Borde inte tyskarna...

[Mikael Karlsson]

Borde inte Tyskland egentligen ha klarat av de Allierade?
Med tankte på de Allierades "dåliga" tanks ex så tycker jag att Tyskland borde ha klarat av dom.
Ryssland hade varit en annan sak för situationen var ju en annan där, men i Frankrike och Italien tycker jag iallafall att Tyskland kunde slå de Allierade ganksa lätt, bara dom verkligen "brydde sig".


Någon som har en synpunkt?




/Mikael Karlsson

[subskipper]

I moderna krig så är givetvis doktrin och utrustnig av avgörande betydelse, men den industriella kapaciteten och ekonomi kan, om man spelar sina kort rätt, väga tyngre. Visserligen så var tyskarna ofta kvalitativt överlägsna, men de allierade hade möjligheten att skicka enorma bombflottor in över tyskland och de ockuperade områdena, för att avleda män, material och arbetskraft från de tyska fronterna och industrierna. De var kapabla till att pressa ut stridsvagnar i mängder, Libertyfartyg, gevär, flygplan, ammunition och mat i enorma kvantiteter för att föda och beväpna sina trupper, och i slutändan så var det det som fällde avgörandet i kombination med en del taktiska och strategiska misstag på den tyska sidan.



~Henric Edwards

[Mikael Karlsson]

Jo, iof.
Men ändå, tycker att tyskarna kunde ha stått imot mer, men dom hade ju Ryssland att slåss med också...



/Mikael Karlsson

[Johan Elisson]

Att slåss på tre fronter som tyskarna gjorde i slutet av kriget (Italien, Väst, Öst) är inte lätt och leder nästan direkt till nederlag. 3000 kilometer (ungefär) mellan öst- och västfronten är inte en enkel match.

/Johan

[subskipper]

Jag är i ärligt talat mer förvånad att de höll ut så länge som de gjorde än att de inte vann. Men samtidigt som jag är mäkta imponerad av den gemena tyske soldatens kompetens och uthållighet, så är det faktum att de allierade lyckades hålla ihop alliansen ända till slutet. Det var ju så många viljor som ofta drog åt helt olika håll. I tysklands fall var det problemet inte fullt så påtagligt efter vad jag förstår.


~Henric Edwards

[subskipper]

Dubblett.

[Alfa Romeo]

När tyskarna slogs på lika villkor, alltså med lika stora styrkor av trupp och pansar så vann de ju lätt. Ngt som gällde både på östfronten och västfronten. Dessvärre (för dom) så mötte de ganska snabbt styrkor som hade ett enormt övertag. Det blev ju inte nån knockoutseger på tyskarna trots att de stred mot fiende både i norr, syd, ost och väst.
De maldes snarare sakta men säkert ner och det kunde inget förhindra.

[Karl Bruno]

Slutet på Östfronten hade väl då och då inslag av knockoutseger, hur långt tid tog det egentligen för ryssarna att ta sig från Weichsel till Oder? Fast det är klart, de var ju fem-tio gånger fler, om inte mer, på varje punkt.

Mvh,

Karl

[Alfa Romeo]

Faktum är ju att tom mot slutet på östfronten så lyckades ju tyskarna gång på gång stabilisera fronten hyfsat. Vid slutanfallet så lyckades tyskarna några mil öster om Berlin hålla ryssarna stången i två-tre dar trots att styrkeförhållandet lär ha varit 1 mot 10. Knockout? Njaa..
Ryssarnas militära insatser imponerar inte nåt nämnvärt på mig.
Däremot deras industrikapacitet och kampvilja. Att de hade tillgång till hur mkt folk som helst är väl inte heller så imponerande. Bara ett faktum.

[Artur Szulc]

"Ryssarnas militära insatser imponerar inte nåt nämnvärt på mig."

Under kampen om Vitryssland kringrände och krossade ryssarna 28 tyska divisioner. Och det handlade inte om undermåliga tyska divisioner. Ryssarnas imponerande offensiver kan inte enbart förklaras med deras enorma tillgång på folk, utan måste ses som exempel på intelligent krigföring.

Under de sina operationer finslipade ryssarna sin militära strategi och använde sig av både vilseledning och överraskningsanfall. Ryssarna kringrände ofta de tyska armeerna och förintande dem. I många fall fick ryssarna tyskarna att tro att kommande offensiver skulle komma i en viss riktning, och sen ändrade ryssarna abrupt anfallets huvudväg, och så stod tyskarna med blottade försvarslinjer.

mvh artur

[Andreas Wien]

Hej Stanislav,

Roligt att du hittade hit! Nu har jag någon att diskutera med !

Under kampen om Vitryssland kringrände och krossade ryssarna 28 tyska divisioner. Och det handlade inte om undermåliga tyska divisioner. Ryssarnas imponerande offensiver kan inte enbart förklaras med deras enorma tillgång på folk, utan måste ses som exempel på intelligent krigföring.

Alla historiker är rörarnde överens om att Sovjetunionen vann kriget mot Tyskland med hjälp av sina nästan outömmliga människoreserver och sina otroliga mängder krigsmatrial som de kunde tillverka tack vare "Lend and Lease avtalet". Det är bara att kolla pa hur förlusterna var uppdelade pa östfronten, så ser man hur intelligent Röda Armén krigade. För varje omkommen tysk soldat, så omkom det samtidigt 5-6 sovjetiska soldater. Detta är inget tecken pa en intelligent krigföring. I allafall inte enligt mina kriterier.

Himmler försökte räkna ut hur länge denna mänskliga reserv i Sovjetunionen skulle räcka till (Bla tog han upp detta vid sitt berömda "Posner-Rede" i oktober 1943). Enligt honom så kunde Röda Armén, i oktober 1943, "bara" genomföra en sista stor offensiv, men den offensiven fick dock aldrig tyskarna stopp på. De flesta sovjetiska soldater som var med på slutet (1945) hade ett asiatiskt/mongoliskt ursprung och även folken nere i Kaukasus (Georger, Armener, Azerbadjaner) fick nu bära sitt strå till stacken.

Som sagt, termen "inteligent krigföring" kan jag tyvärr inte hålla med dig om när man har sadana skyhöga förluster, som Sovjetunionen hade. Även om Röda Armén hade ett styrkeförhallande 10:1 i militär utrustning under krigets sista mander, sa hade de dock "vissa problem" i förhallande till sitt militära övertag. Titta bara pa Berlin, där ca 100 000 sovjetiska soldater stupade, även om kriget var "över".

Visst lärde sig de Sovjetiska generalerna av sina misstag och de utvecklade nya taktiska drag, men det gör alla arméer under ett krig. Utan "Lend and Lease"-pakten och dess otroliga personella potential, sa hade Sovjetunionen bitit i det sura äpplet. Var sa säker!

Jag kan bara citera Kurt Meyer "Vi blev aldrig utslagna, men vi var för få. Vi överväldigades och trycktes upp mot väggen av tyngden"

Enligt mig så är intelligent krigsföring "Blitzkrieg-taktiken" och/eller finnarnas taktik under vinterkriget med en "snabb och rörlig eld" mot fiendens trupper.

Kommentar?

Mvh Andreas Wien

[Wittmann]

De allierade hade ju stort luftövertag..... :twisted:

[Haegg]

Man kan väl diskutera vad som är intelligent krigföring av vad som inte är det. Ur ett västerländskt perspektiv och levandes i en tid då "force protection" har blivit en huvuduppgift ter sig sovjets krigföring korkad. Det var nog inte så den sovjetiska ledningen uppfattade den. Det enda de hade gott om var ju soldater. Mäniskovärdet under Stalins era var inte direkt högt. För ledningen verkade det ha varit helt egalt hur många som gick åt så länge man gick segrande ur slagen. De ansåg nog att man slogs på ett rationellt sätt. Även idag så ser man exempel på hur olika man värderar sina soldater.

Stanislav har en poäng när han nämner att Röda armén lyckades lura tyskarna gång efter annan om i vilken riktning de skulle anfalla. Faktum är att tyskarna hade nästan total koll på alla västallierade förband trots det nästan totala allierade luftherraväldet. I öster så lyckades man mycket sämre. Ryssarnas maskirovkor lyckades gång på gång. Gehelen sa själv efter kriget att ryssarna var mycket skickligare på skenmanvröar och dylikt än de västallierade.

[Artur Szulc]

Hej Andreas Wien!

Min kommentar är att Du har rätt; men mitt kommentar om "intelligent krigföring" handlade mer om hur ryssarna fullkomligt lyckades lura tyskarna med sina maskirovka-operationer, och ryssarna gjorde detta inte en eller två gånger; de stora offensiverna i slutet av 1944 och början av 1945 var exemplariska och "intelligent" genomförda ur ett maskirovkaperspektiv.

Ryssarnas taktik med infanteri uppsuttet på stridsvagnar kostade fruktansvärt många soldaters liv, men utifrån ett ryskt perspektiv (värdering av människoliv) var detta en bra stridsmetod. Obs, jag lägger alltså ingen värdering i detta, bara konstaterar fakta.

Den ryska armén avancerade mycket snabbare än de västallierade trots att ryssarna stred mot bättre tränade trupper. Ryssarna tillfogade tyskarna betydligt större förluster än vad de allierade gjorde på sina fronter. Och detta lyckades man inte enbart med hjälp av antal, utan också som följd av skicklig krigföring.
Den tyska armen förlorade kriget på östfronten, inte västfronten. De västallierades krigföring var ju inte alls lika "smart" som ryssarnas. Britter och amerikaner gick ofta rakt på tyska frontlinjer och försökte "bomba" sönder tyskarna. Ryssarna kringrände istället tyska försvarslinjer och anföll från olika håll.

Att tyskarna lät sig luras på detta sättet är en gåta för mig.
/hälsn artur

[Johan Elisson]

Appropå stridsvagnsåkande infanteri undrar jag om de sovjetiska soldaterna satt på stridsvagnarna även om man förväntade sig att möta tyska stridsvagnsförband. Men annars, om man förväntade sig infanteri, tycker jag att taktiken verkar utmärkt. (På papper iaf )

/Johan
webmaster of wwiilexicon.cjb.net