Vad är ett tukthus?Flink skrev:Västindien seglingar det har vi haft det har jag sett på TV.
Men vet någon om vi i Sverige har haft "tukthus" som de som fanns i Finland för inte så länge sedan?
Mvh Flink
Koncentrationsläger i Sverige?
- Wolfblitzer
- Medlem
- Inlägg: 971
- Blev medlem: 7 oktober 2002, 16:39
En fängelsetyp som ryssar och finnar och även (tror jag) tyskar använde, Så här kunde det gå till. Man precis som av namnet man "tuktade" eller skolade de till bättre människor.
"Tenala-mördaren dömdes till livtids tukthus.
Hustrun frikändes
(Hangö tidningen 21.12.1937)
Vid igår förättat ting i Ekenäs förevar till andra behandling målet mot arbetare Albin F a g e r h o l m, vilken som känt stod som åtalad för det ruskiga dåd, som i oktober förrövades i Tenala, då tjänarinnan Lydia Söderman blev kastad i sjön, så att hon drunknade. Som rättens ordförande fungerade ordinarie domhavande lagman J. Sjöblom. Målets behandling bestod främst i hörandet av målsägande. Inga nya vittnen voro inkallade och något nytt i sak utöver svarandes egen bekännelse framkom icke. Med stöd av den utredning, som i målet förebragts, dömdes Fagerholm för stöld av en ring till 6 månaders fängelse och för förskingring av ett halsband till 20 dagsböter à 5 mark samt slutligen för överlagt mord att hållas i livstids tukthus. Hustrun Alma Fagerholm, som åtalats för medhjälp till mord, frikändes från allt ansvar.
Domen underställdes Åbo Hovrätts prövning och rätten förordnade att makarna Fagerholm skola hållas häktade, tills hovrättens dom avkunnats."
http://www.kvv.se/upload/Museum/index2.htm
edit en bra länk:
"Tenala-mördaren dömdes till livtids tukthus.
Hustrun frikändes
(Hangö tidningen 21.12.1937)
Vid igår förättat ting i Ekenäs förevar till andra behandling målet mot arbetare Albin F a g e r h o l m, vilken som känt stod som åtalad för det ruskiga dåd, som i oktober förrövades i Tenala, då tjänarinnan Lydia Söderman blev kastad i sjön, så att hon drunknade. Som rättens ordförande fungerade ordinarie domhavande lagman J. Sjöblom. Målets behandling bestod främst i hörandet av målsägande. Inga nya vittnen voro inkallade och något nytt i sak utöver svarandes egen bekännelse framkom icke. Med stöd av den utredning, som i målet förebragts, dömdes Fagerholm för stöld av en ring till 6 månaders fängelse och för förskingring av ett halsband till 20 dagsböter à 5 mark samt slutligen för överlagt mord att hållas i livstids tukthus. Hustrun Alma Fagerholm, som åtalats för medhjälp till mord, frikändes från allt ansvar.
Domen underställdes Åbo Hovrätts prövning och rätten förordnade att makarna Fagerholm skola hållas häktade, tills hovrättens dom avkunnats."
http://www.kvv.se/upload/Museum/index2.htm
edit en bra länk:
Kanske inte detta faller under benämningen "koncentrationsläger", men i alla fall..
Rinkabylägret på Rinkaby skjutfält byggdes & befolkades av tyska desertörer och flyktingar. Förhållandena där var långt ifrån de bästa och bl a togs en del tyskar till den s k "baltutlämningen" därifrån.
Lägret finns ännu idag och de som gjort sin värnplikt på P6 och A3 är säkert väl förtrogna både med lägret, och med den s k "Tyska vägen".
Rinkabylägret på Rinkaby skjutfält byggdes & befolkades av tyska desertörer och flyktingar. Förhållandena där var långt ifrån de bästa och bl a togs en del tyskar till den s k "baltutlämningen" därifrån.
källa:http://www.wordsandart.com1.350 interner transporterades med tåg till Trelleborg. Av praktiska skäl ville man först lämpa av de c:a 1350 tyskarna på den ryska båten i Trelleborg och dagen efter tömma lägren i Rinkeby och Gälltofta på sina drygt tusen interner, med användning av samma tågsätt och bevakningspersonal, dvs. poliser och fältpoliser.
Problemet blev att internerna i Rinkeby måste på något sätt ha fått reda på övriga lägers evakuering (trots totalt nyhetsförbud), eftersom det böjade bli oroligt redan samma dag, dvs. den 30 november. Redan vid halv två hade fyra självmordsförsök och fem stympningar ägt rum. Oron spred sig som en löpeld i lägret.
Försvarsstaben vill att internerna skulle överrumplas redan klockan sju på morgonen, men regeringen, via statsråden Mossberg och Vougt, meddelade att så fick inte ske. Hela natten skickades telegram fram och tillbaka mellan regering och myndigheter. Varför regeringen inte ville att överrumpling skulle ske tidigt på morgonen är en gåta.
Stämningen i Rinkabylägret var desperat. En tysk officer hängde sig under natten och en sjukvårdare tog livet av sig med gift. Självstympningarna ökade och åtta interner rymde. Den tyske lägerchefen fördes till sjukhus sedan han fått nervsammanbrott. Inte förrän 1030 kom grönt ljus från regeringen att utrymningen kunde sätta igång. 1130 rusade fältpoliser och statspoliser in i lägret och lyckades på förvånadsvärt kot tid få läget under kontroll. Utrymningen sattes igång genast och internerna fördes iväg med bussar till Trelleborg, för vidarebefordran till ett ovisst öde i Gulag.
Gälltoftalägret utrymdes utan större problem.
Väl framme i Trelleborg slussades tyskarna ombord på ”Cuban” via täta led av soldater och överbyggda gångar. 1.610 tyskar av 2.771 utlovade kom ombord. Enligt de sista svenska styrkebeseden var det frågan om 2.995 tyskar, 250 stycken fick åka till västzonen i Tyskland. Kvar i Sverige fanns således 1.102 tyskar och 167 balter. Problemen för regeringen i denna klantigt skötta affär var därmed långt från över.
Lägret finns ännu idag och de som gjort sin värnplikt på P6 och A3 är säkert väl förtrogna både med lägret, och med den s k "Tyska vägen".
-
Artur Szulc
- Medlem
- Inlägg: 1954
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
- Ort: Västra Götaland
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Befriade koncentrationslägerfångar, under våren 1945, placerades där det var möjligt. Interneringlägren var ju ett utmärkt ställe tänkte man då, eftersom faciliteterna stod övergivna när utländska medborgare och tidigare internerade slussades hem. De befriade koncentrationslägerfångarna tyckte dock inte att det var särskilt utmärkt, eftersom de kom till ett barack-område där de slussades hit och dit av uniformsklädd personal som inte kunde komunicera med dem alla gånger - alltså en psykiskt påfrestande situation där många inte förstod att de var befriade. Detta kriticerades i Sandlerkommissionen tror jag.
Dessutom var det svenska systemet sådant att internerade eller befriade skulle arbeta för sitt uppehälle, för att inte ligga krigsekonomin till last, vilket ännu ökade känslan av att ha hamnat i ett nytt arbetsläger (visserligen oftast en skånsk bondgård).
Lustigt nog så var det visserligen så att internerna tidigare skulle arbeta - i skogen, i torvmossar eller på vägar - men om de vägrade arbeta så hade man inga befogenheter att tvinga dem. Enda "straffet" var att skicka dem till ett annat läger, där de inte tvingades arbeta heller. De kallades "arbetsvägrare". Jag tror det var så att de på Långmora som vägrade arbeta skickades till Smedsbo - ett paradis likt ett kollo vid en vacker sjö. Korrespondansen som finns i Riksarkivet över interneringar och det dåvarande svenska samhällets ibland absurda byråkrati , kan då och då vara rolig läsning.
För den som vill och kan, så finns det tidigare Socialstyrelsens (från 1938) och senare Statens Utlänningskommissions (från 1944) arkiv på Riksarkivet. http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/se ... archtype=1
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... 02440207BB}
-Dan
Dessutom var det svenska systemet sådant att internerade eller befriade skulle arbeta för sitt uppehälle, för att inte ligga krigsekonomin till last, vilket ännu ökade känslan av att ha hamnat i ett nytt arbetsläger (visserligen oftast en skånsk bondgård).
Lustigt nog så var det visserligen så att internerna tidigare skulle arbeta - i skogen, i torvmossar eller på vägar - men om de vägrade arbeta så hade man inga befogenheter att tvinga dem. Enda "straffet" var att skicka dem till ett annat läger, där de inte tvingades arbeta heller. De kallades "arbetsvägrare". Jag tror det var så att de på Långmora som vägrade arbeta skickades till Smedsbo - ett paradis likt ett kollo vid en vacker sjö. Korrespondansen som finns i Riksarkivet över interneringar och det dåvarande svenska samhällets ibland absurda byråkrati , kan då och då vara rolig läsning.
För den som vill och kan, så finns det tidigare Socialstyrelsens (från 1938) och senare Statens Utlänningskommissions (från 1944) arkiv på Riksarkivet. http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/se ... archtype=1
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... 02440207BB}
-Dan