Historieämnets utveckling: för intresserade
-
Artur Szulc
- Medlem
- Inlägg: 1954
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
- Ort: Västra Götaland
Historieämnets utveckling: för intresserade
Hej!
I 1649 års skolordning nämns historia som ett obligatoriskt ämne, men undervisningen i ämnet bedrevs integrerat med andra ämnen, som filosofi. Från 1724 slogs historia och geografi samman till ett ämne. Konsolideringen av historieämnet inträffade när det 1807 blev ett eget ämne på gymnasiet, dock fortfarande sammanbundet med geografi. Separationen från geografin kom med 1905 års läroverksstadga och historia betecknades som ett autonomt undervisningsämne.
1953 års skolreform innebar att en allmän linje infördes på gymnasiet och undervisningen i historia fick en tämligen stark ställning på utbildningen. Historieämnet tvingades emellertid att retirera i 1962 års läroplan och fick ingå i ett blockämne som även bestod av samhälls- och kristendomskunskap (byttes till religionskunskap från 1969, samt geografi.
Under 1990-talet genomfördes en omfattande gymnasiereform och de "gamla" linjerna ändrade skepnad och blev nationella eller individuella program. I de nya programmen skall undervisningen bestå av speciella kärnämnen: svenska, engelska, matematik, naturkunskap, idrott och hälsa, samhällskunskap, estetisk verksamhet och religionskunskap. Historia betecknas inte som ett kärnämne utan som ett karaktärsämne, och syftet med karaktärsämnen är att de skall profilera ett visst program i någon speciell inriktning.
Regeringen har beslutat om en ny gymnasieskola, som inte längre skall vara programindelad utan sektorsindelad. Sektorerna skall vara tillgängliga för samtliga elever, dvs, alla skall rent teoretiskt kunna välja naturvetenskaplig sektor och komma in, oavsett betyg från högstadiet. Man menar att den som inte är godkänd från högstadiet skall ges möjlighet att förbättra sina betyg under utbildningens gång.
Men det intressanta är att historia skall bli ett kärnämne. Historia blir en 50-poängskurs, vilket innebär att alla läser ungefär en termin historia.
Jag skulle väldigt gärna vilja att Tomas ÖStros förklarar för mig hur ett så viktigt ämne som historia skall kunna läras ut under enbart en termin. Risken är att ämnet bara kommer att avhandla 1900-talshistoria och betona Europas utveckling. Och det är inte acceptabelt enligt mig.
Mvh
Artur
I 1649 års skolordning nämns historia som ett obligatoriskt ämne, men undervisningen i ämnet bedrevs integrerat med andra ämnen, som filosofi. Från 1724 slogs historia och geografi samman till ett ämne. Konsolideringen av historieämnet inträffade när det 1807 blev ett eget ämne på gymnasiet, dock fortfarande sammanbundet med geografi. Separationen från geografin kom med 1905 års läroverksstadga och historia betecknades som ett autonomt undervisningsämne.
1953 års skolreform innebar att en allmän linje infördes på gymnasiet och undervisningen i historia fick en tämligen stark ställning på utbildningen. Historieämnet tvingades emellertid att retirera i 1962 års läroplan och fick ingå i ett blockämne som även bestod av samhälls- och kristendomskunskap (byttes till religionskunskap från 1969, samt geografi.
Under 1990-talet genomfördes en omfattande gymnasiereform och de "gamla" linjerna ändrade skepnad och blev nationella eller individuella program. I de nya programmen skall undervisningen bestå av speciella kärnämnen: svenska, engelska, matematik, naturkunskap, idrott och hälsa, samhällskunskap, estetisk verksamhet och religionskunskap. Historia betecknas inte som ett kärnämne utan som ett karaktärsämne, och syftet med karaktärsämnen är att de skall profilera ett visst program i någon speciell inriktning.
Regeringen har beslutat om en ny gymnasieskola, som inte längre skall vara programindelad utan sektorsindelad. Sektorerna skall vara tillgängliga för samtliga elever, dvs, alla skall rent teoretiskt kunna välja naturvetenskaplig sektor och komma in, oavsett betyg från högstadiet. Man menar att den som inte är godkänd från högstadiet skall ges möjlighet att förbättra sina betyg under utbildningens gång.
Men det intressanta är att historia skall bli ett kärnämne. Historia blir en 50-poängskurs, vilket innebär att alla läser ungefär en termin historia.
Jag skulle väldigt gärna vilja att Tomas ÖStros förklarar för mig hur ett så viktigt ämne som historia skall kunna läras ut under enbart en termin. Risken är att ämnet bara kommer att avhandla 1900-talshistoria och betona Europas utveckling. Och det är inte acceptabelt enligt mig.
Mvh
Artur
- D. Andersson
- Medlem
- Inlägg: 827
- Blev medlem: 1 oktober 2002, 17:29
- Ort: Katrineholm
Historia på 50 poäng!? Poängen med att göra det till kärnämne var väl att alla skulle läsa det då det är så viktigt? Hur f*n kan de minska ner det istället för öka det om det nu är så viktigt? Jag slår mig själv blodig för att få läsa kulturhistoria, historia B, litteraturhistoria och filosofi för att få så mycket roligt som möjligt. När ska skolan sluta motarbeta sina egna syften? 
Förresten är idén med sektorer direkt idiotisk.
Förresten är idén med sektorer direkt idiotisk.
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
B-, och c-kursen i matte känndes som fruktansvärt mycket överkurs. Det känndes det jag "lärde" mig där som om vi gått in på teoriernas detaljer eller så i historia. Vad har du för allternativt förslag? Öka timmantalet? Du blir arbetsbördan och spridningen i det som lärs in större vilket jag inte tror gangnar vare sig den ensklide eller samhället.
Alla i gymnasiet borde läsa A och B matte kursen men som JJ säger är C och D totalt bortkastad tid för såna som inte kommer arbeta med något som kräver avancerad matte.
Jag har precis avslutat mina historia kurser i gymnasiet och det vi gick igenom var:
-Antiken
-Sverige under 1900-talet
-Andravärldskriget/Förintelsen (väldigt kort)
-Svartas kamp i USA
-Industraliseringen och Europa fram mellan 1870 - 1918
Detta är på tok för lite historia att läsa i gymnasiet, visserligen har man läst mycket mer i grundskolan men det kan inte riktigt jämföras med den nivån historian liggar på i gymnasiet.
Har det förresten inte varit tal om att göra historia till ett grundämne i grundskolan?
Jag har precis avslutat mina historia kurser i gymnasiet och det vi gick igenom var:
-Antiken
-Sverige under 1900-talet
-Andravärldskriget/Förintelsen (väldigt kort)
-Svartas kamp i USA
-Industraliseringen och Europa fram mellan 1870 - 1918
Detta är på tok för lite historia att läsa i gymnasiet, visserligen har man läst mycket mer i grundskolan men det kan inte riktigt jämföras med den nivån historian liggar på i gymnasiet.
Har det förresten inte varit tal om att göra historia till ett grundämne i grundskolan?
- D. Andersson
- Medlem
- Inlägg: 827
- Blev medlem: 1 oktober 2002, 17:29
- Ort: Katrineholm
Matte A-C är nödvändigt, särskilt om man läser samhäll. T.ex. har pol mag C som krav, och vissa program på samhälls- och humanist har upp till D. Att endast ha A eller B är uteslutet.
Jag vet inte riktigt vad man skulle kunna dra ner på. Estetisk verksamhet? Den kursen har jag inte riktigt förstått poängen med.
Jag vet inte riktigt vad man skulle kunna dra ner på. Estetisk verksamhet? Den kursen har jag inte riktigt förstått poängen med.
Exakt, jag har inte förstått poängen med att läse matte CD. Andersson skrev: Jag vet inte riktigt vad man skulle kunna dra ner på. Estetisk verksamhet? Den kursen har jag inte riktigt förstått poängen med.
Estetisk verksamhet är redan obefintligt så det tycker inte jag man ska skära ner mer. 8)
- D. Andersson
- Medlem
- Inlägg: 827
- Blev medlem: 1 oktober 2002, 17:29
- Ort: Katrineholm
Är det? Vi läser 50 poäng estetisk verksamhet, så även alla jag pratat med. Men jaja, det är väl bara vi då. 
Ehm. Nu talade jag inte om ekonomi. Jag pratade om politices magister och samhällsvetenskapliga programmet, även med statsvetenskaplig inriktning. Alltså det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasienivå är förberedande för. Ska eleverna behöva gå komvux efter samhällsvetenskapliga gymnasiet för att komma in på samhällsvetenskapliga universitet medan vi esteter kommer in direkt på våra gymnasiekurser? Nej du. Matten är för viktig för att samhällsvetenskapliga programmet ska kunna stryka det.
Ehm. Nu talade jag inte om ekonomi. Jag pratade om politices magister och samhällsvetenskapliga programmet, även med statsvetenskaplig inriktning. Alltså det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasienivå är förberedande för. Ska eleverna behöva gå komvux efter samhällsvetenskapliga gymnasiet för att komma in på samhällsvetenskapliga universitet medan vi esteter kommer in direkt på våra gymnasiekurser? Nej du. Matten är för viktig för att samhällsvetenskapliga programmet ska kunna stryka det.
- Olof Ekström
- Medlem
- Inlägg: 583
- Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
- Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland
Nja. Dels så stämmer det där om förra århundradet, det är projektarbete som gäller nujj skrev: Jag tror att det är vanligt att samhällselever gör sina specialarbeten i historia? Fast jag gick ju på gymnasiet förra århundradet...
Jag jobbar heltid med handledning i projektarbeten på en medelstor (~1400 elever) gymnasieskola i Uppsala i år. Bland alla årets projektarbeten finns det inget renodlat historiearbete - vi har iofs bara 3 klasser SP vara en är SP/data, men det är bara två grupper totalt (6 eller 7 elever) som har uppgifter som ens med god vilja kan föras till historieämnet. Lite fler - men inte många - hör hemma inom samhällskunskap.
Delvis beror nog bristen på historiearbeten på att historia är ett läsämne och sådana är svåra att formulera som bra projektuppgifter. Att skriva en uppsats är en sak och det passade fint i specialarbetesformen, men projektarbetet är svårare att passa in med historia. Vi har också summa noll projekt inom språk, som sagt ett par SH-arbeten (som nog blir väldigt bra, det är ett ämne som passar bra för projektformen). Inga renodlade matematikprojekt (trots alla NV och TE-klasser), teknik, kemi och biologi dominerar på den sidan.
Vore kul att höra lite från nutida gymnasister som försöker få ihop projektarbeten inom historia!
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
-
Artur Szulc
- Medlem
- Inlägg: 1954
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
- Ort: Västra Götaland
Hej!
Jag är projekthandledare för en grupp flickor. Ämne: Falköping under andra världskriget.
Projektarbetet skall bygga på intervjuer, bilder, artiklar och litteratur. En bra blandning av källor tycker jag.
Gruppen intervjuar äldre människor i Falköping, besöker arkiv och museer och hembygdsföreningar.
Slutresultatet kommer bestå av tre delar: en skriftlig rapport, en tidningsartikel och, förhoppningsvis, en hemsida.
mvh artur
Jag är projekthandledare för en grupp flickor. Ämne: Falköping under andra världskriget.
Projektarbetet skall bygga på intervjuer, bilder, artiklar och litteratur. En bra blandning av källor tycker jag.
Gruppen intervjuar äldre människor i Falköping, besöker arkiv och museer och hembygdsföreningar.
Slutresultatet kommer bestå av tre delar: en skriftlig rapport, en tidningsartikel och, förhoppningsvis, en hemsida.
mvh artur