Amerikanskt bruk av k-pistar under andra världskriget.

[jofredes]

Jag har fått en massa motsägande uppgifter om under vilka omständigheter jänkarna använde k-pist under VK2. Jag har sett uppgifter om att skyttesoldater aldrig hade k-pist utan endast m1, medan de luftburna och marinsoldater hade k-pist, men jag har oxå sett uppgifter om att de luftburna stridande enheterna inte hade kpist.

[Björn E]

I början av 1944 började det komma Thompson k-pistar till trupperna. En i varje grupp (3-4 st i varje pluton). Vanligtvis var det gruppchefen som hade den.
Detta gällde för både infanteriet och det luftburna infanteriet. Jag antar att marinsoldaterna tilldelades lika många, om inte fler.

[Solitaire]

1944 var det väl M3:or som gällde och inte Thompsons?

[Hans]

Intressant fråga. Enligt http://miniatures.de/html/int/toeUSaib.html fanns det inte en k-pist i skyttebataljonen! Jag har för mig att M3 egentligen togs fram för att beväpna stridsfordonspersonal. Att M1 karbinen ersatte/kompleterade M 1911 är väl redan känt.

MVH

Hans

[Solitaire]

Hm. Här: http://www.bayonetstrength.150m.com/Uni ... talion.htm kan man läsa följande:

The most intriguing thing about the official T/Os for the US Infantry is not what they show, but what they exclude. Nowhere on the tables for the Battalion is there any indication of the allocation of submachine guns until after D-Day for example. They were most certainly in use, and extremely valuable, but the early rate of issue cannot be gauged from official sources. The amendments of June 1944 added just six per Rifle Company plus two at Headquarters Company, all unallocated.

Så tydligen fanns det inte noterat någonstans hur många k-pistar som delades ut bland amerikanska infanterister förrän efter Dagen D.

Längre ner på sidan:

The real scale at which Thompson and later M3 'Grease' gun submachine guns supplanted rifles in the squad can only be guessed at. Such weapons tend to gravitate towards NCOs who are not necessarily needed to engage in long range firefights, but who do need to lead the close assault when the weapon becomes vital. One or two would seem reasonable, with perhaps a lightweight Carbine finding its way into the gun group. Certainly any greater issue would diminish the rifle power upon which the squad was predicated.

[Hans]

Tack Solitaire,

För att du har visat att ingen vet Skämt åsido, jag tycker det är intressant att de har en annan princip jämfört med de flesta andra arméer.

MVH

hans

[The Fighting Egg]

bara så ni vet, Först hade britterna M1A1 Thompson men efter pearl harbour så fattade jänkarna att dom behövde ett bra vapen. Så dom fixade en massa tommyguns. Sen kom M3A1 som kallades för grease gun som användes främst av fallskärmsjägare. Slut

[J. Björkman]

M3 mest av fallskärmsjägare? Det är jag inte 100% säker på. Har du källa? Thompsonen användes hela kriget och var mycket populär hos de trupper som nu använde den. Vid Normandie var det fler Thompsons än M3:or.

[Olof Larsson]

bara så ni vet, Först hade britterna M1A1 Thompson men efter pearl harbour så fattade jänkarna att dom behövde ett bra vapen. Så dom fixade en massa tommyguns. Sen kom M3A1 som kallades för grease gun som användes främst av fallskärmsjägare. Slut

US Army använde Thompson M1A1 från 1938 (M1928A1 från 1928)
medans britterna använde dem först 1940.

Vidare så är det rimligt att anta att de flesta M3:or
inte användes av de luftburna divisionerna då dessa
var tre (?) till antalet, med totalt c:a 55'000 man
(varav bara en liten del hade kpistar)
och då det tillverkades 700'000 till 750'000 M3:or.

[Necros]

Lite OT kanske. Antalet luftburna divisioner var 5 om jag har förstått det rätt.

11th, 13th, 17th, 82nd & 101st. Se mer här - American Airborne Divisions WW2.

Ber om ursäkt om jag frångick ämnet lite.

/Mikael Sundholm