"Han visar Stalins mjuka sida"
"Han visar Stalins mjuka sida"
Enligt en aktuell undersökning i New York Times skulle 26 procent av ryssarna rösta på Stalin, om de kunde.
Citatet kommer från SVD's recension av Simon Sebag Montefiores bok ”Stalin. Den röde tsarens hov”. Hela recensionen finns här http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_8167006.asp
Utan att ha läst boken verkar inte Montefiore ha någon revansionistisk dold agenda men NYT citatet ovan skrämmer mig - hur kommer det sig att folk har en högre acceptans för mördare som kommer från det kommunistiska lägret än för han som kom från det nazistiska lägret?
För att inte politisera diskussionen går jag inte in på vem som var värst utan konstaterar att bägge var rabiata mördare.
Är det för att inte lika mycket har skrivits om Stalins brott som om Hitlers brott eller vad kan det annars finnas för förklaringar? Gäller det bara ryssar, vilket jag inte tror. Är det för att ryssen fortfarande ser Stalin som segrare i det Stora Fosterländska Kriget eller som en god landsfader?
MVH
Hans
Citatet kommer från SVD's recension av Simon Sebag Montefiores bok ”Stalin. Den röde tsarens hov”. Hela recensionen finns här http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_8167006.asp
Utan att ha läst boken verkar inte Montefiore ha någon revansionistisk dold agenda men NYT citatet ovan skrämmer mig - hur kommer det sig att folk har en högre acceptans för mördare som kommer från det kommunistiska lägret än för han som kom från det nazistiska lägret?
För att inte politisera diskussionen går jag inte in på vem som var värst utan konstaterar att bägge var rabiata mördare.
Är det för att inte lika mycket har skrivits om Stalins brott som om Hitlers brott eller vad kan det annars finnas för förklaringar? Gäller det bara ryssar, vilket jag inte tror. Är det för att ryssen fortfarande ser Stalin som segrare i det Stora Fosterländska Kriget eller som en god landsfader?
MVH
Hans
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Även Peter Englund har recenserat boken:
http://www.peterenglund.com/sebag_dn_stalin_long.htm
http://www.peterenglund.com/sebag_dn_stalin_long.htm
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Det NYT-citatet visar är helt enkelt den ryska varianten på ostalgie. I ett Ryssland som saknar en självklar roll på den internationella arenan, grottar ner sig i ett hopplöst Tjetjenien och där medborgarna knappast ser framtiden som paradiset ser man självfallet tillbaka mot storhetstider. Liksom i alla andra länder som halvt om halvt är på dekis. Och ser man tillbaka och letar efter en tid när Ryssland var starkt och respekterat hittar man Stalin. Det är inte, tror jag, tack vare massmördandet utan snarare trots det som ryssen drömmer sig tillbaka.
Två motsvarande exempel:
1. Amerikanen som drömmer sig tillbaka till 50- och 60-talen drömmer inte om rassegregationen, Vietnam och McCarthy (förhoppningsvis) utan om framtidsoptimismen, rymdframgångarna och popmusiken.
2. Svensken som minns samma tid drömmer inte om DC-3:an och hotet från öst eller neurosedynskandalen, utan om Hylands Hörna, den nya Volvon och folkhemmet.
Ungefär så, jag tror samma mekanismer är i aktion.
Mvh Petter
Två motsvarande exempel:
1. Amerikanen som drömmer sig tillbaka till 50- och 60-talen drömmer inte om rassegregationen, Vietnam och McCarthy (förhoppningsvis) utan om framtidsoptimismen, rymdframgångarna och popmusiken.
2. Svensken som minns samma tid drömmer inte om DC-3:an och hotet från öst eller neurosedynskandalen, utan om Hylands Hörna, den nya Volvon och folkhemmet.
Ungefär så, jag tror samma mekanismer är i aktion.
Mvh Petter
Stalin hade en vacker sångröst....
Värdet i att plocka fram diktatorns mjuka sida tror jag också ligger i att vi görs medvetna om att historiens hemska gossar inte är undantag utan tvärtom skapas hela tiden, ur förutsättningar vi inte direkt ser som direkta orsaker till dessa gossars senare gärningar utan som vi istället kallar "normala" och "alldagliga". Liksom en Stalin kan sjunga oss till tårar eller berätta godnattsagor för sin dotter, så kan vi själva plötsligt upptäcka att vi är vakter i ett koncentrationsläger.
Värdet i att plocka fram diktatorns mjuka sida tror jag också ligger i att vi görs medvetna om att historiens hemska gossar inte är undantag utan tvärtom skapas hela tiden, ur förutsättningar vi inte direkt ser som direkta orsaker till dessa gossars senare gärningar utan som vi istället kallar "normala" och "alldagliga". Liksom en Stalin kan sjunga oss till tårar eller berätta godnattsagor för sin dotter, så kan vi själva plötsligt upptäcka att vi är vakter i ett koncentrationsläger.
Ja77 skrev:Både Hitler och Stalin saknade allt vad normal empati är för något men de hindrar inte dem från att vara vänliga/snälla mot vissa folk.
Det en sådan här bok är bra för, det är nog att konstatera att både Hitler och Stalin först och främst var vanliga människor. Om dessa både personer levt under andra omständigheter och varit födda vid en annan plats eller vid ett annat tillfälle så kanske de hade framlevt sina liv helt normalt.Hans skrev:För att inte politisera diskussionen går jag inte in på vem som var värst utan konstaterar att bägge var rabiata mördare.
Demoniseringen av historiska personer har enligt mitt tycke varken någon historisk eller politisk/moralisk vinst. Kommer vi i framtiden att undvika att begå politiskt motiverade våldshandlingar med hänvisning till att två rabiata empatilösa monster under 1900-talet mördande miljontals människor?
Nej knappast, för vem identifierar sig med något så motbjudande. Nej vad som måste till är insikten att det faktiskt är människor som har förmågan att begå förfärliga brott. Det finns inga monster.
Hans undrade varför inte Josef har blivit lika demoniserad som gamle Adolf.
Personligen anser jag att Adolf, Josef och Mas står i en klass för sig, när det gäller ondska. Jag skulle inte bli förvånad ifall trion vägrades inträde i he*vetet, detta eftersom Horne-Per var rädd för att bli utkonkurrerad
.
Anledningen till att vår vän Josef framstår i bättre dager, beror på att en part som besegrar en ond fiende per definition blir god (oavsett hur många skelett som finns i garderoben [bokstavligt och/eller bildligt]).
Hur Adolf och Josef egentligen var som personer kommer man förmodligen att diskutera i det oändliga. Tänk bara på den gängse bilden av Adolf vs den bild Per Ragnar ger i Hitlers Bordsamtal, där han framställs mer som en hsteriker än en kallt kalkylerande ledare.
Personligen anser jag att Adolf, Josef och Mas står i en klass för sig, när det gäller ondska. Jag skulle inte bli förvånad ifall trion vägrades inträde i he*vetet, detta eftersom Horne-Per var rädd för att bli utkonkurrerad
Anledningen till att vår vän Josef framstår i bättre dager, beror på att en part som besegrar en ond fiende per definition blir god (oavsett hur många skelett som finns i garderoben [bokstavligt och/eller bildligt]).
Hur Adolf och Josef egentligen var som personer kommer man förmodligen att diskutera i det oändliga. Tänk bara på den gängse bilden av Adolf vs den bild Per Ragnar ger i Hitlers Bordsamtal, där han framställs mer som en hsteriker än en kallt kalkylerande ledare.
Monster finns, av många sorter. En del har bordsskick, andra inte. Jag kan inte för mitt liv begripa varför det anses känsligt att framställa Hitler som något annat än en hysterisk matt-ätare, något som lär ha kritiserats i den märkligt livliga debatten om filmatiseringarna nyligen. Stalin ser ju ut som världens mysfarbror, det är betydligt svårare att tänka sig honom som ansvarig för miljoner liv, men det gör ju bara saken värre.LasseMaja skrev: Nej knappast, för vem identifierar sig med något så motbjudande. Nej vad som måste till är insikten att det faktiskt är människor som har förmågan att begå förfärliga brott. Det finns inga monster.
Re: "Han visar Stalins mjuka sida"
Jag tror inte det har så mycket med kommunism/nazism att göra.Hans skrev:hur kommer det sig att folk har en högre acceptans för mördare som kommer från det kommunistiska lägret än för han som kom från det nazistiska lägret?
Jag tror att det är så enkelt som att Hitler var en förlorare och Stalin var en vinnare.
Människor har en stor förkärlek för vinnare, kolla bara hur många vinnande generaler som sedan blivit folkvalda.
- Perra
- Medlem
- Inlägg: 1762
- Blev medlem: 8 maj 2004, 13:14
- Ort: Vintergatan, ta till höger när det blinkar!
Det undrar jag, samtidigt som de på sätt och vis är vanliga människor, så är de inte det. De har båda enormt starkt kontrollbehov och har svårt att bli emotsagda. Precis som psykopater är vanliga människor är dessa också det, säger inte att de var psykopater, men något åt det hållet. De skulle inte slagit sig ner i något fridfullt hörn och odlat grönsaker, det minsta man kan tänka sig är att de till slut funnit sig själva i ledningen för ett företag eller åtminstone någon förening som de kunde styra och ställa med folk i. Politiken var ett naturligare forum än dessa, och det är ingen slump att just dessa två kom till toppen, att köra över människor är inga bekymmer för de som vill nå högt i näringskedjan, de här två drog sig inte ens för att döda människor, och det gör de ännu vassare och farligare.Lassemaja skrev
Det en sådan här bok är bra för, det är nog att konstatera att både Hitler och Stalin först och främst var vanliga människor. Om dessa både personer levt under andra omständigheter och varit födda vid en annan plats eller vid ett annat tillfälle så kanske de hade framlevt sina liv helt normalt.
Men jag tycker också att det är bra att det nu sker en avdemonisering.
Nja, det tycker ju jag att det gör. Finns de som inte har något samvete alls, låter kanske otroligt men de finns. Och de dödar, de sitter inte i ledningen för ett stort land med stora resurser, men de dödar i mindre skala. Det beror naturligtvis på uppväxten mycket, om man kunna säga att sådana människor (för det är det ju fortfarande) har på tok för mycket "det" och för lite av "jag" och "överjag". Det finns alltså monster, som är värre i det avséendet att de knappt har några känslor, än vad Hitler och Stalin var.Lassemaja skrev
Det finns inga monster.
Ja det tycker ju inte jag, jag tycker han ser genomläskig ut. Helkuslig. Precis som Saddam inte heller ser ut som någon myspysfarbror. Det är väl subjektivt förstås, och det kan ju bero på att jag vet vad de gjort och tänker på det.Hexmaster skrev
Stalin ser ju ut som världens mysfarbror, det är betydligt svårare att tänka sig honom som ansvarig för miljoner liv, men det gör ju bara saken värre.
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Jag tycker att Gutekrigaren har besvarat fragan mycket bra. Folk bortser helt eneklt fran de daliga sidorna. Aven pa 30-talet var det sa har. Folk vadjade flera ganger till Stalin att hjalpa dem mot lokala byrakrater (som utforde Stalins onskningar), demokratiuppfattningen i Ryssland ar fortfarande lag se bara pa vem de har som president (det ar inte precis en kille som bygger sin imge pa demokrati utan snarare stark och handlingskraftigt) och hur det gick i det senaste Dumavalet (de liberala partierna akte ut). Om jag far genraliser lite sa tror jag att ryssarna foredrar en strak ledare framfor en demokratiskt och rattvis ledare.
Det jag ocksa tror spelar roll ar att ryssarna har valdigt fa bra ledare att jamfora med. Jeltsin minns inte som mannen som motstod augustikuppen han minns istallet som en sjuk gammal man som korde Ryssland i botten. Tjernenko, Andropov kommer val ingen ihag, Brejznev Stalinnostalgi och stagnation, Krusse bra men man minns honom bara for de daliga sidorna. Stalin daremot besegrade nazismen industrialiserade landet med mera.
Det var nagon som fragade om vem som skulle rosta pa Stalin och misstnakte att ungdomarna inte skulle gora det. Jag tror att det skulle vara mest penionarer men skulle inte bli forvanda om han skulle fa en del roster av ungomarna.
/Martin
Det jag ocksa tror spelar roll ar att ryssarna har valdigt fa bra ledare att jamfora med. Jeltsin minns inte som mannen som motstod augustikuppen han minns istallet som en sjuk gammal man som korde Ryssland i botten. Tjernenko, Andropov kommer val ingen ihag, Brejznev Stalinnostalgi och stagnation, Krusse bra men man minns honom bara for de daliga sidorna. Stalin daremot besegrade nazismen industrialiserade landet med mera.
Det var nagon som fragade om vem som skulle rosta pa Stalin och misstnakte att ungdomarna inte skulle gora det. Jag tror att det skulle vara mest penionarer men skulle inte bli forvanda om han skulle fa en del roster av ungomarna.
/Martin