Psilander skrev:Halland jagarna är de bästa fartygen som byggts i Sverige under 1900-talet. De var dyra men hade 4 gångers redundans i alla viktiga system, om man bygger "civilit" blir det bara en kanske två gångers redundans, om man bygger militärt så krävs det mer redudans men man kan andvända samma grejer, däreför blir det dyrare.
Ett exempel på "civil redundans" och dess möjliga konsekvenser är elavbrotten i Kista för ett par år sedan. Det fanns reservledningar, men de var dragna i samma tunnel som huvudledningen. När det sen började brinna så spelade det liksom ingen roll att det fanns flera ledningar eftersom alla brann av...
Bra påpekande angående civil redundans.
Mitt kryssar förslag. baserat på nya Brittiska T45.
http://www.geocities.com/kustflottan/Misc/drs.htm
'
jag får aldrig bilder att funka i forumet av nån underlig anledning.
Mitt kryssar förslag. baserat på nya Brittiska T45.
http://www.geocities.com/kustflottan/Misc/drs.htm
'
jag får aldrig bilder att funka i forumet av nån underlig anledning.
- Olof Larsson
- Medlem
- Inlägg: 1741
- Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
- Ort: Sverige
Om vi begränsar oss till NGS - Naval Gunfire Support
så ter sig 57mm L/70, 12cm grk, 12,7cm/5" och 15,5cm
som de mest lämpliga kalibrarna.
15,5cm har där uppenbbara räckviddsfördelar över 57mm L/70 och 12cm grk,
medans 15,5cm har fördelen över 12,7cm att det redan finnns
rikligt med ammunitionssorter för bekämpning av markmål.
I vilket fall som helst så finns det nu tre-fyra olika projekt
på 15,5cm-pjäser för marina ändamål:
- Det amerikanska 155mm/62 AGS.
- Det tyska 155mm/52 MONARC
- Det brittiska 155mm Future Naval Gun
Det brittiska projektet verkar dock ha ändrat riktning
på ett intressant sätt i brittisk ingenjörsanda när den är som bäst.
Istället för att bygga ett helt nytt torn, med prestandakrav
som torde vara mycket svåra att uppnå,
så verkar man nu föredra att istället bygga sin pjäs
genom att ta L/39-eldröret från AS 90 Braveheart
och bygga in det i ett moderniserat 114mm-torn.
Med det kortare eldröret (istället för tidigare föreslagna L/52-eldrör)
och bibehållen mynningsbroms, så borde rekylkrafterna bli riktigt hanterbara.
Kanske tilllräckligt hanterbara för en teoretisk svensk YSS-fregatt.
Skottvidden med befintlig ammunition blir då c:a 30km.
så ter sig 57mm L/70, 12cm grk, 12,7cm/5" och 15,5cm
som de mest lämpliga kalibrarna.
15,5cm har där uppenbbara räckviddsfördelar över 57mm L/70 och 12cm grk,
medans 15,5cm har fördelen över 12,7cm att det redan finnns
rikligt med ammunitionssorter för bekämpning av markmål.
I vilket fall som helst så finns det nu tre-fyra olika projekt
på 15,5cm-pjäser för marina ändamål:
- Det amerikanska 155mm/62 AGS.
- Det tyska 155mm/52 MONARC
- Det brittiska 155mm Future Naval Gun
Det brittiska projektet verkar dock ha ändrat riktning
på ett intressant sätt i brittisk ingenjörsanda när den är som bäst.
Istället för att bygga ett helt nytt torn, med prestandakrav
som torde vara mycket svåra att uppnå,
så verkar man nu föredra att istället bygga sin pjäs
genom att ta L/39-eldröret från AS 90 Braveheart
och bygga in det i ett moderniserat 114mm-torn.
Med det kortare eldröret (istället för tidigare föreslagna L/52-eldrör)
och bibehållen mynningsbroms, så borde rekylkrafterna bli riktigt hanterbara.
Kanske tilllräckligt hanterbara för en teoretisk svensk YSS-fregatt.
Skottvidden med befintlig ammunition blir då c:a 30km.
57mm är för klen för att bekämpa skyddade mål dvs bunkrar stridsvagnar mm.
Jag skulle gärna se en variant av AMOS/SSG 120 på Visby korvetten, placerad i förkant på HkP- plattan(över lastdäck)). Den skulle dock inte bara vara avsedd för markmålsgranater, granater för sjömål, skenmåk(facklor och rems) samt en större variant av AU-granaten ELMA
Det blir nog problem med HKP ombord men en UAV skulle man nog kunna ha ändå.
Jag skulle gärna se en variant av AMOS/SSG 120 på Visby korvetten, placerad i förkant på HkP- plattan(över lastdäck)). Den skulle dock inte bara vara avsedd för markmålsgranater, granater för sjömål, skenmåk(facklor och rems) samt en större variant av AU-granaten ELMA
Det blir nog problem med HKP ombord men en UAV skulle man nog kunna ha ändå.