/Mikael SundholmNYA WERMLANDS-TIDNINGEN 2004-05-21 skrev:Med trä från ekar som den brittiske krigshjälten lord Nelson själv lät plantera ska hans flaggskepp HMS Victory restaureras lagom till 200-årsfirandet av slaget vid Trafalgar. Ekarna i Kungliga skogen i Dean i sydvästra England planterades på Nelsons order 1802, sedan han kommit fram till att det inte fanns timmer nog för marinens skeppsvarv. Enbart för att bygga Victory gick det åt 6000 träd från en yta på 40 hektar. (TT-Reuters)
HMS Victory restaureras
HMS Victory restaureras
Då det nästa år är 200 år sedan slaget vid Trafalgar stod så planerar man nu att restaurera lord Nelsons flaggskepp HMS Victory. Nedan kan man läsa vad NYA WERMLANDS-TIDNINGEN skrev i fredags.
HMS Victory går att besöka i No 2 Dry Dock i Portsmouth Flottbas i England. Bifogar en länk med lite kort information om HMS Victory.
HMS Victory
/Mikael Sundholm
HMS Victory
/Mikael Sundholm
-
Konteramiral
- Ny medlem
- Inlägg: 7
- Blev medlem: 30 november 2004, 19:44
- Ort: varberg
Det var ingen grunn for Nelson til å frykte den svenske flåten, den danske var nok adskillig mer potent. Men selv om han nedkjempet den danske flåten som lå oppankret i Køpenhavn så var det nære på og skipene hans hadde store skader. Og han brukte ganske så skitne triks for å få flåten sin ut i Nordsjøen igjen (han truet indirekte med å drepe alle overlevende i den danske flåten).Psilander skrev:Men Nelson spöade dansken vid Köpenhamn, Sverige vågade han sig inte på enl legenden, I verkligheten var det politik och Sverige var redan över på den goda sidan.
Men jeg forstår godt at Nelson fra en svensk synsvinkel hadde flere sympatiske trekk enn hva Tordenskiold hadde.
Gustav IV Adolf hade planerat att de svenska och danska flottorna skulle uppträda tillsammans mot den brittiska eskadern. Den utsedde eskaderchefen konteramiralen Palmquist hade den 20 mars fått order om att snarast möjligt avsegla mot Köpenhamn med 7 linjeskepp och 3 fregatter. Från Karlskrona rapporterades den 19/3 att man skulle vara färdiga att avsegla den 26. Den 29 sades det att man skulle vara färdiga att segla den 1 april och då gav kungen order om att eskadern snarast möjligt skulle bege sig till Köpenhamn. Under striden mot britterna befann sig amiral Cronstedt i Köpenhamn och man väntade hela tiden på att de svenska fartygen skulle komma. Gustav IV Adolf blev upprörd över att svenskarna inte nådde fram i tid och beordrade flottan att löpa ut i alla fall och anfalla den brittiska eskadern på Köpenhamns redd. När inget hände arresterades den befälhavande amiralen i Karlskrona. Så Gustav IV Adolf ville verkligen ställa upp på dansk sida.
Interessant, flere ting jeg ikke var klar over her. 7 linjeskip var en anseelig styrke. Nelson hadde nok hatt store problemer om han måtte møte både en samlet dansk/norsk-svensk (skandinavisk) flåte til sjøs. Jeg var av den bestemte oppfatning at den svenske flåten på denne tiden var konvertert til en -for svenske farvann - mer effektiv galei/kystflåte, men når jeg skriver innlegg uten å sjekke kilder så må jeg regne med å bli korrigert.Ben skrev:Gustav IV Adolf hade planerat att de svenska och danska flottorna skulle uppträda tillsammans mot den brittiska eskadern. Den utsedde eskaderchefen konteramiralen Palmquist hade den 20 mars fått order om att snarast möjligt avsegla mot Köpenhamn med 7 linjeskepp och 3 fregatter. Från Karlskrona rapporterades den 19/3 att man skulle vara färdiga att avsegla den 26. Den 29 sades det att man skulle vara färdiga att segla den 1 april och då gav kungen order om att eskadern snarast möjligt skulle bege sig till Köpenhamn. Under striden mot britterna befann sig amiral Cronstedt i Köpenhamn och man väntade hela tiden på att de svenska fartygen skulle komma. Gustav IV Adolf blev upprörd över att svenskarna inte nådde fram i tid och beordrade flottan att löpa ut i alla fall och anfalla den brittiska eskadern på Köpenhamns redd. När inget hände arresterades den befälhavande amiralen i Karlskrona. Så Gustav IV Adolf ville verkligen ställa upp på dansk sida.
I et par beskrivelser jeg har lest om Køpenhavn 1801 så er det nevnt som et sentralt moment at kystbatteriene på svensk side ikke åpnet ild slik de på dansk side gjorde. Dette tillot Nelson å foreta innseilingen til Køpenhavn på trygg avstand fra den danske kanonaden. Vet du noe om årsaken til at man ikke åpnet ild?
Som andra redan antydde, fullt så enkelt var det inte.Men Nelson spöade dansken vid Köpenhamn, Sverige vågade han sig inte på enl legenden, I verkligheten var det politik och Sverige var redan över på den goda sidan.
När jag gick i gymnasiet, så hade göteborg besök av en brittisk eskader. Två av officerarna var då hos oss och berättade storyn om tiden ifråga.
En brittisk eskader under amiral Saumarez var skickad även mot Göteborg med fullmakt att bombardera staden och eller blockera. Men Saumarez var inte lika krigisk och ärelysten som Nelson, så han lät tala med sig - och lät övertala sig att Sverige var ingen egentlig fiende till England, och att i synnerhet Göteborg var mycket engelskvänlig. Och han nöjde sig då med att visa flagg och efter lite demonstrativ buller lät han staden och därmed Sverige vara.
Så vitt jag förstår den där klämkäcka sången Engelska flottan har siktats vid vinga, ohoj ohoj ohoj... hänvisar egentligen till denna händelse - som just då var inte alls klämkäck; folk måste ha varit skiträdda. Men allting slutade ju väl och vänskapen med britterna stärktes.
Meningen var också att den ryska flottan skulle kommit till danskarnas hjälp, men i och med att britterna kom iväg så tidigt som i mitten av mars så var inte heller den ryska flottan färdig.frodeh skrev:Interessant, flere ting jeg ikke var klar over her. 7 linjeskip var en anseelig styrke. Nelson hadde nok hatt store problemer om han måtte møte både en samlet dansk/norsk-svensk (skandinavisk) flåte til sjøs. Jeg var av den bestemte oppfatning at den svenske flåten på denne tiden var konvertert til en -for svenske farvann - mer effektiv galei/kystflåte, men når jeg skriver innlegg uten å sjekke kilder så må jeg regne med å bli korrigert.Ben skrev:Gustav IV Adolf hade planerat att de svenska och danska flottorna skulle uppträda tillsammans mot den brittiska eskadern. Den utsedde eskaderchefen konteramiralen Palmquist hade den 20 mars fått order om att snarast möjligt avsegla mot Köpenhamn med 7 linjeskepp och 3 fregatter. Från Karlskrona rapporterades den 19/3 att man skulle vara färdiga att avsegla den 26. Den 29 sades det att man skulle vara färdiga att segla den 1 april och då gav kungen order om att eskadern snarast möjligt skulle bege sig till Köpenhamn. Under striden mot britterna befann sig amiral Cronstedt i Köpenhamn och man väntade hela tiden på att de svenska fartygen skulle komma. Gustav IV Adolf blev upprörd över att svenskarna inte nådde fram i tid och beordrade flottan att löpa ut i alla fall och anfalla den brittiska eskadern på Köpenhamns redd. När inget hände arresterades den befälhavande amiralen i Karlskrona. Så Gustav IV Adolf ville verkligen ställa upp på dansk sida.
I et par beskrivelser jeg har lest om Køpenhavn 1801 så er det nevnt som et sentralt moment at kystbatteriene på svensk side ikke åpnet ild slik de på dansk side gjorde. Dette tillot Nelson å foreta innseilingen til Køpenhavn på trygg avstand fra den danske kanonaden. Vet du noe om årsaken til at man ikke åpnet ild?
Det tycks vara riktigt att man på dansk sida ansåg att det skulle ha vidtagits några åtgärder på svensk sida redan i samband med att den brittiska flottan löpte in i Öresund. Frågan diskuterades i ett PM som uppsattes av J. G. Lagerbielke. I det fastslog han att man redan från början, i S:t Petersburg, kommit överens om att inloppet till Öresund var en olämplig plats att gå i strid på. Det var trångt och kom den brittiska flottan med hård nordvästlig vind in genom inloppet så skulle försvarande flotta ha svårt att manövrera pga motvinden. När det sedan gällde landbatterier, så räknade han med att Sundet var ca 3000 famnar på smalaste stället. Kanonerna på de båda stränderna skulle då behöva skjuta 1400-1800 famnar för att träffa. Det var en skottvidd som översteg vad artilleriet klarade av. Men, skrev Lagerbielke, anta att man faktiskt nådde fram med elden. Då kunde också de brittiska fartygen skjuta tillbaka. Alltså måste man ha ordentliga batterier, väl uppbyggda. Hur skulle det gå att ordna på några veckors tid, under den kalla årstiden? Och om Sverige skulle hjälpa till att försvara inloppet till Öresund, som ju Danmark ansåg var danskt när det gällde Öresundstullen - skulle Sverige då också få hälften av tullinkomsterna?
Dessutom hade frågan om strandbatterier diskuterats direkt med den danske kronprinsen den 6 mars. Enligt svenska källor ska denne då ha sagt att han ansåg Kronborgs kanoner tillräckliga och att strandbatterier vid Helsingborg bara skulle riskera att utsätta den oskyddade staden för brittisk beskjutning.
Får inte ihop historien riktigt, eller så är det Gustaf IV Adolf jag inte förstår mig på, men det gjorde nog inte hans samtid heller.
Var det inte så att han hatade Napoleon mer än allt annat och britterna anföll danmark för att tvinga med dem i kriget mot Boney. Sverige var så att säga på deras sida redan?
Var det inte så att han hatade Napoleon mer än allt annat och britterna anföll danmark för att tvinga med dem i kriget mot Boney. Sverige var så att säga på deras sida redan?
Nej, i det här aktuella läget var Gustav IV Adolf ytterst uppretad på Storbritannien, på grund av upprepade besvärligheter för svensk utrikeshandel. Det fanns en neutralitetskonvention mellan Sverige och Danmark och örlogsfartyg från de båda länderna utkommenderades för att skydda danska och svenska handelsfartyg. Den s.k. konvojaffären 1798 retade upp kungen så han närmast exploderade. Ansvariga svenska chefer ställdes inför rätta och en blev dömd till döden. Han benådades visserligen, men först på själva avrättningsplatsen.Psilander skrev:Får inte ihop historien riktigt, eller så är det Gustaf IV Adolf jag inte förstår mig på, men det gjorde nog inte hans samtid heller.
Var det inte så att han hatade Napoleon mer än allt annat och britterna anföll danmark för att tvinga med dem i kriget mot Boney. Sverige var så att säga på deras sida redan?
Så Gustav IV Adolf var i det här aktuella läget ytterst arg på Storbritannien och det slöts ett neutralitetsförbund mellan Sverige, Ryssland och Danmark i december 1800. Där överenskoms om gemensamt handelsskydd. Det brittiska svaret blev 14 januari 1801 fullt embargo på alla svenska, danska och ryska fartyg i brittiska hamnar.
Man kan nog säga att även om förhållandet Sverige-England historiskt sett ofta varit gott så har i krigstider den svenska utrikeshandelns önskemål och den brittiska regeringens politik ofta hamnat i konflikt. Under stora europeiska krig som Sverige stått utanför har man på svensk sida önskat fortsätta med sin handel i stort sett som vanligt, medan man på engelskt håll velat begränsa svensk export till Englands fiender. Vilket ofta lett till spänningar mellan de båda länderna.