Historieämnets utveckling: för intresserade

Artur Szulc
Medlem
Inlägg: 1954
Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
Ort: Västra Götaland

Historieämnets utveckling: för intresserade

Inlägg av Artur Szulc » 23 november 2003, 13:22

Hej!

I 1649 års skolordning nämns historia som ett obligatoriskt ämne, men undervisningen i ämnet bedrevs integrerat med andra ämnen, som filosofi. Från 1724 slogs historia och geografi samman till ett ämne. Konsolideringen av historieämnet inträffade när det 1807 blev ett eget ämne på gymnasiet, dock fortfarande sammanbundet med geografi. Separationen från geografin kom med 1905 års läroverksstadga och historia betecknades som ett autonomt undervisningsämne.

1953 års skolreform innebar att en allmän linje infördes på gymnasiet och undervisningen i historia fick en tämligen stark ställning på utbildningen. Historieämnet tvingades emellertid att retirera i 1962 års läroplan och fick ingå i ett blockämne som även bestod av samhälls- och kristendomskunskap (byttes till religionskunskap från 1969, samt geografi.

Under 1990-talet genomfördes en omfattande gymnasiereform och de "gamla" linjerna ändrade skepnad och blev nationella eller individuella program. I de nya programmen skall undervisningen bestå av speciella kärnämnen: svenska, engelska, matematik, naturkunskap, idrott och hälsa, samhällskunskap, estetisk verksamhet och religionskunskap. Historia betecknas inte som ett kärnämne utan som ett karaktärsämne, och syftet med karaktärsämnen är att de skall profilera ett visst program i någon speciell inriktning.

Regeringen har beslutat om en ny gymnasieskola, som inte längre skall vara programindelad utan sektorsindelad. Sektorerna skall vara tillgängliga för samtliga elever, dvs, alla skall rent teoretiskt kunna välja naturvetenskaplig sektor och komma in, oavsett betyg från högstadiet. Man menar att den som inte är godkänd från högstadiet skall ges möjlighet att förbättra sina betyg under utbildningens gång.

Men det intressanta är att historia skall bli ett kärnämne. Historia blir en 50-poängskurs, vilket innebär att alla läser ungefär en termin historia.

Jag skulle väldigt gärna vilja att Tomas ÖStros förklarar för mig hur ett så viktigt ämne som historia skall kunna läras ut under enbart en termin. Risken är att ämnet bara kommer att avhandla 1900-talshistoria och betona Europas utveckling. Och det är inte acceptabelt enligt mig.

Mvh
Artur

Användarvisningsbild
D. Andersson
Medlem
Inlägg: 827
Blev medlem: 1 oktober 2002, 17:29
Ort: Katrineholm

Inlägg av D. Andersson » 23 november 2003, 17:43

Historia på 50 poäng!? Poängen med att göra det till kärnämne var väl att alla skulle läsa det då det är så viktigt? Hur f*n kan de minska ner det istället för öka det om det nu är så viktigt? Jag slår mig själv blodig för att få läsa kulturhistoria, historia B, litteraturhistoria och filosofi för att få så mycket roligt som möjligt. När ska skolan sluta motarbeta sina egna syften? :(

Förresten är idén med sektorer direkt idiotisk.

Användarvisningsbild
jj
Medlem
Inlägg: 522
Blev medlem: 12 juli 2002, 14:33
Ort: Stockholm

Inlägg av jj » 24 november 2003, 16:21

Enligt min uppfattning borde historieämnet på samhällsvetenskapliga programet kunna ges mer utrymme på matematikens bekostnad.
Jag tror att det är vanligt att samhällselever gör sina specialarbeten i historia? Fast jag gick ju på gymnasiet förra århundradet...

Användarvisningsbild
Mathias Forsberg
Medlem
Inlägg: 2986
Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
Ort: Stockholm

Inlägg av Mathias Forsberg » 24 november 2003, 16:44

jj skrev:Enligt min uppfattning borde historieämnet på samhällsvetenskapliga programet kunna ges mer utrymme på matematikens bekostnad.
Det låter som en dum idé. Historia i all ära, men knappast på bekostnad av matematik.

Användarvisningsbild
jj
Medlem
Inlägg: 522
Blev medlem: 12 juli 2002, 14:33
Ort: Stockholm

Inlägg av jj » 24 november 2003, 17:29

B-, och c-kursen i matte känndes som fruktansvärt mycket överkurs. Det känndes det jag "lärde" mig där som om vi gått in på teoriernas detaljer eller så i historia. Vad har du för allternativt förslag? Öka timmantalet? Du blir arbetsbördan och spridningen i det som lärs in större vilket jag inte tror gangnar vare sig den ensklide eller samhället.

Användarvisningsbild
Gatzu
Medlem
Inlägg: 848
Blev medlem: 5 november 2002, 12:51

Inlägg av Gatzu » 24 november 2003, 18:06

Alla i gymnasiet borde läsa A och B matte kursen men som JJ säger är C och D totalt bortkastad tid för såna som inte kommer arbeta med något som kräver avancerad matte.

Jag har precis avslutat mina historia kurser i gymnasiet och det vi gick igenom var:
-Antiken
-Sverige under 1900-talet
-Andravärldskriget/Förintelsen (väldigt kort)
-Svartas kamp i USA
-Industraliseringen och Europa fram mellan 1870 - 1918

Detta är på tok för lite historia att läsa i gymnasiet, visserligen har man läst mycket mer i grundskolan men det kan inte riktigt jämföras med den nivån historian liggar på i gymnasiet.

Har det förresten inte varit tal om att göra historia till ett grundämne i grundskolan?

Användarvisningsbild
D. Andersson
Medlem
Inlägg: 827
Blev medlem: 1 oktober 2002, 17:29
Ort: Katrineholm

Inlägg av D. Andersson » 24 november 2003, 19:44

Matte A-C är nödvändigt, särskilt om man läser samhäll. T.ex. har pol mag C som krav, och vissa program på samhälls- och humanist har upp till D. Att endast ha A eller B är uteslutet.

Jag vet inte riktigt vad man skulle kunna dra ner på. Estetisk verksamhet? Den kursen har jag inte riktigt förstått poängen med.

Användarvisningsbild
Gatzu
Medlem
Inlägg: 848
Blev medlem: 5 november 2002, 12:51

Inlägg av Gatzu » 24 november 2003, 20:20

D. Andersson skrev: Jag vet inte riktigt vad man skulle kunna dra ner på. Estetisk verksamhet? Den kursen har jag inte riktigt förstått poängen med.
Exakt, jag har inte förstått poängen med att läse matte C :wink: går man samhäll och vill läsa ekonomi senare får man väl kunna ha matte C som tillägs val.
Estetisk verksamhet är redan obefintligt så det tycker inte jag man ska skära ner mer. 8)

Användarvisningsbild
D. Andersson
Medlem
Inlägg: 827
Blev medlem: 1 oktober 2002, 17:29
Ort: Katrineholm

Inlägg av D. Andersson » 24 november 2003, 23:28

Är det? Vi läser 50 poäng estetisk verksamhet, så även alla jag pratat med. Men jaja, det är väl bara vi då. :)

Ehm. Nu talade jag inte om ekonomi. Jag pratade om politices magister och samhällsvetenskapliga programmet, även med statsvetenskaplig inriktning. Alltså det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasienivå är förberedande för. Ska eleverna behöva gå komvux efter samhällsvetenskapliga gymnasiet för att komma in på samhällsvetenskapliga universitet medan vi esteter kommer in direkt på våra gymnasiekurser? Nej du. Matten är för viktig för att samhällsvetenskapliga programmet ska kunna stryka det.

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 583
Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 25 november 2003, 01:16

jj skrev: Jag tror att det är vanligt att samhällselever gör sina specialarbeten i historia? Fast jag gick ju på gymnasiet förra århundradet...
Nja. Dels så stämmer det där om förra århundradet, det är projektarbete som gäller nu :-) Det är ungefär samma sak, fast fokuserar på arbetsmetod, planering och samarbete istället för bara på resultatet.

Jag jobbar heltid med handledning i projektarbeten på en medelstor (~1400 elever) gymnasieskola i Uppsala i år. Bland alla årets projektarbeten finns det inget renodlat historiearbete - vi har iofs bara 3 klasser SP vara en är SP/data, men det är bara två grupper totalt (6 eller 7 elever) som har uppgifter som ens med god vilja kan föras till historieämnet. Lite fler - men inte många - hör hemma inom samhällskunskap.

Delvis beror nog bristen på historiearbeten på att historia är ett läsämne och sådana är svåra att formulera som bra projektuppgifter. Att skriva en uppsats är en sak och det passade fint i specialarbetesformen, men projektarbetet är svårare att passa in med historia. Vi har också summa noll projekt inom språk, som sagt ett par SH-arbeten (som nog blir väldigt bra, det är ett ämne som passar bra för projektformen). Inga renodlade matematikprojekt (trots alla NV och TE-klasser), teknik, kemi och biologi dominerar på den sidan.

Vore kul att höra lite från nutida gymnasister som försöker få ihop projektarbeten inom historia!

Gutekrigaren
Medlem
Inlägg: 4120
Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
Ort: Rom

Inlägg av Gutekrigaren » 25 november 2003, 01:23

Gjorde ju ett specialarbete i historia...men det var 1999 jag tog studenten också!

Ämne? Trettioåriga kriget - Gustav Horn, Johan Banér och Lennart Torstensson. Blev rätt hyfs efter föutsättningarna, men det är rätt kul att se på idag... :D

Mvh Petter

Användarvisningsbild
Gatzu
Medlem
Inlägg: 848
Blev medlem: 5 november 2002, 12:51

Inlägg av Gatzu » 25 november 2003, 06:19

Alltså D anderson, samhällsvetarna läser ju inte ens Matte C så jag förstår inte riktigt din poäng, jag läser bara matte C & D som "individuellt val".

Användarvisningsbild
Gatzu
Medlem
Inlägg: 848
Blev medlem: 5 november 2002, 12:51

Inlägg av Gatzu » 25 november 2003, 06:21

Teodric skrev:
Vore kul att höra lite från nutida gymnasister som försöker få ihop projektarbeten inom historia!
Jag planerar ialla fall att skriva ett renodlat historia arbete efter sommaren. Fast jag vet inte exakt om vad. :wink:

Användarvisningsbild
tornros
Medlem
Inlägg: 77
Blev medlem: 12 juli 2002, 10:22
Ort: söderhamn

Inlägg av tornros » 25 november 2003, 08:56

Självklart var projektarbetet historieinriktat! Det behandlade slaget vid Stalingrad, och dess betydelse för andra världskriget. Tyvärr fick jag IG men det är en helt annan historia...

Artur Szulc
Medlem
Inlägg: 1954
Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
Ort: Västra Götaland

Inlägg av Artur Szulc » 25 november 2003, 11:29

Hej!

Jag är projekthandledare för en grupp flickor. Ämne: Falköping under andra världskriget.

Projektarbetet skall bygga på intervjuer, bilder, artiklar och litteratur. En bra blandning av källor tycker jag.

Gruppen intervjuar äldre människor i Falköping, besöker arkiv och museer och hembygdsföreningar.

Slutresultatet kommer bestå av tre delar: en skriftlig rapport, en tidningsartikel och, förhoppningsvis, en hemsida.

mvh artur

Skriv svar