Historiens största underlägsna seger?
Historiens största underlägsna seger?
Vilken är historiens största seger i numerärt underläge?
Kan Grekernas 4000 man som höll stånd mot 200 000 perser vid Thermyphole räknas som en seger?
Kan Grekernas 4000 man som höll stånd mot 200 000 perser vid Thermyphole räknas som en seger?
Perserna vann till sist de tog en annan väg, samtidigt så tror jag inte grekerna handslakdade 4000 perser (stavning?) i passet....så Perserna "vann" på det hela.
Annars måste någont frontavsnitt under första värdskriget göra själ för namnet. Några killar med kulsprutor mot hur mycket infanteri som helst.
Annars måste någont frontavsnitt under första värdskriget göra själ för namnet. Några killar med kulsprutor mot hur mycket infanteri som helst.
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Grekerna dog väl allihop? Knappast en seger i mina ögon.
En seger bör innebära dels en krafigt militär seger, men även en bonus om den militära framgången får uppenbara politiska konsekvenser. En svårighet innebär dock att fältslagens betydelse alltmer minskar ju längre framåt man kommer i historien.
Taktisk nivå:
Cortez 800 conquistadorer mot 100 000 azteker och andra folk är en ganska "stor" seger. Å andra sidan hade Cortez understöd av kanske 20 000 Tlaxclalaindianer och alla siffror är mycket osäkra överhuvudtaget. Med tanke på de spanska förlusterna och de politiska konsekvenserna kan man dock i mitt tycke.
1700-talet ger en viss upprepning av det här, kanske i än strörre skala. Vid Plassey i juni 1757 besegrade en brittisk här under Robert Clive med ca 3 500 man, varav 1 100 britter, en bengalisk här på ca 50 000 man understödda av franskt artilleri. Utgången vid Plassey bidrog starkt till att hela Bengalien kom att hamna under brittiskt styre, och utgjorde den första större enhetliga landmassan i Indien under brittisk kontroll.
Operationsnivå:
Denh brittiska offensiven under Wavell i Cyrenaika i december 1940. Hela den italienska armén i Afrika revs upp och över 150 000 fångar togs av en fullständigt underlägsen brittisk styrka. Fulländandet av operationen schabblades sedan upp av Churchill, som ville avleda styrkor till Grekland. Istället anlände Rommels Afrikakår i feb 1941.
De politiska konsekvenserna blev därför ringa på lång sikt, och snarare till brittisk nackdel eftersom hela Egypten kom att hotas.
Strategisk nivå:
Den tyska offensiven på västfronten i maj - juni 1940. Styrkorna var helt numerärt jämställda med den franska armén, och stormakten Frankrike, kollapsade på sex vacekor. Hela den politiska maktbalansen ändrades över en natt och Storbritannien stod ensamt kvar i kriget.
Man kan givetvis argumentera för en del kolonialslag i slutet av 1800-talet, t ex mot Zuluarméer eller mahdisterna i Sudan, men där är tekniken för avgörande. Clives styrkor var inte i någon större utsträclkning nämnvärt annorlunda utrustade än bengalerna, det var stridstekniken som avgjorde liksom truppernas disciplin. Samma gäller Afrika och västfronten 1940.
Cortez var hopplöst avskuren från sitt basområde i Spanien och befann sig på bokstavligen okänt territroium mot en fiende av totalt okänd storlek omöjlig att uppskatta.
/Forsberg
En seger bör innebära dels en krafigt militär seger, men även en bonus om den militära framgången får uppenbara politiska konsekvenser. En svårighet innebär dock att fältslagens betydelse alltmer minskar ju längre framåt man kommer i historien.
Taktisk nivå:
Cortez 800 conquistadorer mot 100 000 azteker och andra folk är en ganska "stor" seger. Å andra sidan hade Cortez understöd av kanske 20 000 Tlaxclalaindianer och alla siffror är mycket osäkra överhuvudtaget. Med tanke på de spanska förlusterna och de politiska konsekvenserna kan man dock i mitt tycke.
1700-talet ger en viss upprepning av det här, kanske i än strörre skala. Vid Plassey i juni 1757 besegrade en brittisk här under Robert Clive med ca 3 500 man, varav 1 100 britter, en bengalisk här på ca 50 000 man understödda av franskt artilleri. Utgången vid Plassey bidrog starkt till att hela Bengalien kom att hamna under brittiskt styre, och utgjorde den första större enhetliga landmassan i Indien under brittisk kontroll.
Operationsnivå:
Denh brittiska offensiven under Wavell i Cyrenaika i december 1940. Hela den italienska armén i Afrika revs upp och över 150 000 fångar togs av en fullständigt underlägsen brittisk styrka. Fulländandet av operationen schabblades sedan upp av Churchill, som ville avleda styrkor till Grekland. Istället anlände Rommels Afrikakår i feb 1941.
De politiska konsekvenserna blev därför ringa på lång sikt, och snarare till brittisk nackdel eftersom hela Egypten kom att hotas.
Strategisk nivå:
Den tyska offensiven på västfronten i maj - juni 1940. Styrkorna var helt numerärt jämställda med den franska armén, och stormakten Frankrike, kollapsade på sex vacekor. Hela den politiska maktbalansen ändrades över en natt och Storbritannien stod ensamt kvar i kriget.
Man kan givetvis argumentera för en del kolonialslag i slutet av 1800-talet, t ex mot Zuluarméer eller mahdisterna i Sudan, men där är tekniken för avgörande. Clives styrkor var inte i någon större utsträclkning nämnvärt annorlunda utrustade än bengalerna, det var stridstekniken som avgjorde liksom truppernas disciplin. Samma gäller Afrika och västfronten 1940.
Cortez var hopplöst avskuren från sitt basområde i Spanien och befann sig på bokstavligen okänt territroium mot en fiende av totalt okänd storlek omöjlig att uppskatta.
/Forsberg
Jag kommer att tänka på Stalingrad innan floden frös till så var det väl inte så värst många Ryssar som samtidigt höll stånd mot Tyskarna på dom få punkter av kanten av staden som fortfarande var kvar i Ryssarnas ägo?
Britterna mejade väl ner stora styrkor i Nordafrika i slutet av 1800 talet med enbart en liten truppstyrka samt några kulsprutor som var dödligt effektiva. Var inte den Blivande statsmannen Churchill med i ett sånt slag?
Hur stora var skillnaderna i storlek mellan Boernas styrkor och britternas under Boerkriget?
Britterna mejade väl ner stora styrkor i Nordafrika i slutet av 1800 talet med enbart en liten truppstyrka samt några kulsprutor som var dödligt effektiva. Var inte den Blivande statsmannen Churchill med i ett sånt slag?
Hur stora var skillnaderna i storlek mellan Boernas styrkor och britternas under Boerkriget?
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
På lång sikt, javisst. I synnerhet i Peru.Relay skrev:Sjukdomarna dom förde med sig till ett samhälle som saknade motståndskraft fällde avgörandet.
Men inte när Aztekerna försökte att hindra Cortez första march mot Tenochtitlan. Jag skrev ju dessutom att Cortez inte riktigt räknas eftersom han hade hjälp av främst Tlaxclalastammen.
/Forsberg
Re: Historiens största underlägsna seger?
Eftersom det var i ett smalt pass så kunde ju knappast alla 200.000 perser anfalla samtidigt heller.Jocke. skrev:Vilken är historiens största seger i numerärt underläge?
Kan Grekernas 4000 man som höll stånd mot 200 000 perser vid Thermyphole räknas som en seger?
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Relay skrev: Britterna mejade väl ner stora styrkor i Nordafrika i slutet av 1800 talet med enbart en liten truppstyrka samt några kulsprutor som var dödligt effektiva. Var inte den Blivande statsmannen Churchill med i ett sånt slag?
Mjo, fast då var brotternas styrka inte så liten heller; under slaget vid Omdurman hade dom 23 000 man (varav 8000 brittiska soldater), ett tjugotal kulsprutor samt ett 40-tal kanoner inklusive kanonbåtar. Det blev köttfärs av mahdistarmen.
/DK M
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Under Matabelekriget (1893-94) slog brittiska kolonialstyrkor på ca femtio man med fyra maximkulsprutor tillbaka 5000 matabelekrigare, eller rättare sagt slaktade.Relay skrev:Britterna mejade väl ner stora styrkor i Nordafrika i slutet av 1800 talet med enbart en liten truppstyrka samt några kulsprutor som var dödligt effektiva. Var inte den Blivande statsmannen Churchill med i ett sånt slag?
Tycker man får ha någorlunda odds. Inte riktigt fair att komma med pansar mot kavalleri tex och räkna det som en "seger" i det här ämnet, men det är ju troligt att dom kunde mejat ner hur många som helst som stormade fram från skyttegravarna.Ja77 skrev: Annars måste någont frontavsnitt under första värdskriget göra själ för namnet. Några killar med kulsprutor mot hur mycket infanteri som helst.
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Det var inte brittiska kolonialtrupper, utan frivilliga ur South African Charter Company som ägdes av Cecil Rhodes. En privatarmé alltsåDûrion Annûndil skrev:Under Matabelekriget (1893-94) slog brittiska kolonialstyrkor på ca femtio man med fyra maximkulsprutor tillbaka 5000 matabelekrigare, eller rättare sagt slaktade.Relay skrev:Britterna mejade väl ner stora styrkor i Nordafrika i slutet av 1800 talet med enbart en liten truppstyrka samt några kulsprutor som var dödligt effektiva. Var inte den Blivande statsmannen Churchill med i ett sånt slag?
/DK M
-
Panzerfaust
- Utsparkad
- Inlägg: 374
- Blev medlem: 21 juli 2003, 15:27
- Ort: göteborg