Ärofullt eller motsatsen?

[Gutekrigaren]

Hej!

Jag har funderat lite, triggad av tråden om stolthet över den svenska stormaktstiden. Det anses av en del som synnerligen ärofullt att Sverige under denna period erövrade diverse territorier och vann på slagfältet.

Detta är ju inte unikt för Sverige, ej heller för den tiden, utan gäller de flesta länder och även i nutid. Min stilla undran är varför dödande av andra folk (eller fiender) och territoriell erövring anses så förbålt ärofullt jämfört med andra verksamheter? Varför är inte, tja, sjukvård eller vetenskap lika ärofullt? (Bara exempel, lås er inte vid dem).

Mvh Petter

[J.J.]

Kanske kan det ha något att göra med instinkter som vi haft sen länge?

Våra ur-instinkter säger ju att det är bra att tillhöra en stor och framgångsrik flock, eller i det här fallet land.

[Dûrion Annûndil]

Min stilla undran är varför dödande av andra folk (eller fiender) och territoriell erövring anses så förbålt ärofullt jämfört med andra verksamheter?

Det finns har väl sina psykologiska förklaringar... Människan i gemen beundrar, fascineras av, eller eftersträvar makt, och att kunna döda en annan människa tolkas som det ultimata - makten över liv och död. Därför beundrar vi personer som är farliga på det sättet. Mafiamedlemmar på film tillexempel.

Det är däremot inte moraliskt accepterat att beundra denna form av makt (dödande). Därför finns det ideologiska rättfärdiganden av maktbruk i denna form, som gör det acceptabelt - t.ex soldaters och polisers bruk av vapen som anses berättigade för att "försvara landet", "upprätthålla lagen". Men även detta ligger farligt nära oss själva, så ju längre bort från oss makten att döda ligger, desto bättre. Därför kan man utrycka beundran för Darth Vader, Vampyrer, Amerikanska armén, Soprano... Och även svenska armén om det ligger lagom långt bak i tiden, så att det inte inkräktar på vår nuvarande moraliska identitet (eftersom vi ofta identifierar Sverige 1700 med oss själva i nutiden som svenskar, men med distans).

Kanske?

[Gutekrigaren]

Nu har jag tänkt vidare!

För den politiska högern (svensk partihöger, mer eller mindre. Och jag hårddrar en aning, bortse från det och se till diskussionens kärna) är det oerhört förkastligt med sjukvård betalad av det allmänna. Däremot är en stark poliskår oerhört angelägen för dessa partier.

Det ena gäller medborgarens fysiska säkerhet, det andra medborgarens fysiska hälsa. Varför är den ena så viktig att upprätthålla, medan den andra är medborgarens eget ansvar? Och vad händer när de överlappar varandra, när medborgaren blir misshandlad?

Jag vill mena att det hör till min ursprungsfråga: Framgång i strid/försvar är fyllt av prestige och ära, omtanke om medmänniskor (utöver att man inte dödar eller slår dem "i onödan") är det inte.

Tankelek: USA skickar trupper världen över. Om de skulle ta och skicka en armé med sjukvårdspersonal till något afrikanskt land och göra en rejäl medicinsk insats istället...? Varför tänks aldrig en sån tanke, varför tänks det alltid på vapenmakt i första hand?

Mvh Petter

PS. Tack för intressanta svar! DS.

[Lindir]

För den politiska högern (svensk partihöger, mer eller mindre. Och jag hårddrar en aning, bortse från det och se till diskussionens kärna) är det oerhört förkastligt med sjukvård betalad av det allmänna.

Det är svårt att bortse från, eftersom det är helt fel. Det finns inget riksdagsparti som inte vill ha sjukvård betald av det allmänna. Det är frågan om vem som ska utföra vården det råder delade meningar om - inte vem som ska betala den.

[Widsith]

Jag tror att anledningen är att segern är så enkel och entydlig. Man kan visa upp vinsten och säga "titta vad duktiga vi är".

Det är något liknande i tennis....bucklan i Wimbledon Cup, ett monstrum som höjs av vinnaren mot skyn som ett slags bevis på hans/hennes vinst. Tänk på hur tennisspelaren tittar på sin buckla, och hur han/hon visar upp den för publiken. Uppvisandet är ju rätt onödigt, alla vet ju att man vunnit matchen, men det verkar som om bucklan på något sätt övertar prestigen som är vunnen genom spelarens ansträngning, och bucklan får sedan symbolisera denna prestige för senare generationer. Ett territorium skulle kunna få symbolisera samma prestige.

Tar man exemplen sjukvård och vetenskap så har man ju även där "bucklor", dvs Nobelpriset, men dessa prestigesymboler sjunker undan i historiens töcken, vem vet t ex när Marie Curie tog Nobelpriset i fysik? Jordens yta är dock ändlig, och det är kanske det som ger det än mer prestige att erövra en bit av den. Den skulle nog räcka till för var och en även utan krig och mord, men en del människor tycks ha en uppblåsbar jordglob i sitt rum som de leker med hela dagarna, fascinerade över hur liten den där jorden är... (som Charlie Chaplin gör i "Diktatorn")

[Gutekrigaren]

Oj, sicken lapsus! Jag skyller på att jag var trött när jag skrev.

Det jag menar är den del av svensk partihöger (och den delen är liten, jag vet) som inspireras av amerikanska förhållanden där den privata sjukförsäkringen dominerar. Man kan lyfta över hela tankegången till amerikanska förhållanden om man vill, för diskussionens skull.

Tack för påminnelsen Lindir, det såg inte snyggt ut som jag skrev...

Widsith: Intressant! Men skulle inte en "humanitär" seger kunna vara lika prestigeinbringande, som mitt exempel med "sjukvårdsarmén"? Med betoning på skulle alltså, går det att normativt ändra prestigebegreppet?

Mvh Petter

[Gutekrigaren]

Hej!

Jag är fortfarande nyfiken på att få min sista fråga "besvarad"...

Eller svamlar jag helt i hatten?

Mvh Petter

[Stefan]

Det ärorika i erövring låg väl i första hand att man besegrade nån annan kämpe, gärna med ojämna odds - David och Goliath. Dvs man vann en kraftmätning antingen då eller senare när de valde att inte gå till motangrepp. Att bara slå ihjäl och härja gav bara måttlig prestige.

Moderaternas stark polis men svag offentlig sjukvård kompletterad med privat sjukvård. Ja, att de vill ha stark polis är förståeligt, speciellt som det är de som har mest egendomar att beskydda.
Rationalen bakom privat sjukvård är att den är mera effektiv. Cynikern säger dock kanske att de är ju villiga att betala för god sjukvård för sig själva, men ser ingen anledning att betala för god sjukvård åt Johansson eller Öznaköll.

Humanitära segrar? Man höjer ju individuella läkare till skyarna - Fleming, Jenner, Koch osv.
Men humanitär hjälp som alternativ till militärhjälp?? USA har ju Fredskåren, som ju sysslar med humanitär hjälp, men de är inte speciellt populära bland fienderna, utan ses snarare som USA´s förtrupp.

Israel har länge varit (kanske är??) mycket framgångsrikt med experthjälp till U-länderna, samarbetet gick utmärkt, men när arabländerna drog igång oljevapnet och sa att enbart arabernas vänner kommer att få tillgång till olja vek sig så gott som alla dessa u-länder omedelbart och röstade enligt arabernas linjer...