Quiz: Idé- och lärdomshistoria

[überjunge]

Den fria viljan hade länge bekymrat den kristna kyrkan och för den del många andra. Men hur löser Thomas av Aquinos detta delikata problem?

[Dilbert]

Som aristoteliker borde han väl ha hävdat att förnuftet är den egenskap som är utmärkande för människan, till skillnad från andra levande varelser (d.v.s. växter och djur) som bara drivs av nödvändighetens lag. Existensen av ett förnuft som kan pröva och överväga olika alternativ, välja och välja bort, förutsätter då att människan har en fri vilja. Låter lite bakvänt som bevisföring, men det får bli min gissning.

[überjunge]

Hrumf! Ingen som vill visa sig på styva linan här?

[Dilbert]

Hrumf! Ingen som vill visa sig på styva linan här?

Nu har jag tittat lite i webbversionen av Summa Theologica och jag tycker att mitt svarsförsök är om inte på styva linan så åtminstone på någotsånär rätt tråd. Jag fattar det där som att Thomas hävdar att de har fel som påstår att människans inte vilja är fri därför att hon är slav under köttet, naturen, Guds vilja eller andra tvingande nödvändigheter, och att han gör detta med hänvisning till människans förstånd/förnuft som skiljer sig från djurens instinkter och som gör att hon kan välja. Ur den latinska texten och en engelsk översättning:

...homo agit iudicio; quia per vim cognoscitivam iudicat aliquid esse fugiendum vel prosequendum. Sed quia iudicium istud non est ex naturali instinctu in particulari operabili, sed ex collatione quadam rationis; ideo agit libero iudicio, potens in diversa ferri. /.../ Et pro tanto necesse est quod homo sit liberi arbitrii, ex hoc ipso quod rationalis est.

...man acts from judgment, because by his apprehensive power he judges that something should be avoided or sought. But because this judgment, in the case of some particular act, is not from a natural instinct, but from some act of comparison in the reason, therefore he acts from free judgment and retains the power of being inclined to various things. /.../ And forasmuch as man is rational is it necessary that man have a free-will.

Här finns avsnittet på latin och på engelska. Hur tolkar du saken, kan du ge några ledtrådar om hurdant svar du är ute efter?

[überjunge]

Ja, nu ser jag att du varit frame tidigare.

Han för även ett resonemang kring syndernas förlåtelse. Om vi ska få det så måste vi ha begått en synd, inte arvssynd bara. Gud styr oss inte till att begå synder, men vi gör det ändå. Vi kan alltså välja att följa Gud eller inte. Detta är enligt Aquino den fria viljan.

Ordet är ditt!

[Dilbert]

Varför skickades en grupp vetenskapsmän från Paris upp till Tornedalen våren 1736? Nämn den kände svenske deltagaren i expeditionen och gärna också dess ledare.

[Lindir]

Varför skickades en grupp vetenskapsmän från Paris upp till Tornedalen våren 1736? Nämn den kände svenske deltagaren i expeditionen och gärna också dess ledare.

Newton hade räknat ut teoretiskt att Jorden inte var helt klotrund, utan något tillplattad vid polerna. Detta fick den Franska Vetenskapsakademin att sända ut två expeditioner, en till ekvatorn och en till ett område nära polerna (Tornedalen fick tydligen räcka ...) för att med hjälp av fysiska mätningar undersöka om Newtons teori stämde överens med verkligheten (vilket den förstås gjorde).

Expeditionen norrut 1736-37 leddes av den franske matematikern och astronomen Pierre-Louis Moreau de Maupertuis, och med honom skickades bl a Anders Celsius, som under en stor del av 1730-talet var ute på en lång resa i Europa, och just då råkade befinna sig i Paris.

[Dilbert]

Rätt och lagom! Mätningarna skall förstås ses i samband med de två vid tiden stridande vetenskapliga världsbilderna, den cartesianska och den nya newtonska. Newtons teorier tycktes innebära att jordklotet borde vara något tillplattat vid polerna, eftersom det p.g.a. centrifugalkraften borde pressas utåt vid ekvatorn. Hade däremot cartesianerna rätt i sin idé att det materiella universum styrdes av virvelrörelser i (extremt finfördelad) materia, borde klotet tvärtom kunna vara tillspetsat som en citron vid polerna. Man hoppades nu kunna avgöra saken genom mätningar av längden på en meridiangradbåge dels vid ekvatorn och dels nära en pol: hade Newton rätt, så borde gradbågen nära polerna vara något längre än vid ekvatorn.

Franska staten sände en expedition till Peru, och Anders Celsius som befann sig i Paris fick av franska vetenskapsakademin uppdraget att genomföra en motsvarande mätning i norr sedan han kommit hem till Sverige. Matematikern Maupertuis genomdrev dock - i strid med cartesianen och chefen för det franska astronomiska observatoriet Jacques Cassini - att en större expedition skulle utsändas också norröver, och blev själv dess ledare.


Kopparstick som visar hur Maupertuis klädd i lapsk dräkt "plattar till" jordklotet med en symbolisk gest.

Med Torneå som basort förrättade expeditionen mätningar genom området upp till Kittisvaara. Man uppförde triangelmönster av torn på höga berg och mätte vinklarna och basen i dessa trianglar, och försökte utifrån dessa beräkna meridiangradens längd - detta samtidigt som man måste vänja sig vid klimatförhållanden som skilde sig från de franska. Maupertuis beskriver strapatserna:

Jag vill ingenting nämna om den möda och de farligheter som detta arbetet satte oss uti. Var och en lärer kunna finna vad det är att gå till fots uti en alns djup snö, när man måste i händerna bära tunga stänger, dem man alltjämt skulle lägga neder på snön, och taga därifrån upp igen; och allt under en sådan köld, att tungan och läpparna fröso fast vid kärlet, så snart man ville supa brännvin, som var det endaste man kunde hålla ofruset till att dricka, och kunde ändå ej utan blodiga ryckas ifrån kärilet lösa: ja under en köld då några av oss förkylde sina fingrar och tår, och som alltjämt hotade oss med än farligare händelser. Under det kroppen utanpå var allt full med is, gjorde arbetet oss svettiga. Brännvinet kunde inte göra oss otorstiga, utan vi måste hugga oss brunnar på isen som nästan strax fröso igen, och varifrån vattnet knappat hann upp till munnen innan det stelnade.

Man stannade kvar i Torneå från sommaren 1736 fram till juni 1737, då expeditionen återvände till Frankrike (men Celsius klev av i Uppsala). Maupertuis lade fram resultatet i La figure de la terre (1738) - samma år översatt till svenska som Jordens figur - och visade där att längden av en meridiangrad var 57.347 famnar i norra Sverige men endast 57.060 i Frankrike.

Resultaten bestreds dock, och i de intensiva debatter som följde mellan anhängarna mellan den cartesianska och den newtonska världsbilden kom expeditionsdeltagarna t.o.m. att anklagas för diverse utsvävningar under tiden i Torneå - trots köld och umbäranden lär man tidvis ha fört ett förhållandevis angenämt sällskapsliv (jämför orden om brännvin i citatet ovan), och två systrar Planström hade följt med expeditionen tillbaka till Paris. Celsius försvarade dock expeditionens resultat i skriften De observationibus pro figura telluris determinanda (1738). När den sydamerikanska expeditionen så återvände till Paris efter nio år tycktes även den erkänna riktigheten av Newtons teorier, och Cassini erkände sig besegrad.

Här finns förresten en hel liten sajt om gradmätningsexpeditionen.

Åter till Lindir!

[Lindir]

Vilka är enligt mahayanabuddhismen de sex fulländningarna (sanskrit: paramita)? Och vad är de till för?

[Lindir]

Det var ingen som ville svara, gissa eller spekulera sig fram?

Jag kan precisera att det handlar om sex saker (handlingssätt) som man tränar på sin väg mot upplysningen. Det är alltså sex saker som dels ses som övningar för att ta sig framåt på vägen, och dels som mål eller ideala egenskaper i sig. Men vilka sex är det (ibland räknar man tio i stället)?

[Dilbert]

Vilka är enligt mahayanabuddhismen de sex fulländningarna (sanskrit: paramita)? Och vad är de till för?

Lite bläddrande i en handbok - den enda sanna vägen till insikt, visdom och slutligen befrielse - har givit vid handen följande förslag: strävan efter fullkomlighet i fråga om 1) givande, 2) moral, 3) tålamod, 4) livskraft, 5) meditation, samt 6) visdom. Det sistnämnda steget, prajna-paramita, sägs innebära att man inser tillvarons enhetliga "buddhanatur", en insikt som inte påverkas/färgas av det personliga jaget. Vägen ifråga beträds av bodhisattvor (heter det så i pluralis tro?), som till skillnad från arhater inte uteslutande eftersträvar personlig nirvana utan alltings förlossning; därför tycks väl också flera av de sex sakerna vara tämligen "sociala" till sin natur.

[robinsoder]

vad menade malthus med att befolkningen ökade exponentiellt medan tillgången på mat ökade artimetriskt ?

[Dilbert]

vad menade malthus med att befolkningen ökade exponentiellt medan tillgången på mat ökade artimetriskt ?

Medan livsmedelsproduktionen ökar i arimetisk proportion (en talserie som t.ex. 1, 2, 3, 4, 5) så ökar befolkningsantalet i geometrisk proportion (t.ex. 1, 2, 4, 8, 16). Varje ökning av levnadsstandarden i en befolkningsgrupp leder också till en motsvarande höjning av nativiteten, och till en befolkningsexplosion som snart åter medför livsmedelsbrist.

Thomas Malthus (1766-1834) beräknade att jordens befolkning kunde fördubblas vart 25:e år, och att denna tendens med nödvändighet måste "kompenseras" genom svält, krig och frivillig barnbegränsning (genom sena äktenskap, inte genom födelsekontroll). Hans (liksom Darwins) teorier fick ju ofta konsekvenser för t.ex. löne- och socialpolitiken, eftersom det enligt dessa tedde sig meningslöst att försöka bekämpa fattigdom och sträva efter ett allmänt samhälleligt välstånd, vilket ju enligt denna "naturlag" bara leder till en ökad befolkningsmängd och därmed ny fattigdom.

Hoppas att detta är det svar du tänkt dig, robinsoder, och välkommen till forumet! Traditionellt brukar quizzarna gå till så att den tidigare frågeställaren bedömer svarsförslagen och därefter lämnar över frågan till den som svarat rätt. Men just nu verkar aktiviteten vara låg i denna del av forumet, så jag antar att det är OK att du bryter in med en egen fråga.

[robinsoder]

Helt rätt! Jag tänkte att det var OK då aktiviteten varit stilla sen 1 April din fråga, eder Robin

[Dilbert]

Ja, och jag fortsätter väl likaså med en fråga i väntan på Lindir. Vilken mycket speciell funktion hade tallkottskörteln i Descartes' naturvetenskapliga system?