Tors hammare

[Gorm]

Och ja, torshammare och mjölner är två namn på samma sak, fast torshammare brukar den kallas när man diskuterar arkeologi och mjölner när man diskuterar mytologi och Forn sed (grovt generaliserat).

[sibiriska tigern]

Och ja, torshammare och mjölner är två namn på samma sak, fast torshammare brukar den kallas när man diskuterar arkeologi och mjölner när man diskuterar mytologi och Forn sed (grovt generaliserat).

Mjölner och bakingrediensen "mjöl" stöds av min fabuleringsteori om att den används för att mala korn och vete. Kanske det funnits en toteism bland de tidiga mälarborna (toteism = kvinnor ärver allt) eftersom Nationalencyklopedin påstår att de också förekommer som kvinnliga smycken.

[Gorm]

Bara för att fabulera: jag föreställer mig, eftersom jag har hört att silverskatter vanligtvis innehåller bestick, att torshammaren är helt enkelt ett husgeråd för att mala vete och korn?

Torshammaren som artefakt är ett smycke och inget annat. Det finns i bla silver, järn, bärnsten och jag har sett ett som är gjort av horn också. Silverskatter brukar f ö främst bestå av mynt, smycken och silverskrot.

/Gorm

[Gorm]

Kanske det funnits en toteism bland de tidiga mälarborna (toteism = kvinnor ärver allt) eftersom Nationalencyklopedin påstår att de också förekommer som kvinnliga smycken.

Om man utgår från runstenarna som visserligen är kristna men ligger hyffsat när i tid så kunde inte kvinnor ärva förrän mannen och sönerna dött. På det sättet kunde kvinnor bli mycket stora landägare.

[Uruk-Hai]

Jag undrar vad förebilden kommer ifrån?

Finns det omskrivet eller funna artifakter av sk stridshammare inom norden eller andra kulturer? Samtida som tidigare?

Yxor användes visserligen både att slå, hugga och kasta med men jag har inte hört någonting om hammare. Det borde vara mest vanligt mot moståndare med någon form av rustning som är svår att penetrera.

[barzam]

Mjölner och bakingrediensen "mjöl" stöds av min fabuleringsteori om att den används för att mala korn och vete. Kanske det funnits en toteism bland de tidiga mälarborna (toteism = kvinnor ärver allt) eftersom Nationalencyklopedin påstår att de också förekommer som kvinnliga smycken.

Jo, mjölet är så att säga 'det malda'. Jag tror dock att namnet syftar på dess funktion som jättedräpare än något köksredskap.

Eftersom mjölnir är ett isländskt namn är det osäkert om man kallade den för samma sak i mälarlandskapen.

[Kai Robert]

Angående namnet.

Namnet på denna makalösa hammare var alltså Mjölner, ett namn som vållat språkforskarna problem i sina tydningar av namnets betydelse. Man har jämfört namnet Mjölner med det isländska verben "mala" och mölva" som båda har betydelsen "mala sönder", "krossa", men andra har gjort jämförelser med ryskans "molnija" och walesiskans "mellt", båda med betydelsen "blixt", "ljungeld". Vilken tolkning man än bestämmer sig för, är det tydligt att namnet kan kopplas till två av hammarens funktioner; dels som krossaren av jättar, dels som en symbol för blixten.

Om seder och bruk.

Hammaren var en symbol för fruktbarhet och alstringskraft, och speciellt i handen på fruktbarhetsguden själv. Forskare har gjort gällande att en miniatyr på tors hammare brukades vid bröllopscermonier under vikingatiden, då vid själva sammanvigningen av brudparet. Förmodligen var det främst bruden som vigdes av hammaren, i tron att den skulle göra henne fruktbar. I detta sammanhang var hammaren en fallos symbol: "Via hammaren som hade sin förebild i Tors Mjölner skulle himmelns och därmed solens befruktande kraft överföras på brudparet".

Minnen efter denna sedvana och föreställning om tors hammare har länge levt kvar i allmogekulturen, nästan ända intill våra dagar. I Östgötalagen från 1200-talet omtalas en brudsäng med beteckningen "hammar siangh". Så sent som 1925 var det en sed att "bädda brudsäng" med en brudhammare på Gotland. Forskare har i uppteckningar gjorda i slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet, visar att man även gjorde så på Öland, i Småland, Blekinge, Skåne och Halland. Det var brukligt att lägga en hammare i sängen första natten efter giftermålet, i syftet att beskydda brudparet från avundsjuka och onda makter. Men denna hammare skänkte även brudparet barnalycka, dvs en avkomma som skulle trygga släktens fortbestånd. Tors hammare var en symbol för livet och dess fortplantning, men den förknippades även med livets slut och de seder som till det hörde. I myterna berättas det ofta om hur Tor vigde med sin hammare, både då han väckte det som var dött till liv, men också likbål. Då asaguden Balder, ljustes och godhetens gudom fallit för Lokes hand, och lagts på sitt skepp Hringhorne, ställde sig Tor framför skeppets för och vigde det med hammaren. Antagligen gjorde han detta för att säkra den dödes färdled till dödsriket. Ända fram till hedendomens slutfas i Norden, tycks man ha betraktat Tor som beskyddaren och vigaren av de döda. I runinskriptioner på stenar och hällar runt om i Skandinavien kan man utläsa formeln "Tur uiki", som betyder "Tor vige". På Virringstenen i Danmark, som ristats vid 900-talets slut, kan man läsa: "Tur uiki disi kumel" dvs, "Tor vige detta kummel". En inskription på en sten i Glavendrup, på Fyn från 900-925, lyder: "Tur uiki dasi runar" dvs "Tor vige dessa runor"

Källa
http://www.frostheim.org/artiklar/torshammare.htm


MVH Kai

[Gorm]

Hej

Värt att notera är att dessa runinskriptioner som omtalar Tor är mycket sällsynta och finns endast i ett fåtal exemplar, mig veterligen finns det inte fler än två eller tre i Sverige.

Forskare har gjort gällande att en miniatyr på tors hammare brukades vid bröllopscermonier under vikingatiden, då vid själva sammanvigningen av brudparet.

Jag är lite nyfiken på vad för bevis som finns för att det faktiskt har varit så? Jag är medveten om att det sker i Kvädet om Trym men i övrigt så är andra källor välkommna.

/Gorm

[Kai Robert]

Hej

Värt att notera är att dessa runinskriptioner som omtalar Tor är mycket sällsynta och finns endast i ett fåtal exemplar, mig veterligen finns det inte fler än två eller tre i Sverige.

Forskare har gjort gällande att en miniatyr på tors hammare brukades vid bröllopscermonier under vikingatiden, då vid själva sammanvigningen av brudparet.

Jag är lite nyfiken på vad för bevis som finns för att det faktiskt har varit så? Jag är medveten om att det sker i Kvädet om Trym men i övrigt så är andra källor välkommna.

/Gorm

Här i sörmland har vi två fina runstenar med inristade torshammare på, tydligen väldigt ovanligt. Kan iofs bero på kyrkans (och andras) ansträngningar att förstöra våra runstenar, många stenar murades in i väggar, murar och golv.
När det gäller bevis för seder och bruk så finns det väldigt få källor att titta i, jag har iallafall inte lyckas hitta något som bevisar att torshammaren skulle ha använts som bröllopssymbol men detta kanske kan stödja den teorin lite.
Enligt arkeologerna som är med vid utgrävningarna vid Fröjel på Gotland, så är det till största delen i kvinnogravar de har hittat torshammare.

Förövrigt så är det väldigt svårt att få fram 100%iga bevis för mycket av det som vi tar för givet om vikingatiden.
T.ex. så är väl vi alla övertygade om att vikingarna hade hjälmar på sig i strid men varför har vi då inte hittat några vikingtida hjälmar i Sverige?

MVH Kai

[Gorm]

Jag känner till runstenarna du omtalar. Frågan är varför kyrkan vill förstöra runstenar eftersom de oftast är kristna. En tolkning kan faktiskt vara att man medvetet skänkt ättens runstenar till kyrkobygget som en allmosa eller gåva, många stenar är ju inmurade med framsidan utåt.

Enligt arkeologerna som är med vid utgrävningarna vid Fröjel på Gotland, så är det till största delen i kvinnogravar de har hittat torshammare.

Låter intressant, vet du möjligtvis om det är torshammare eller torshammarringar de hittar?

Många påståenden som cirkulerar om vikingatiden är sånt som tog form under det nationalromantiska 1800-talet. Man behöver faktiskt inte använt hjälmar i järn (otympligt) utan istället använt läderhjälmar. Det finns hjälmar avbildade på t ex Gotländska bildstenar.

/Gorm

[Uruk-Hai]

Jag känner till runstenarna du omtalar. Frågan är varför kyrkan vill förstöra runstenar eftersom de oftast är kristna. En tolkning kan faktiskt vara att man medvetet skänkt ättens runstenar till kyrkobygget som en allmosa eller gåva, många stenar är ju inmurade med framsidan utåt.

Kan det bero på att de var just kristna som bidrog till att de sparades?
Kan det inte vara så att de som har hittats inmurade i kyrkor med mera har det gemensamt att de har hedniska budskap?

[Gorm]

Problemet är ju att det endast är en liten minoriet som har ett hedniskt budskap, i Uppland t ex är 99% av stenarna kristna, även många som är inmurade i kyrkor.

/Gorm

[Kai Robert]

Våra tidiga kyrkor står ofta på platser som har varit hedniska kultplatser tidigare, det kan vara en förklaring till att det finns ganska gott om runstenar omkring kyrkorna. Att stenarna är inmurade med framsidan utåt betyder inte att de skulle vara synliga. De var överputsade och har hittats i samband med renoveringar.

Att de flesta runstenar är kristna, eller åtminstånde har kristna symboler, beror på att de är ristade i en tid av stark kristen utveckling.

Om det var torshammare eller ringar de hittade vet jag faktist inte, tänkte inte på att få det förtydligat men orden hon använde var " de torshammare vi hittat". Det finns en sida om utgrävningarna vid Fröjel, det går kanske att få nån kontakt där och fråga.

Det du nämner om läderhjälmar är intressant. Jag är också anhängare av den teorin medans vissa andra bestämt slår ifrån sig med argument typ"det finns det inga som helst bevis för". Läder har vi haft ganska gott om och en härdad läderhjälm borde rimligtvis skydda mycket bättre än ingenting alls.

MVH Kai

[Kai Robert]

Kan det bero på att de var just kristna som bidrog till att de sparades?
Kan det inte vara så att de som har hittats inmurade i kyrkor med mera har det gemensamt att de har hedniska budskap?

Den teorin stämmer inte alls, de flesta stenar som hittas i kyrkor (och på andra ställen) har kristna symboler.

En bra sak med att de har varit inmurade är att finns exempel på bevarad målning på runstenar vilket ses som bevis på att de inte var "stenfärgade" som idag utan vackert målade i olika färger för att synas bättre.

MVH Kai

[Gorm]

Våra tidiga kyrkor står ofta på platser som har varit hedniska kultplatser tidigare, det kan vara en förklaring till att det finns ganska gott om runstenar omkring kyrkorna.

Vad har en förkristen kult plats med kristna runstenars placeringa att göra? Oftast var de placerade i anslutning till boplatsen, gravfällt eller vägar och broar.

En annan trolig förklaring till runstenarna (med framsidan utåt) som är inmurade i kyrkor är att de var stora och släta, en rent praktisk tolkning alltså. En annan tanke är ju att eftersom de är inmurade i kyrkor från 1100-1200-talet så borde släktingar till runstensresarna fortfarande vara i livet. Hade de tillåtit att man tog deras ätts stenar till kyrkan? Kanske om de betrakades som allmosor vilket gav pluspoäng hos Gud?

Bara några funderingar.

/Gorm